- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 13 (1893) /
141

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom sakkunnigt biträde. Ett bättre
val kunde komitén för visso ej göra,
då hr Lindegren, huru föga hans namn
än må vara af allmänheten kändt, icke
dess mindre är en af vårt lands mest
framstående kyrkomusici, hvilket ock
villigt erkännes af våra öfriga
musik-auktorer. — Den andra frågan,
hvilken vi hoppas nästa gång skall leda
till resultat, är den som angår åtgärder
att för saken vinna skollärare m. fl.
Detta är en fråga af högsta betydelse,
ty det är på denna väg reformen skall
vinnas för folket, och föreningarnes
mål »att i evangeliskt lutersk anda höja
forsamlingarnes gudstjenstliga lif»
kanske säkrast uppnås.

Tid och utrymme medgifva ej nu
ett närmare ingående i dessa
intressanta förhandlingar, som helt visst
komma att väcka glada känslor hos
hvarje vän af vår kyrkosång.

11. L.

Från scenen och konsertsalen.

Kgl. operan. Nov. 1. Schenk:
Bybar-beraren; Tschaikowsky: Jolantha. — 3.
Wagner: Lohengrin, 1, 2 akten, 3 aktens
l;sta tablå (Margareta: fru Melba);
Doni-zetti: Lucie, scen och aria (fru Melba). —
4. Adam: Niirnbergerdockan (Bertha: frk.
Karlsohn; Cornelius, Donatar, Miller: hrr

Strömberg, Henrikson, Johanson). — 5.
Mail-lart: Villars diayoner. — (i. Gounod:

Faust (Margareta; fru Melba; Sichel: frk.
Hallgren). — 8 Gounod: Foiwo och Julia
2, 3 akten, 4 aktens lista tablå, 5 akten;
Thomas: Hamlet, scen och aria (Ophelia:
fru Melba). — 10. Wagner: Lohengrin, 1,
2 akten, 3 aktens 1 sta tablå; Thomas:
Hamlet,- scen och aria (fru Melba). — 12.
Boito: Mejistofeles. —- 14. Schenk:
By-barberaren; Leoncavallo: Pajazzo. — 15.
v. Flotow: Stradella.

Vasateatern. Nov. 1, 2, 4—G. Hervé:
Lili. — 3. Hervé: Lilla helgonet.

Södra teatern. Nov. 1 — 15. Zumpe:
Fa-rinelli.

Musikaliska akademien. Nov. 2. Konsert
af hr Erik Åkerberg, biträdande:
sällskapet P. B.s sångkör, Nya Sångsällskapet, frk.
Alfhild Larson, hrr O. Lejdström, TorAulin,
G. Brink samt 2 musikalskere. — 7, !), 12.
Konserter af fru Teresa d’Albert-Carrefio.

Melbaföreställningarne å kongl.
operan ha naturligtvis varit månadens
betydelsefullaste musikaliska tilldragelser
härstädes. De tre först tilläinnade
ökades med en fjärde och slutligen efter
konungens återkomst från Norge med
en femte, alla för utsåldt hus och i
närvaro af kronprinsen och
kronprinsessan samt prins Carl med
uppvaktning samt slutligen äfven af konungen
och prins Eugen. Kongl. operan
företedde alltså en högtidlig anblick under
dessa kvällar; en högtid för
musik-och operavännerna var äfven att få
höra och se den celebra konstnärinnan,
hvars sköna stämma och fulländade
sångkonst stå öfver allt beröm, och
hvars dramatiska talang och hela per-

sonlighet för öfrigt bidrager till att
åstadkomma en framställning af ädlaste
konstnjutning. Man har anmärkt emot
fru Melba att hon saknar värme i sitt
spel oeh: i själfva sången, att hennes
Julia, Margareta och Elsa voro för
kalla. Om anmärkningen till en del
kau vara befogad, särdeles å deras sida,
som ovillkorligen vill ha passionens
glöd i kärleksscenerna, så må dock
erkännas att äfven utan denna höga
temperatur det fans temperament i
framställningen, en ädel måtta, en
idealisering, som står högre än en konst,
som har sin styrka i effekter med
osköu iöstforcering och patetiskt
poserande. En röst sådan som fru Melbas,
af sådan jemnhet, sådant välljud äfven
i det högsta läget är i och för sig en
juvel af oskattbart värde, och när
utbildningen af en sådan röst nått en så
hög fulländning som hos henne, så kan
man ej annat än erkänna en
konstnärlighet af första rangen, hvilken såsom
här derjemte fullkomnas af en yttre
apparition som står skönhetsidealet nära.
En betydande dramatisk talang lado
fru Melba också i dagen, såsom t. ex.
i »Romeo och Julia» under
balkongscenen, i scenen med patern då hon
tömmer sömndrycken och i sista akten,
i »Lohsngrin» under scenen med
Or-trud i början af andra akten och vid
slutet af densamma under bröllopståget
samt äfven vid några tillfällen i »Faust».
Fulländningen af hennes sångkonst i
fråga om koloratur ådagalades på ett
lysande sätt i vansiunighetsariau ur
»Lucie» men framförallt i
»Hamlet»-scenen, der hennes framställning af
den vansinniga Ophelia ovilkorligen
framkallade en hänförelse hos publiken,
hvartill vi knappast sett motstycke.
»Neckens polska», sorn förekommer i
Opheliaariau kan nog, ensamt den,
väcka sympati hos oss, men så som
den här sjöngs och så mästerligt soui
det vidunderligt svåra koloraturpartiet
i denna aria utfördes jemte den
(ängslande dramatiska framställningen, måste
man skrifva denna stormande
hänförelse helt och hållet på koustnärinnans
räkniug. Vi afstå att lemua någon
beskrifning på publikens hyllning af
fru Melba, mera yttrande sig uti
stormande bifall och iuropningar än i
buketter och lagerkransar. Oförgätliga
högtider liafve emellertid dessa
Melba-föreställniugar varit.

Att fru Teresa Carreuo — numera
d’Albert Carreuo — ej varit glömd
sedan hennes sista besök här för ett par
år sedan, kunde man se vid hennes
första konsert i Musikaliska akademien,
hvars sal då var nära fullsatt oaktadt
föregående Sembrich- och Melbafeber
väl kunde ha mattat vår musikpublik,
och att förtjusningen öfver fru
Car-renos utomordentliga pianospel var i
ständigt stigande, derom vittnade
tj’d-ligen sista konserten, då till och med
estraden var så upptagen, att
konsert-gifvarinnau sjelf knappt fick rum. Fru

Carreuo söker också sin like i
konstnärligt pianospel, vare sig i fråga om
mirakulöst utbildad teknik eller
oerhörd kraft och smak i föredraget, eller
i individuel intressant uppfattning. Hen
nes repertoar är också ansenlig.
Under sina 3 konserter, hvaraf de sista
»populära» — d. v. s. till låga pris,
spelade hon af äldre klassiska saker:
Bach Tausigs Toccata & fuga (D-moll),
Beethovens Sonata appassionata, Sonat
op. 27 n:o 1, Andante favori (E-dur)
och Rondo G-dur, Webers Sonat C-dur;
af åtskilliga Chopin-saker må i
synnerhet framhållas hennes brillanta
utförande af Assdur-Polonaisen och utsökt
tina återgifvando af den bekanta
Berceu-se’n, hvilken senare blef favoritnummer
liksom Henselts »Si oiseau j’etais»,
Liszts»Campanella» och Rubinsteins
»Romans». Af Liszt stod dessutom
Rhapsodie Hongroise n:o G, Polonaise E dur
och Etude Dess-dur på programmen, som
äfven upptogo Griegs Norwegische
Volk-scenen, en i många delar intressant Suite
af Eugen d’Albert (D-moll, op. 1),
Schubert-Tausigs »Marche militaire»,
Schumans «Vogel als Prophet» m. m.
Talrika kransar och buketter voro jemte
det rika bifallet och de otaliga
inrop-ningarne tydliga bevis på den
entusiasm fru Carreuo äfven denna gång
förmådde framkalla.

Dir. Erik Åkerbergs konsert hade
fortjent ett mera talrikt auditorum, i
betraktande af såväl hr Åkerbergs
för-tjenst som dirigent och tonsättare, som
ock af sjelfva konsertprogrammet. Det
är sällsynt att få höra en sådan kör
som P. B:s, hvars utförande särskildt
af Körlings »Sten Sture» med hr O.
Lejdström i solot hedrade både de
sjungande och dirigenten konsertgifvaren;
Nya sångsällskapets utförande af Brahms
3 Ziegeunerlieder och folkvisorna,
arrangerade af Lindeman (Liten Kerstin)
och Svedbom (Glädjens blomster) samt
dess damkörs af Åkerbergs vackra
stycken »Maaueskiu» och »I Vaaren»
väckte äfven stort bifall liksom den
mindre manskörens utförande af »Djupt
i hafvet» och den af hr Åkerberg väl
arrangerade Bellmaus sången »Träd
fram du nattens gud». Herr Aulius
ypperliga utförau le af Nerudas
»Berceuse slave» framkallade bissering och
hans öfriga nummer: Barcarole af Spohr,
Gavotte af Bach, Tarantella af Säuret
likaledes välförtjent bifall.
Ackompanjemanget sköttes förtjenstfullt af
fröken Larson och hr Brink.

Från in- och utlandet.

Kgl. operan. Webers »Friskytten»
kommer snart att uppföras med hr
Lemon såsom Max, fröken Hultingsom
Agatha. Aubers »Hälften hvar, eller
hin ondes andel» är äfven att förvänta
under den närmaste tiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1893/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free