Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaffade han sig ett stånd och
uppklistrade de mest storartade affischer,
hvilka förkunnade tillvaron af en
utomordentlig mekanisk uppfinning,
medelst hvilken en spinett spelar af sig
sjelf alla de stycken, som förut spelats
derå.
Man sprang öfver hvarandra för att
få se detta underverk. Den äldste af
Rasins söner och den vackraste af
dennes små systrar, lilla Babette, satte sig
ned vid hvar sin klaviatur och spelte
tillsammans ett stycke, derefter togo
de händerna ifrån tangenterna och —
se — den tredje klaviaturen började
genast spela samma stycke. Sedan
aflägsnade sig de båda barnen,
hvar-efter Rasin öppnade tvenne halfdörrar
å spinetten och förevisade publiken
den invecklade mekanismen jemte de
många hjulverken i densamma. Då en
fjeder uppdrogs, hördes ett lika stort
buller som vid uppdragandet af ett
tornur. Genast någon af publiken
begärde ett stycke, började spinetten
spela detsamma. Man sade sig aldrig
hafva et farit något mera trolskt.
Ludvig XIV önskade se och höra
detta underverk. Spinetten fördes till
Versailles och förevisades inför hela
hofvet. Under det att första numret
spelades, såg man konungen plötsligt
blekna och darra, betagen af skrämsel.
Han befallde genast Rasin att upphöra
n.ed sin musik. Men försatt i
vredesmod öfver den förskräckelse han visat,
bjöd han tillika att spinetten skulle
sönderslås och det i hans närvaro. Så
skedde äfven, och man såg då ett litet
fem års barn, skönt som en engel,
framkomma ur instrumentet.
Damerna öfverhopade den lille med
smekningar och läckerheter. Hans
Majestät fick nu se, hvem som var
orsaken till hexeriet.
Rasin tänkte nog att ytterligare
fortsätta med sina prestationer, men då
nu hemligheten var uppdagad, ansåg
han att det ej längre kunde löna sig. Han
beslöt nu att med sina barn bilda ett
teatersällskap, hvilket skulle spela
putslustiga stycken, passande för en
barnteater.
Emellertid dog Rasin efter någon
tid, men hans enka fortsatte med
representationerna, hvartill hon förhyrt
det gamla hotell Guénegaud. Hennes
lilla sällskap fick stort beröm, och man
påstod att hon förtjenade mycket
penningar. Olyckligtvis beslöt hon sig nu
för att bosätta sig i Rouen, hvarest
allmänheten hade föga sinne för
dylika tillställningar. Följden var att
hon här förlorade hela sin sparpenning
och hade ingen annan utväg än att
återvända till Paris. Här hade hon
tyvärr numera ingen passande lokal
för sina föreställningar, helst hon var
alldeles utan tillgångar.
Vid denna tid stod emellertid
Mo-liére på höjden af sin ära och lycka,
och då hans välgörenhet och
hjelpsam-het voro vida bekanta, vände sig fru
Rasin till honom med en bön om att
få uppträda i hans salong under trenne
aftnar. Moliére biföll detta. Hon
annonserade då på ett storartadt sätt
sina representationer. Framgången blef
öfverraskande. Hennes tre
representationer inbringade 7 å 8,000 francs.
Moliére upptog derefter den ene af
de talangfulla gossarna som sin egen
son. Dessutom kunna vi omtala att
den lille Rasin, som i konungens
närvaro fanns innesluten i den beryktade
speldosan, blef en framstående konstnär.
––®––-
Från scenen och konsertsalen.
Kgl. operan. Mars 1, 5: Wagner:
Tann-häuser (Elisabeth: frök. Labia). — 2: Bofto:
Mejistifeles (Margareta-Helena: frök. Labia;
Faust, Mefistofeles: hrr Ödmann, Nygren). —
4: Gounod: Itomeo och Julia (Julia,
Stefano: fru Brag, frök. Hallgren; Romeo,
Mer-cutio: hrr Ödmann, Söderman). — 7, 9, 11,
14: Gluck: Orfevs, opera i tre akter af
Rnmiero v. Calsabigi, fri üfvers. at Fr.
Arlberg, andra och tredje akternas ballett af S.
Lund (Orfevs, Eurvdice, Eros: fruarna 1.inden,
Sterky, frök. Holmstrand); Ferd. Hummel:
Mara, opera i en akt af Axel Delmar, üfvers.
af Fr. Iledberg (Mara. Eddin, Iljul, Drnitri:
fru Brag, hrr Bratbost, Söderman, eleven Eva
Strandin). — 8: Tschaikowsky: Jolantha
(Almerik: hr Rundberg); Mascagni: På
Sicilien (Santuzza: frök. Labia). — 10:
Meyerbeer: Profeten. — 12, 15: Mozart:
Figaros bröllop (grefvinnan, Susanna,
Cherubin, Marcellina: frükn. Holmstrand, Karlsnhn,
fruarna Sterky och Linden, Strandberg;
gref-ven, Figaro, Bazil, Bartholo, don Curzio,
Antonio: hrr Johanson, Brag, Rundberg,
Strömberg och Lundquist, Henrikson, Grafström).
Vasa-teatern. Mars 1: Kjell an der:
Figaro i slyngelåren, — 2, 3: ’Toto-Tata (25
ggn). — Zeller: Fogeihandlaren. — 7, 8, 10,
11: Offenbach: tjufskyl tarne. — 14, 15:
Tsarens kurir, efter Jules Vernes roman i
tio tablåer, musik af C. A. Raida (Nadja,
Sangarra, Marfa Strogoff: frök. Ekström,
fruarna Castegren, Lindström; Mikael
Strogoff, Jolivet, Blount, Ivan Ogareff: hrr
Castegren, Warberg, Salmson, Gardt).
Musikaliska akademien. Mars 6:
Musikföreningens 36:e konsert. Haydn: > Års
tidernat (Hanna, Simeon, Lucas: fru Edling,
hr Salomon Smith och en musikälskare).
Biträdande: kgl. holkapellet; dirigent: prof.
Fr. Neruda. — 11: Matiné af hr Josef
Lang. Biträdande: frükn. Fehrnquist, A.
Nordqvist; hrr prof. Iv. Hallström, hofkapellm.
C. Nordqvist, Tor Aulin, O. Bergström. —
12,16: Marcello Rossis konserter med
biträde af frök. Helga Thiess. — 13: Konsert
af hr Carl Carl an der. Biträdande: frükn.
Frida Olson, Alfhild Larson, hr Hugo Alfvén
och en musikälskarinna.
Vetenskaps-akademien. Mars 5: Konsert för
Östermalms barnhem. — 14: 3:e
kammar-musiksoaren af Aulin ska qvartetten.
Biträdande: hrr Ricli. Andersson, C. Sand-
quist. 1) Godard: Stråkqvartett, op. 33 nr 14,
G-moll; 2) Beethoven: Pianotrio, op. 1 nr 3,
C-moll; Dvorak: Stråkqvartett, op. 51,
Essdur.
K. operans båda senaste nyheter
»Orfevs» och »Mara» äro i början af
detta nummer redan omnämda. Att
döma af det b fall publiken skäDkte
hvar och en af dessa nyheter gjorde
det gamla Gluck’ska mästerverket det
bästa intrycket, ehuru 78 år förflutit
sedan dess sista uppförande. Utom
»Orfevs», som här först uppfördes
1773, har i Stockholm af Glucks operor
gifvits: »Iphigenie iAuliden» (1778),
»Alceste» (1781), »Iphigenie i
Tauri-den» (1783), »De muselmanniske
pele-grimerna» (»La rencontre imprévue»,
1786), »Armide» (1787). Utförandet
af »Otfevs» var i allo godt; i främsta
rummet gäller detta om titelrolen, hvari
fru Linden skördade en fullständig
triumf, körerna gingo utmärkt och
uppsättningen var effektfull. I »Mara»
framstod i synnerhet fru Brag, titelrolens
innehafvarinna, både i musikaliskt och
dramatiskt hänseende. Tonsättaren visar
nog begåfning, men framträder här som
utpreglad Wagnerepigon i
nyitalieuar-nes fotspår utan synnerligt originel
eller rik melodisk inspiration och väl
hårdhändt i orkesterbehandlingen. Med
ett mindre skräckfullt ämne torde han
kunna framvisa vackrare sidor af sin
talang. Ferd. Hummel, (f. 1855),
musiklärare i Berlin gjorde sig tidigt
bemärkt som harpist och har komponerat
åtskilliga kör- och solosånger, duetter
för violoncell och piano, horn och piano
m. m. kammarmusik och orkesterverk.
»Figaros bröllop» har nu omsider
gifvits med flere nya rollbesättningar.
Grefvinnan hade en behaglig
representant i frk. Holmstrand, som gaf
illusion åt Cherubins svärmeri och lyckades
ganska bra i sångpartiet. Herr
Johanson förde sig bra som grefven och sjöng
sin stora aria, med uudantag af ett och
annat gutturalljud, ganska
tillfredsställande. Cherubins två representanter,
fruar Sterky och Linden, gåfvo,
naturligt nog efter sina olika röster och
personligheter, olika bilder af den unge
pagen, hvars barnsliga naiur mer
framträdde hos den förra, då den senare
mera lät ana den blifvande militären
och den »farliga karlen». Susanuas
parti sjöngs särdeles vackert al fröken
Karlsohn. Brag var en dugtig Figaro.
I följd af hr Strömbergs heshet
öfver-tog hr Lundqvist sedan Bartholos
parti och påminte i viss grad om
glansperioden för vår operascen, då Carl
Joh. Uddmau var en sjelfskrifven dr
Bartholo.
Musikföreningens konsert intager bland
denna tids många musiktillställningar
första rummet. Hajrdns på många
musikaliska skönheter rika oratorium
»Årstiderna» fick då i sin helhet under hr
Nerudas ledning ett värdigt utförande.
Också voro solopartierna anförtrodda åt
utmärkta krafter, bland dem främst fru
Edling och hr Salomon Smith. Den
fylda salongen mottog också det gamla
väl utförda mästerverket med fortjent
bifall. Rossikonserterna ha dernäst i
högre grad fängslat intresset. Första
konserten i Musik, akademiens orgelsal
hade, oaktadt lokalens mindre
tilldragande natur, fyllts af en publik, som
under aftonens lopp med rikt bifall
belönade den främmande artistens fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
