Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare :
fRANS J.JHUSS.
Expedition :
ICammakarcgatan 50, n. b.
NORDISKT MUSIKBLAD . Helt »lr 5 kr. — Lösnummer 25 öre.
Stockholm den I November 1894.
Anuouspris:
10 öre pelitraden (15 öre uti.)
14. An
Henri Marteau. •
t,ta dagar efter säsongens första
symfonikonseit å k. operan, den
lo sistlidna oktober, bjöd dess
program på en ny
konsert, eller rättare
konsert-afdelning. Man tyckte
att en ny konsert stiax
på den förra var mindre
välbetänkt; också var
pub!ikon vid den senare
ganska fåtalig, då
der-omot till första
konserten livar enda plats var
utsåld. Orsaken till den
andra konserten var
emellertid ett aftal med
en främmande violinist
om hans uppträdande å
k. operan, och så
arrangerades en
konsertafdel-ning före operan Orfevs
lördagen den 120 oktober.
Den främmande artisten
var dock helt främmande
för vår publik och hans
namn hörde ej till de
större och mera kända
i musikverlden. 1 tedan
i början af september
hade man visserligen
fått höra, att en fransk
violinist, mr Henri
Marteau, tänkte konsertera
här, och detta nästan
samtidigt med vår gamla
favorit Tua, men bådas
konserterande instäldes.
Mr Marteau beskrefs i
anmälan om hans
hit-komst såsom en mycket
betydande konstnär,
hvilken under förra
säsongen väckt stort
uppseende i Amerika och
senast konserterat i
Bergen, der han tillvunnit
sig stort bifall af Edvard
Grieg, som sades ha blifvit alldeles
hänryckt af den unge konstnärens
utförande af hans tredje sonat.
När det gäller en konstnär utan
allbekant namn misstror man här gerna
reklamen. Fåtalig var ock, som sagdt,
den publjk, som här först mottog den
främmande konstnären, och likväl hade
tidningarne redan hunnit omtala, att
han på generalrepetitionen väckte
förtjusning med sitt spel, en notis, som
nog bidrog mycket till att han fick
räkna vår hufvudstads
mera framstående violi-
––––-: nister till sina åhörare
vid första uppträdandet
å nämnda konsert.
De sista tonerna af
»Fidelios-uvert.yren hade
förklingat och nu
inträder på scenen fram emot
rampen en ung, smärt,
mörkhårig man med ett
anspråkslöst, behagligt
utseende. Det är Henri
Marteau, som nu första
gången helsar en svensk
publik. Efter ett kort
lyssnande på stämningen
hos violinen ger han
tecken till början, och
orkestern uppstämmer
introduktionen till Brahms
violinkonsert i D-dur,
op. 77. Det är icke
mer och icke mindre
än denna svåra konsert,
som han här jemte sig
sjelf för första gången
presenterar, och han har
ej spelat många takter
förr än stråkföring, ton
och tekniskt mästerskap
röja, att man har
framför sig en konstnär af
hög rang. Tonen i hans
Magini-violin är ej stor
— dessa berömda
violiner från början af
1GOO-t.alet äro kända för sin
milda klang —, men
hvarje sträng alstrar
välljud under hans hand,
icke heller g-strängen
undantagen, och do
största svårigheter öfvervin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
