Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diem, Josef, violoncellvirtuos, f i
Con-stanz, 57 år.
Fahlström, Chr., operasångare, f i dec.
i Kristiania.
Fahrbach, Philippe F., jun.,
kapellmästare, danskomponist, f. 1843 i
Wien, f derst. (mars).
Helmholtz, Herman Ludo. Ferd.,
professor, ryktbar fysiolog och fysiker,
f. i Potsdam 31 aug. 1821, f i
Berlin 8 sept.
Hennum, Johan, norsk musiker, f. 1836,
f i Kristiania 13 sept.
Klint, Fredrik Vilhelm, nestorn bland
svenska tonsättare, f. 1811 på
Gotland, f härst. 1 juni.
Lewandowski, Louis, musiklärare vid
synagogan i Berlin, komponist, f. 3
april 1823 i Wreschen (Posen), f 5
febr. i Berlin.
Lindholm, Robert, domkyrkokartor,
sånglärare i Göteborg, f. 1840, y
derst. 5 sept.
Lissmann, Htinr. Fritz, barytonsångare,
f. 27 mars 1847 i Berlin, f 5 jan.
i Hamburg.
Lund, Bjarne, operasångare, f. 27 mars
1858, f i Kristiania 22 dec.
Osborne, George Alex., pianist och
komponist, f. 1806 i Limmerick, y i
London (april).
Patey, Janet Monach, f. Whylock,
berömd engelsk sångerska, f. 1844 i
London, y i Sheffield 28 febr.
Penco, Rosina, utmärkt sångerska, f.
1830 i Neapel, f i Perretta (Italien)
i slutet af året.
Roseuhain, Jacques, pianist och
komponist, f. 2 dec. 1813 i Mannheim,
y 21 mars i Baden-Baden.
Rubinstein, Anton Gregor, verldsberömd
pianist och tonsättare, f. 28 nov.
1829 i Wichwatinez, y i Peterhof
vid Petersburg 20 nov.
Röntgen, Amanda, f. Maier, talangfull
violinspelerska, f. 1853 i
Landskrona, f i Amsterdam under början
af sommaren.
Sa.c, Adolphe, berömd fabrikant af
blås-instrument, f. 6 nov. 1814 i Diuaut,
y i Paris (mars).
Schimon-Regan, Laura, omtyckt
sång-artist, f. 1864 i Newyork, y derst.
24 jan.
Sivori, Ernesto Camillo, berömd
violinvirtuos, f. 25 okt. 1815 i Genua,
f derst. 19 febr.
Sjöberg, Joh. Ludv. Edvin, violinist i
k. hofkapellet härst., f. i Stockholm
5 dec. 1865, f i Norrtelje 5 dec.
Spitta, J. Aug. Philipp, professor i
musikhistoria och sekreterare vid k.
konstakademien i Berlin, bekant
Bach-biograf, f. 27 dec. 1841 i Hannover,
f 13 april i Berlin.
Wagner, Johanna, sångartist och
dramatisk konstnärinna, f. 13 okt. 1828,
y 16 okt. i Wtirzburg.
Whistling, Carl, skriftställare, bekant
utgifvaro af en i musikhandeln
oumbärlig förteckning öfver musikalier
och deras förläggare etc., y 8 april
i Leipzig, 64 år.
Wright, T. H., engelsk harpvirtuos
och lärare i harpspelning, y i
London 21 maj, 88 år.
— –––-
Från scenen och
konsertsalen.
Ktingl. operan. Maj 30. Boito:
Mcfisto-fcles. 2:a och 3:o akterna. Leoneavallo:
Bajazzo (Nedda: signora Labia). — Juni 4.
Auber: Fra Diavolo, 200:e gängen (Zerlina:
friik. Holinstrand). — 6. Bizet: Carmen
(Carmen: frök. Alinati). — 7. Massenet:
Xavar resiskan. Gluck: <Irfers.
Operans nya program med repriserna
af Brülls »Guldkorset» och Dentes »J
Marokko» samt en balett hade endast
lockat en fåtalig publik, ehuru
föreställningen gafs till förmån för kungl.
hofkapellets pensionsiurättning, ensamt
detta anledning nog till talrikare
besök. Tiden för denna recett borde ej
väljas i terminens sista dagar denna
årstid.
Handlingen i den första pjesen är
följande:
Den unge värdshusvärden i en by
nära Melun, Nicolas Pariset, har
in-skrifvits i den stora arméns af 1812
rullor och skall på sjelfva
bröllopsdagen marschera med den till
Ryssland. Hans syster Christine lofvar sin
hand åt den, hvilken frivilligt inträder
som broderns vikarie. Ingen af hennes
landtliga beundrare är hågad dertill,
men eu ung adelsman, Gontran de
1’Ancre, som obemärkt bevittnat detta,
åtager sig att inträda vid regementet
i Nicolas’ ställe. Han lemnar
sergeanten Bombardon i uppdrag att mottaga
förlofningspanten af Christine, hennes
guldkors. Första akten slutar med
truppernas afmarsch och bröllopet.
I andra akten, några år derefter,
befiuna vi oss i paret Nicolas’ och
The-reses hem. Hos dem uppehåller sig
den till kapten avancerade Gontran,
hvilken, sårad under fälttåget, en tid
vårdats af Therese och Christine och
nu är återstäld. Christine älskar sin
skyddsling och vet sig älskad af
honom tillbaka, men hon kan ej bryta
sitt löfte åt broderns för henne
obekanta ställföreträdare, hvilken ju när
som helst kan infinna sig med
guldkorset. Hon tror ej Gontrans
färsäk-ran, att han egt men förlorat
guldkorset. Då uppträder Bombardon, från
fälttåget återkommen som krympling.
Han har på slagfältet tagit guldkorset
af Gontran, som han trott vara död,
och härmed äro alla hinder undanröjda
för de älskandes förening.
Det dramatiska innehållet af Dentes
opora är nedanstående:
Den marokkanska paschau
Schahaba-kams favorit är f. d. Parissångerskan
Castagnette. En hennes förre kamrat
och älskare, balettmästaren Almanzor,
har upptäckt hennes vistelseort och
har vid styckets början listat sig in i
haremparken, der han också
sammanträffar med henne. Men paret
öfver-raskas af den rasande paschan, och i
en lustig buffaduett mellan honom och
hans visir Agobar rådslås nu om hur
brottslingen skall förgöras, med
silkessnöre eller säck. Sällskapet afiägsnar
sig och de båda älskande lemnas att
begrunda sitt öde. Nu inträder
pa-schans astrolog, Curtius, och
naturligtvis har äfven han förut tillhört samma
teatertrupp i Paris som de andra. Han
har nu ledsnat på sin höga post och
vill gerna återvända till Paris. Denna
deras önskan tecknas förträffligt i ett
af styckets hufvudnummer, den lifliga
terzetten »Till Paris». Curtius får en
idé. Han gifver Almanzor en ring,
liknande en som paschan bär, och
uppmanar bonom att vid paschans inträde
lyfta upp handen mod ringen och
förbanna honom. Paschan inträder och
astrologen meddelar honom bland
annat, att han upptäckt, att paschan har
samma stjerna som en på samma dag
född person, af hvars lif paschans öde
är beroende. Man kan lätt, säger han,
upptäcka denna ödesdigra hopkoppling
på någon klenod, som liknar den man
sjelf bär. Paschan upptäcker
ringklenoden på Almanzors finger och nu
blir det naturligen ej längre fråga om
någon strypning, utan paschan
uppbjuder i stället all sin förmåga för att
göra lifvet lätt för A. Han får till
och med favoriten Castagnette, och då
denna gör ett låtsadt motstånd, derför
att Almanzor är fattig och paschan rik,
erhåller A. rikliga presenter och får
tillstånd att med sina båda vänner
återvända till Paris, der
»stjernbro-dern» Almanzor säges ha utsigt att
lefva längre än i Marokko.
Brülls opera, ehuru melodiös och
bygd IJå klassisk grund, förefaller dock
något matt och föråldrad i det hela,
om än flere nummer kunna intressera.
Af de utförande framstod mest fröken
Karlsohn. En balett med temligen
trivial musik, som förlängde
programmet onödigtvis, skilde de båda
operorna, af hvilka Dentes ovilkorligen
vann priset genom frisk och komiskt
verksam musik samt en lustig
bufia-text. Utförandet var också i denna
opera förträffligt på alla händer. — I
»Mefistofeles» och »Pajazzo» har
con-tessina Labia tagit farväl af
Stockholms-operan, som hon nu gästat i ett par
år. I »Pajazzo» hade hon på sistone
lärt sig kärleksscenen med Silvio på
svenska Den behagliga sångerskan,
hvars goda röst alltid vunnit
erkännande, hyllades med blommor och
många inropningar vid afskedet.
Au-bers kvicka »Fra Diavolo» gafs för
godt hus, och mycket bifall egnades
de utförande, i främsta rummet hr
Odmann och fröken Holmstrand äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
