Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Vetenskapsakademiens hörsal, den 20
och 27 i Musikaliska akademieus stora
sal. den 21 i S:t Panlskyrkan, den 23
i Trefaldighetskyrkan, den 24 i
Katarina kyrka, den 25 i Bethelkapellet.
Såsom exempel på sångarnes repertoar
taga vi fram programmet till
afskeds-konserteu i Musikaliska akademien, då
»de mest populära sångerna» voro
valda. Detta program innefattade: 1)
Steal away to Je.-us samt the Lord’s
Prayer, 2) Some of these mornings,
3) Bedouin s love song (bassolo), 4)
They led my Lord away, 5)
Estudian-tina (mansqvartett), 6) Jingle Bells,
7) Good news -— the chariot’s coming!,
8) Mona (tenorsolo), 9) Staccato-Polka,
—
varit lockande. Några nummer af
klassisk och modern musik, af högre
estetiskt värde, sådan vanliga konserter
bjuda oss, förekommo ej på »Jubilee
Singers’» program. Också var det icke
den vanliga konsertpubliken man såg
freqventera dessa musiktillställningar,
hvilka karakteriseras af de till sin
beskaffenhet vidt skilda lokalerna för
desamma. Stora kontraster visade också
repertoaren med sina ytterligheter af
pietistiskt religiösa hymner och
varieté-artadt lifliga sånger med skrattkörer.
Det religiösa elementet var måhända
den största dragningskraften och
förklarar möjligheten af en så passionerad
entusiasm hos publiken, hvilken nog
herrarne finner man sällskapets pianist,
mr Byron, sittande vid pianot; han
är från S:t Louis i Missouri. Den
som stöder sig mot detta är sällskapets
talangfullaste medlem, mr Caldwell,
utrustad med en präktig basröst och
särskildt framstående såsom
humoristisk sångare. Mr Caldwell lär för
öfrigt vara chef för en betydande
drogaffär i Palmyra (New Jersey). Liksom
denne visar sig tenoren — vid tafians
kant — mr Lewis från Indianapolis
såsom sannskyldig »negertrubadur»,
hvilket ej kan sägas om hans granne
mr Payne, andre tenoren, och förste
basen mr Johnston. Af dessa båda
är den först nämnde jemte en svåger
V________________________
10) Good night beloved. Ett par
konserter hafva varit för välgörande
ändamål. Sångarnes repertoar har varit rik
och — såsom programmet här ofvan
visar — omvexlande. Det lifliga
bifall, som vanligen följt på hvarje
konsertnummer, har alltid framkallat en
mängd extranummer.
Söka vi nu en förklaring öfver den
utomordentliga framgång detta
sångsällskap här vunnit, så kan
egendomligheten af negrer på konserttribunen
ha en del deri, men hnfvudsakligen
är det den ovanligare repertoaren af
amerikanska sånger och negermelodier,
de verkligen vackra och väl skolade
rösterna samt det lifliga och väl
nyanserade föredraget, den förträffliga
ensemblen, som i musikaliskt hänseende
till stor del utgjordes af personer, som
ej ha sinne för profan musik men nu
kunde med godt samvete taga skadan
igen.
Vi vilja nu presentera sällskapets
här afbildade medlemmar. Dess ledare
är den religiöst allvarlige mr
Mum-ford från Red Bank (New Jersey),
den äldre beskäggade mannen bland
de sittande. På hans venstra sida ser
man ett hattbeklädt fruntimmer, det är
sjelfva ledarinnan, mrs Cole, första
sopran och ganska dugtig
koloratur-sångerska, ehuru rösten nu är något
passerad; hon är*gift med en clerk i
Detroit (Michigan). Bredvid henne
sitter miss Cole, hennes niéce, och
den mest negertypiska damen är miss
Thpmas, född i New Orleans. Bland
___________________________J
delegare i en af Bostons förnämsta
herrekiperingsaffärer, och den
sistnämnde, som har sitt hem i
Rich-mond (Indiana), är son af en general
och ämnar bli läkare. De som haft
tillfälle att lära känna
»negertrubadurerna» personligen ha funnit dem
förena naturbarnets liflighet och
flärdfri-het med ett hjertovinnande
umgängessätt.
Till slut må nämnas något om
sällskapets namn, dess uppkomst och
första uppträdande.
Efter det stora kriget i Amerika
mellan Nord- och Sydstaterna, hvilket
1865 slutade med de senares
underku fvande, blef, som bekant, slafveriet
upphäfdt i Förenta staterna. De så
grymt behandlade och genom slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
