Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarne, om han lyckas träffa det i
hvarje enskildt fall riktigaste och bästa.
Deremot erhåller man förträffliga och
på en mångårig erfarenhet grundade
upplysningar, såväl om de olika
orkesterinstrumentens teknik, omfång, notation
och klangfärg, som ock om deras
vanligaste användning samfäldt i grupper
eller i större ensembler; allt förtydligadt
genom väl valda och i de flesla fall
särdeles typiska exempel, hemtade från
äldre och nyare mästares partiturer.
De citerade kompositörerna utgöras
af följande: Auber, Bach, Beethoven,
Berlioz, Bizet, Brahms, Delibes, Gade,
Gluck, Gounod, Grieg, Halévy,
Hartmann (J. P. E.), Playdn, Mendelssohn,
Meyerbeer, Mozart, Rossini, Saint-Saens,
Schubert, Schumann, Joh. Svendsen,
Wagner, Weber och Verdi. Af dessa
bidrager Beethoven ensamt med 4(1
exempel, d. ä. ungefär fjerdedelen af
hela antalet.
Till sin uppställning kommer
förevarande verk närmast E. Guirauds:
»Traité Pratique dTnstrumentation»,
ehuru det är både mera öfverskådligt
och mera innehållsrikt än detta
sist-nämda. Framför allt stråkinstrumentens
grupp, som ju bildar grundvalen för
all orkestreriug, är särdeles uttömmande
och omsorgsfullt behandlad.
En synnerligen praktisk anordning
är vidtagen på så sätt, att arbetet,
oberoende af den redan befintliga
systematiska indelningen i kapitel, ytterligare
uppdelats i smärre numrerade stycken,
hviikas hufvudinnehåll i korthet angitves
i kanten på sidan, så att man utan
svårighet kan finna reda på det man
önskar veta angående det ena eller
andra instrumentet o. s. v.
För öfrigt är framställningssättet
alltigenom pregladt af den logiska skärpa
och klarhet, som är af sådan vigt för
ett arbete af ifrågavarande slag.
Den typografiska utstyrseln är
särdeles vårdad och lemnar i fråga om
tydlighet och öfverskådlighet intet öfrigt
att önska.
Vi kunna på det allra varmaste
rekommendera boken åt alla dem, som
på grund af sina förstudier intaga den
ståndpunkt, att de kunna egna sig åt
denna den intressantaste delen af den
musikaliska konsten. Särskildt afse vi
här de elever vid vår Kongl.
musikaliska akademi, som syssla med
komposition och instrumentation.
E. llqt.
–-#––-
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Okt. IG, 22. Bizet:
Carmen (Carmen, Micaela: fru Linden, fröken
Karlsohn; don José, Eseamillo: hrr Odraann,
Lejdström). — 18. Gonnod: Romeo och
Julia (Julia: frök. Petrini) — 19. Första
symfonikonserten. 1) Berlioz: Symphonie
tantaatique; 2) Wagner: Waldwehen ur
musikdramat »Siegfried»; 3) Chopin: Piaaakonsert,
E moll (frök. Astri Andersen) — 20, 31.
Délibes: Lakmé. — 23, 25, 27.
Humper-dinck: Hans och Greta (Peter: hr
Lund-qvist; Gertrud, Jlans, Greta,
Pepparkaks-hexan, Sandman, Daggman: fru Almati
Rundberg, frükn. Lindegren, Sparrman, fru
Strandberg, frükn. Thulin, debut, Frödin)
Mase agn i: Pä Sicilien (Santuzza: frök. Fr.
Gherlson, gäst; Toriddo: cav. Morello; Alfio:
hr Söderman). — 28. Cherubini:
Vattendragaren. Balett: Orientaliska bilder. —
30. Massenet: Navarresiskan. Skugg-
balett. Leoncavallo: Pajazzo (Canio: cav.
Morello).
Södra teatern. Okt 29- 31. Andrån: Stora
Mogul, operabu Pia i tre akter af Chivot och
Duru (Irma, prinsessan: frök. Lindzén, fru
Lambert; prins Mignapour, Nicobar, Jacquelet,
Crakson: hrr Klinger, 11. Wagner, Änder,
Warberg).
Vetenskapsakademien. Okt. 15. Första
kammarmusiksoarén af hrr Tor Aulin,
Christian Sandquist, Axel Bergström, Berndt
Carlson oeh Vilh. Stenhammar. 1) Cherubini:
Str&kqvartett nr 3, D moll; 2) Brahms:
Pianoqvartett, A dur, op. 26; Smetana: »Aus
meinem Leben», sträkqvartett, E moll.
Humperdincksopera »Hans och Greta»,
som endast några gånger hann gifvas
i slutet af förra spelåret, har åter
upptagits och borde kunna hålla sig uppe
här som annorstädes, så intressant som
denna nyhet är och öfverallt erkännes
vara. Atergifvandet här förtjenar allt
beröm. Nya i sina roler äro vid denna
repris fru Almati-Rundberg såsom
kvastbindarens hustru och fröken Thulin,
som särdeles behagligt sjöng Sandmans
lilla parti. Efter denna opera har gifvits
»På Sicilien» med ca val. Morello som
Toriddo och m:lle Gherlsen som
Santuzza, båda gäster. Toriddo framstäldes
mycket lifligt af hr Morello, Santuzza
däremot för litet passioneradt;
sångerskans röst och sångsätt voro ej af mera
framstående art. Förut varande
inne-hafvare af dessa kufvudroler kunna i
dem godt mäta sig med de främmande
gästerna. Operan har nu gifvits med
andra dekorationer än förut. I ställot
för en öppen landtlig plats med kyrkan
till venster ser man nu ett torg, i
hvilket sluttande gator utmynna, på
hvilka folket nedstiga; till höger är
kyrkan och en osteria till venster.
Folkkörernas påpasslighet tycks genom
detta arrangement försvårad. För öfrigt
är det gamla sceneriet mera tilltalande.
Första symfonikonserten gafs för
fullsatt salong. Mot vanligheten förekom
ej någon klassisk symfoni på säsongens
första symfonikonsert. De båda första
numren, Berlioz’ »Sinfonie fantastique»
och Wagners Waldweben ur
»Siegfried» bjödo tillsammans på en väl stark
dosis nutidsmusik. Symfonien bär skäl
i för namnet och öfverraskas mera genom
bizzarra idéer än skänker djupare mu
sikali k behållning, om än den
mästerliga instrumenteringen emellanåt
fängslar örat med harmonisk klangskönhet.
Symfonien, komponerad 1827, har som
bekant, ett högst fantastiskt program.
Ett i kärlekssorg (syftande på Berlioz’
passion för skådespelerskan miss Smith-
son) intaget opiirus föreställes
framkalla fantasier, utgörande en
tonmålning i fem afdelningar hvilka
framställa »un episode de la vie d’un
ar-tiste». Dessa afdelningar äro 1.
Drömmar, lidelsens stormar. 2 En bal, 3
Landtlig scen, 4 På väg till
afrätts-platsen, 5 Vulpurgisnattdrömmen. Af
dessa är n:o 2 minst fantastisk och i
sin helhet mest njutbar. Wagners
»Waldweben« är ock ett stycke
pro-gramrausik med skogens stillhet och
mystiska sus samt vaknande fågelsång,
hvartill Siegfried lyssnar under sin
hvila i skogen innan han dödar draken,
som vaktar nibelungsskatten.
WTag-ners mästerskap i instrumenteringskonst
visar sig här i sin glans. Bredden i
styckets anläggning är dock något
tröttande, när man hör det lösryckt
från den sceniska fram=tällningen.
Programmets sista nummer utgjordes af
Chopins pianokonsert, E moll, hvari
den unga fröken Astri Andersen, dotter
af förste violoncellisten i hofkapellet,
Anton Andersen, utförde pianopartiet
mod stor talang. Fröken Andersens
spel utmärker sig genom fin smak och
sannt musikaliskt uttryck. Mera kraft
i anslaget vinnes nog med tiden.
Symfonikonsertens samtliga nummer
utfördes väl af en förstärkt orkester
under förste hofkapellmästaren
Nord-quists lugna och säkra ledning.
Wag-nerstycket bisserades, och dirigenten
blef särskildt hyllad. Rikt bifall kom
ock fröken Andersen till del.
Aulinska qvartettens första
kammarmusiksoaré för säsongen hade
ofvau-stående program och var mycket
talrikt besökt. Soarén inleddes med
den 3:a (D moll) af Cherubinis sex
stråkqvartetter. Denna underhållande
qvartett är liksom programmets
slutnummer Smetanas här ej förr gifna
stråkqvartett »Aus meinem Leben»
temligen fri i formen, Cherubinis dock
mer närmande sig den klassiska formen
under det Smetanas i utlandet berömda
verk är mera nationelt originelt.
Mel-lannumret bildade Brahms pianoqvartett
op. 26, som efter hvad opustalet visar
hör till hans tidigare verk. Intressant
och underhållande alltigenom samt
förträffligt återgifvet på alla händer syntes
detta nummer slå mest an på åhörarne,
hviikas lifliga bifall efter hvarje af
soaréns nummer intygade belåtenhet
med programmet och utförandet i sin
helhet.
Fröken Lillian Sandersons konsert
blef instäld och någon annan har sedan
icke tillkännagifvits.
––©––-
Från in- och utlandet.
Kungl. operan. Början af denna
månad kommer att bli märklig nog i vår
operas annaler, i det Richard Wagners
storslagna Nibelnngen-ring då gör sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
