Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande med sin konst utan sund odi
äkta allt igenom, en konstnär, som
förmår att undervisa med sitt spel
men på samma gång skänka glädje
| och njutning.»
Franz Rummel är född i London
den 11 januari 1853 af tyska
föräldrar. Den första musikundervisningen
erhöll han af sin mor och sedan af
fadern, Josef Rummel (född 1818, död
1880 i London), en ypperlig pianist,
som läuge bodde i Paris och derefter
i London, bekant äfven som
kompositör till salongsmusik för piano. Efter
fylda 14 år sändes Franz Rummel till
Louis Brassin i Bryssel för att
fullkomna sig i pianospelet och stannade
hos honom tills han ernått sin fulla
utbildning. Ar 1869 var han i
Bras-sins privatklass, och bland f}Ta
lärjungar tillerkändes han de två första
prisen för teknik och uppfattning. Ar
1871 erhöll han enhälligt och under
stor utmärkelse första priset vid
konservatoriet i Bryssel. Sedan spelade
han offentligt några år i Belgien,
Holland, England, Frankrike och tyska
Rheinländerna. På hösten 1878 reste
han till Amerika, der han firade stora
triumfer och hvarifråu han 1881 som
sin maka hemförde en dotter till Sam.
Morse, den elektriska telegrafens
bekante uppfinnare. Rummel slog sig
nu ned i Berlin, der han en tid var
förste lärare vid Sterns och Kullaks
konservatorier. Han lemnade
emellertid sina lärarebefattningar, emedau de
togo hans tid för mycket i anspråk
och hindrade honom fiån konsertresor.
Ar 1886 begaf han sig åter till
Amerika, der han i fem månader
konser-terade, lät sedan höra sig i Petersburg
och besökte skandinaviska länderna
förut nämnda år samt äfven Holland,
Österrike, Belgien, England och
Skotland. Aret efter besöket här, 1890,
gjorde han en ny färd till Amerika
och återkom ej till Europa förr än
181)2. För närvarande är konstnären
bosatt i Dessau, der han nyligen af
hertigen af Anhalt blifvit utnämnd
till riddare af »Kunst- und
Wissenschaft» orden». Herr Rummel är sedan
sitt förra kouserterande i Skandinavien
riddare af Dannebrogsorden och
Vasaorden.
Herr Rummel annonserar till den ‘2
december en »afskedskonserr», men
om han ock dermed för denna gång,
under närvarande uppsjö på konserter,
säger oss farväl, hoppas vi att han i
en snar framtid åter gör oss ett besök
och låter oss å nyo njuta af sitt
gedigna, förträffliga pianospel, helst då,
liksom nu, å k. operan i verk med
orkester, i hvilka hans eminenta
förmåga gör sig häst gällande.
Herr Rummel lär, såsom vi hört,
efter sitt konserterande här i
hufvud-staden komma att låta höra sig å
konserter i landsorten.
––g––-
Anteckningar om Stora teatern
i Göteborg och Vasateatern
i Stockholm
af
Johannes Svanberg.
Anteckningar om Stora teatern i
Göteborg 1859—18931 med en iuledning
af Karl Warburg. (Göteborg,
Handels-tidniugens aktiebolags tryckeri 1894.)
Pris kr. 2,5o.
Anteckningar om Vasateatern 1886—
1895. (Stockholm, Gust. Carlsons
bokhandel, i distribution.) Pris kr. 1,5o.
Kort efter den förstnämnda bokens
utkomst, blef densamma anmäld i denna
tidning, ehuru det då endast kunde ske
helt knapphändigt. Vi lofvade
emellertid att återkomma till utförligare
omnämnande af den intressanta boken,
men ha ej förr än nu kunnat infria
löftet. Det är dock så mycket mera
lämpligt att nu göra det, som ännu
ett arbete i samma väg utkommit af
samme författare, såsom ofvau synes.
För någon större vidlyftighet i en
sådan anmälning egnar sig likväl icke
utrymmet i denna tidning, om ock det
tillhör ett sådant fackorgan att påpeka
arbeten af det slag som dessa hr
Svanbergs böcker.
Den öfriga pressen har varit enig
om att tillmäta hr Svanbergs
»Anteckningar» stort värde för
fullständigan-det af kännedomen om våra teatrar
och dervid äfven om den sceniska
konsten i vårt land och ställa med
rätta dessa böcker vid sidan af F. A.
Dahlgrens »Anteckningar om
Stockholms teatrar». Dessa upptaga tiden
från 1737 till 1863 och konstvännerna
ha begärligt längtat efter fortsättirng
af detta verk, särskild t hvad kungl.
operan beträffar, men ingen har haft
mod eller kompetens att fortsätta dessa
anteckningar, och något liknande har
ej utgifvits, förr än hr Svanbergs
Anteckningar om Göteborgs Stora teater
utkommo och vittnade om att det på
detta fält lins eu arbetare, hvars
framträdande kan helsas med stor
tillfredsställelse, helst som framstående
förmåga och sam vetsgrannhet röjas i hans
verk. Anteckningarne om Vasateatern
röra en oss närmare liggande tid och
omfatta endast 10 år, hvarför ock
denna boks omfång är blott 100 sidor,
då Göteborgs-teaterns historia är
dubbelt så omfångsrik och behaudlar en
tid af 34 år. Vända vi oss nu först
till boken om Göteborgs Stora teater,
så innehåller denna att börja med
uppgitt om »Pjeser, gifna från Stora
teaterns invigning den 15 september 1859
till och med spelåret 1888—89.
Därefter följer en afdelning, som upptager
de trupper eller enskilda, af hvilka
föreställningar (pjeser, konserter etc.)
gifvits från 1859 till 1891. Derpå
följer ett biliaug, upptagande tiden till
1893. Att uppräkna de 33 trupper
eller teaterföreståndare, som verkat vid
teatern, blefve för omständligt, och
ännu mindre kunna alla enskilda
kon-sertgifvare etc. omnämnas. Hvad vi
här egentligen ha att fästa oss vid,
är hvad som rör teaterns
musikföreställningar och bland dessa
hufvudsak-ligen pjeser, som icke eller mera
sällan gifvits å någon annan teater,
sär-skildt under den ifrågavarande
perioden. I detta hänseende erbjuda
gästföreställningar af utländska
operasällskap det mest anmärkningsvärda, och
bland dessa de, som under teaterns
första årtionde uppfördes af Van der
Ostens sällskap 1861—62 och 1862—
63 samt af Gaudelius’ 1864—65 och
1865—66. Emil van der Ostens
sällskap uppträdde, soin man torde
minnas, efter sista Göteborgs-sejouren å
Cirkusteatern å Djurgården, der från
den 14 maj till 22 juni 1863 gåfvos
16 föreställningar, vid hvilka
uppfördes »Hvita frun», »Czar och
timmerman», »Nattlägret i Granada»,
»Fide-lio», »Fra Diavolo», »Zampa» och
»Friskytten». Bland personalen erinra vi
oss särskildt den duktiga
koloratur-sångerskan, primadonnan Frieda
Beck-Weixelbaum och hr Max Weiss,
komikern, som sedan några år var fästad
vid vår operascen.
Af van der Ostens
Göteborgs-reper-toar påpeka vi särskildt Donizettis
»Belisario», Rossinis »Otello»,
Belli-nis »Puritanerna», Lortzings
»Vapensmeden från Worms», Bellinis
»Sömn-gångerskan», Mozarts
»Teaterdirektören», Balfes »Zigenerskan». Den 3U
november 1865 gafs »Norma» såsom
recett för fru Michaeli, som tio gånger
uppträdde som gäst hos hr Gaudelius.
Ferdinand Htrakosch förde 1869 ett
italienskt operasällskap till Göteborg,
som uppträdde från 7 mars till 8 maj.
Vid dess sista föreställningar gästade
den utmärkta altsångerskan Luisa Cari.
Bland truppens sujetter må nämuas
fröken Amanda Holmberg, Eliza
Do-masi, hrr Sabbatini, Castelli, Garcia,
Guadagniui. Från 1 sept. 1869 till
28 mars 1870 uppträdde Strakosch der
med »svenskt dramatiskt och italienskt
operasällskap», hvilket senare hade till
förste kapellmästare Carl Patti, en bror
till Adelina och Carlotta. Några af
de nyssnämnda artisterna medverkade
äfven nu. Artister från k. operan i
Berlin, 5 damer och 5 herrar, under
ledning af Conrad Behrens, läto höra
sig här från 11 juni till 1 juli 1873;
som kapellmästare vid detta fungerade
hr Richard Henneberg, och som gäst
biträdde några gånger Oscar
Arnold-son. Under ledning af Maurice
Strakosch gästade å teatern 25 och 26 juni
1874 medlemmar af italienska operan
i Paris: signororna Donadio, Montoya
och Grassi samt hrr Bergamaschi,
Ben-fratelli och Fiorini. Artister från
Stockholms k. opera ha gifvit representa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
