Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande om ock operans apparat är
något ofullständig.
Uppförandet af oratoriet Skapelsen
hade jag ej tillfälle att bevista.
Verket gafs under kamrer Taubes
ledning, och var konserten särskildt
anmärkningsvärd, emedan hr Taube med
densamma nedlade taktpinnen efter en
tioårig gagnerik verksamhet. Genom
sin musikaliska naturel, sitt
oegennyttiga nit och nobla uppträdande har
han förmått — hvad som säkert icke
lyckats mången —- att under alla dessa
år hålla tillsammans de i ett
amatörsällskap så ofta allt för skiljaktiga
elementen. Kan hans efterträdare nå
samma resultat, har han all anledning
att vara belåten. Herr Taubes talang
som dirigent fick de amplaste loford
af engelska tidningar, då han för två
år sedan ledde K. F. U. M:s svenska
sångkörer i London.
Bland lärarekrafter eger Malmö
samhälle äran räkna den framstående
pianisten Aron Hultgren, hvars
eminenta kapacitet är allt för välkänd för
att behöfva något närmare omnämnande;
vidare fröken Anna Sörensen, som
äfven genom öfverlägsen talang och
grundlig bildning i hög grad bidragit
till pianomusikens utveckling. Den
ansedde musikinstruktören, direktör
Strömberg vid Kronprinsens husarer
är äfven bosatt i Malmö.
Uppmärksamhet såsom Malmöbo förtjenar
likaledes licentiaten Preben Nodermann,
en ung men lofvande tonsättare.
G. Gr.
––<88>–-
Méhul och Napoleon.
XT/apoleon I var, som man vet, lika
11,^1 svår att ha att göra med antin-
gen det gälde politik eller konst.
Med Cherubini gjorde han saken
kort. Medan han var brigadgeneral
hade han riktat några anmärkningar
mot Cherubini om att dennes musik
var för lärd och ej sångbar nog.
Der-öfver blef Cherubini vred och skall ha
svarat Napoleon: »General, det är edert
handtverk att vinna slag; låt mig blott
sköta mitt, som ni alldeles icke förstår
er på.» Napoleon hvarken glömde eller
förlät någonsin detta svar.
Paisiello och Méhul, hvilka voro lika
stora mästare som förträffliga menniskor,
stodo i stor gunst hos Nepoleon. Då
Paisiello, som varit Napoleons
kapellmästare, lemnade Frankrike, kastade
Napoleon sina ögon på Méhul. Alla
trodde att denne med uppräckta
händer skulle mottaga denna lysande
ställning. Men hur förvånades man icke,
och Napoleon sjelf ej minst, då Méhul
helt rättfram afslog det honom
tilltänkta ärofulla uppdraget. Då
Napoleon envisades att han skulle åtaga
sig det, svarade Méhul:
»Jag kan endast på ett vilkor
mottaga platsen.»
»Och det är?» frågade Napoleon.
»Att ni tillåter Cherubini att dela
befattniagen med mig.»
»Hvad för slag? Cherubini — nämn
honom ej för mig, det är en näsvis
dräng, som jag ej kan tåla.»
»Han har sannolikt varit så olycklig
att falla i onåd hos er», svarade
Méhul lugnt, »men alla anse honom dock
för att vara mästaren och mönstret för
alla andra i den andliga musiken.
Der-till lefver han i tarfliga förhållanden
och har familj; jag önskar hjertligen
att han återvinner er gunst!»
»Jag upprepar att jag aldrig vill
ha något att göra med honom.»
»Nåväl, general, så upprepar jag
också mitt bestämda afslag och svär
att ni icke skall få mig att ändra det.
Jag är medlem af Institutet. Han är
det icke. Jag kan ej tåla att någon
skulle säga om mig, att jag
egennyttigt tillskansat mig all fördel af er
gunst, behållit allt för mig sjelf och
beröfvat en annan långt mera berömd
man det, som han har rätt att fordra.»
Méhul stod fast vid sitt beslut; men
Napoleon ville ej gifva efter. Levasseur
fick platsen.
––^––
Baletten »Namouna».
®en Suite af Lalo, som utfördes å
sista symfonikonserten, är bildad
af hans musik till den
ofvannäm-da baletten, som uppfördes i Paris 1882.
»Namouna» af Nuitter och Pepita
med musik af Lalo är skrifven efter
Alfred de Mussets bekanta berättelse.
Då ridån går upp ser man ett kasino
på Korfu. Två adelsmän, Adriano och
Ottavio, sitta och spela kort. Den
senare vinner af sin motspelare allt
hvad han eger och till sist den sköna
slafvinnan Namouna. Ottavio skänker
henne ädelmodigt friheten och allt guld
han vunnit utan att en gång lyfta på
hennes slöja för att betrakta sin vinst.
Derefter förföljer Adriano, törstande
efter hämd, sin motståndare, ställer
lönmördare i hans väg och sätter till
och med en hel skara soldater i rörelse
för att nå sitt mål, men alltid visar
sig i rätta ögonblicket Namouna för
att rädda sin välgörare. Denne kau
ej motstå den förtrollande flickan, och
under det Adriano med sina knektar
uppehåller sig i en rik slafhaudlares
paviljong, der äfven en skara af de
skönaste slafvinnor äro församlade,
öfverlemnande sig åt orgierna derstädes,
segla Namouna och Ottavio till ett
främmande land.
Kompositören Edouard Lalo, f. 1830,
afled år 181)2. Han var en ypperlig
violinist och god komponist,
tillhörande den nya rigtningen Berlioz-Liszt.
Såsom operakomponist är han känd
genom »Le roi d’Ys», som 1888
uppfördes på Opéra comirpie med ganska
stort bifall. Hans vigtigaste arbeten
äro ett par violinkonserter, hvaraf den
sista heter »Symphonie espagnole»,
»Rhapsodie norvegienne» för orkester
och kammarmusik af olika slag.
Från scenen och
konsert-• salen.
Kungi. operan. Mars 30, april 1. Gluek:
Ifigcnia i Aulis. — Mars 31. Gounod:
Romeo och Julia (pater Lorcnzo: hr Nygren).
April 5. 4:e symfonikonserten. 1)
Beethoven: Symfoni nr 1, C dur; 2) Eduard Lalo:
»Namouna», suite för orkester; 3) Chr.
Sinding: Symfoni op. 21, D moll. — 6, 14.
Bizet: Carmen (Carmen: fruar Almati-Rund
berg, Linden; don José: cav. Morello). —
7, 1.3. Gluck: Vårdrottningen. 11 allén:
Hcxfällav. — 8. Humperdinck: Hans
och Greta. Leoncavallo: Pajazzo (Nedda:
trök. Petrini). — 10. v. Flotow: Martha.
1 — 11. Thomas: Mignon (Mignon, Philine:
i frokn. Lindegren, Karlsohn; Meister, Lothario:
hrr Lundmark, Nygren). — 12. Meyerbeer:
Hugenotterna. — 13. Skuggbalett. Hallén: j
Hexfällan. Blomsterbalett.
Södra teatern. Mars 30, 31, april 1—14.
C. Millöcker: Prof kyssen, operett i tre
akter af Hugo Wittmann och Jul. Bauer, fri
örfvers. (Vreneli, kammarjungfru: fru Emma
Berg, gäst; hertiginnan: fru Fornell; Leonora,
hennes dotter: trök. Lindzén; grefviunan
Lydia: fru Lambert; prins Dietrich: hr
Barklind, debut; Rodomonte, öfverste: hr R.
Wagner; grefve Prizzi, diplomat: hr Varberg;
Hans Pfeifli, urmakare: hr Ander; baron von
Mieritz: hr E. Wagner).
Musikaliska akademien. Mars 31. Konsert
af prof. Franz Neruda och hr Salomon
Smith. Biträdande: fru D. Edling, frök.
Alth. Larson. — April 1. Par
Brikoll-kon-I sert. Biträdande: hrr W. Klein, W. Dorph,
G. Hägg. Dirigent: hr E. Åkerberg. — 2.
Konsert af fru Alma Fohström.
Biträdande: pianisten Gustav Berger. — 5.
Matiné af operasångaren Axel Rundberg.
Biträdande: fru Almati-Rundberg, frökn.
Pe-trini, Frödin, Kragballe, hrr Odmann,
Morello, Luudqvist, Lundmark, Söderman,
Sel-lergren, konsertm. L. Zetter q v ist,
kammar-musikus E. Högberg (flöjt) m. fl.
Vetenskapsakademien. April 8. Trio soarc
af frök. Tora Hwass. Biträdande: prof.
Fr. Neruda, konsertm. L. Zetterqvist. 1)
Beethoven: Pianot: io, B dur, op. 97; 2) Robert
Schumann: Sonat, Fiss moll, op. 11, för
piano; 3) Tschaikowsky: Trio, A moll, op. 50,
för piano, violin, violoncell (å la memoire
d’un grand artiste). — 12. Konsert af B e 11
-manskören. Biträdande: hrr J. Forsell, W.
Dorph, G. Hägg, C. Petersson (violoncell).
Östermalms kyrka. April 3. Konsert till
förmån for Frimurarebarnhuset.
Haydn-»Skapelsen», oratorium. Biträdande: k.
hof-kapellet, operakören; solister: fru Edling,
frök. Thulin, hrr M. Strandberg, Bratbost,
Salomon Smith, Söderman.
Eget nog har under detta spelår ej
mindre än tre verk af gamle Gluck
gått öfver operascenen, sist bland dem
har återupptagits mästerverket
»Iphi-genia i Aulis». Denna opera gafs allra
först i dec. 1778 på gamla
Bollhusteatern, uppfördes sedan på Gustaf
* III:s operascen d. 17 nov. 1783, der
den senast gafs den 15 dec. 1878
och då upplefvat i allt 68
föreställningar. I gamla operahuset har på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
