Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Ivar Hallström, hvari prinsens rol
utfördes af br Adami, »Konung för en
dag», med densamme som Zephoris,
vidare »Den sköna Helena»,
»Boccac-c.o» och »Storhertiginnan af
Gerolstein». — Philharmoni8ka
orkestern från Berlin under prof.
Mann-8tädts ledning har den 2—5 gifvit
fyra stora konserter härstädes. — Den
12 maj gaf Thorv. Lammers en
kyrkokonsert, hvarvid Beethovens
C-moll-messa utfördes med biträde af
fruar M. Lammers och Eva Nansen,
organisten Cappelen m. fl. samt
kör-föreningen och teaterorkestern. — På
genomresa har frn Teresa Carreno
gifvit en populär konsert den 12 maj
efter att en tid ha konserterat i andra
norska städer med stor framgång. Så
var i Bergen långt förut alla biljetter
sålda till hennes fjerde konsert
der-städes.
Helsingfors. 15 april—9 maj. A
Svenska teatern har af musikpjeser
endast »Stackars Jonathan» uppförts.
Alexanders-t atern har deremot
fortfarande bjudit på
operarepresentationer af det förut omnämnda italienska
operasällskapet. Under ofvannämnda
tid har detta uppfört »Faust»,
»Pa-jazzo», »Trubaduren», »Ernani»,
»Barberaren i Sevilla», »Rigoletto»,
»Cavalleria rusticana» och »Carmen». —
Sista populära folkkonserten af
Filharmoniska sällskapet egde rum
den 27 april; dock efterföljdes den af
en »extra» konsert den 1 maj. En
populär konsert har äfven gifvits af
Akademiska sångföreningen. Den
27 april gaf dir. Kaj anus en konsert
i Universitetssalen, då Beethovens 9:e
sj’mfoni under hans ledning utfördes.
Biträdande voro fröknarna Angelique
Cbristman, Alexandra Ahnger, hrr O.
Lomberg och Theodor Habelmann, den
förstärkta symfonikören och Filharm.
sällskapets orkester. Det storartade
verket säges ha fått ett godt utförande.
Före symfonien spelade hr
Gregoro-witseh Beethovens violinkonsert, som
han nyss instuderat. — En
afskeds-konsert gafs den 4 maj af
pianovirtuosen Henri de Melcer, som då bland
annat spelade Beethovens Sonata
appassionato.
Köpenhamn. 28 april—14 maj. A
kgl. teatern debuterade den 8 maj som
Nattens drottning i »Trollflöjten» fiu
Johanne Brun, född Priem, gift med
den för svenska hufvudstaden väl
bekante tenorsångaren Fredrik Brun.
Den unga debutanten gjorde lycka i
det svåra partiet och blef mycket
applåderad af publiken. Kritiken är
henne också bevågen. »Dannebrog»
yttrar om henne: »Fru Bruns röst är
ovanligt äkta och skön. Hon har det
stoff, hvaraf det kan skapas en
verkligt glänsande koloratursångerska: en
fyllig, böjlig, rund, omfångsrik och
imponerande hög sopran, förträfflig
teaterapparition, ren och säker
intonation.» Teaterns repertoar har för
öf-rigt upptagit »Elverhöj», »Liden
Kirsten» samt balletterna »Toreadoren»,
»Pontemolle» och »Valkyrian», i fyra
akter af Bournonville med musik af
J. P. E. Hartmann, hvilken balett,
förutgången af »Oberon»-uvertyren och
en prolog, gafs som festföreställning
vid förmälningshögtidligheterna. — På |
Folketeatret har fru Norrie gästat i j
»Fröken Nitouche» och »Toto-Tata»
till den 10 maj, då säsongen slutade
och teatern intogs af Lindbergska
sällskapet.
Paris. En ny Iransk opera, »Hell«’,
uppfördes d. 24 april på Stora Operan i Paria.
Texten iir af du Locle och Nuitter, musiken ’
af Alphonsc Duvernoy. Den töge radikale \
Alfred Bruneau i »Le Figaro» tror ej att |
något nytt musikverk, som på senaste åren
uppförts, skrifvits med så liten tanke på de
nya musikaliska formlerna.
Henry Bauer, som inom Parispressen
företrädesvis representerar modernismen både i
musik och dramatik, frånkiiuuer ej
kompositören talang, men behandlar hans arbete med
dräpande ironi, finnande i den en
kotterimes-sig reaktion mot de Wagnerska
musikdra-mernas växande framgång i Seinestaden, och
säger med anledning deraf: »Skall det kallas
en eftergift åt fransk musik, denna återgång
till formlerna från Meyerheer, som var tysk?
.lag ber hans minne ursäkta, men denna
operagenre med sina grofvn effekter, sina vulgära
moliv, sin våldsamma och banala klangfärg,
sin tunga gammalmodiga orkester har blifvit
mig komplett olidlig.»
1 »Die Signale» säges operan ha blifvit väl
emottagen; libretton lär vara bizarr, banal
och intresselös men musiken i många stycken
fängslande och verksam. Långlifvad tros dock
ej opeian komma att bli.
Opera Comique har uppfört en ny
ö-akts-opera af André Messager, »Chevalier
d’Har-mentbal», texten af Paul Ferner, bearbetad
efter Alexandre Dumas d. ä:s cch Auguste 1
Maqucts bekanta roman med samma namn.
Operan gjorde föga lycka hos publiken, och
kritiken klandrar skarpt de närgångna
kompilationerna af Wagner och Massenet som
kompositören tillåtit sig. Musiken saknar
originalitet och enhet i stilen.
Till direktör för konservatoriet efter
Thomas har, sedan Massenet nekat åtaga sig
befattningen, utnämnts’Theodor Dubois.
Denne, som utgått från konservatoriet, ät- nu l»2
år och har sedan 1871 varit professor i
har-monilära. På oratoriets och den andliga
musikens område bar han framträdt med tiere
viirderikn verk.
Berlin. Neues königliches Opernhaus» är
den nya titeln för KrolD teater, som inköpts
| lör de kungliga skådespelen.
Sommarsäsongen började här d. 14 maj med Meyerbeers
»Hugenot terna».
s®––-
Dödsfall.
Berndt, August, skådespelare och
teaterdirektör, afled den 19 april
härstädes, nära 63 är. Från 1 okt. 1876
till och med 30 sept. 1878 var han
jemte Aug. Warberg direktör för
Mindre teatern (Hammerska); den 30 okt.
18S6 invigde han med nybildadt säll-’
skap Vasateatern, hvars direktör han
dock endast var ett par månader.
Nicolai, Wilhelm Frederik Gerhard,
holländsk komponist och
musikförfattare af betydenhet, född 20 nov. 1829
i Leiden, afled 29 april. Efter
musikstudier i Leipzig blef han 1852 lärare
i orgel, piauo och teori vid k.
musikskolan i Haag och 1865 dess
direktör. Som dirigent och redaktör för
musiktidningen »Cæcilia» har N. sökt
att göra den nya tyska musiken
(Wag-ner-Liszt etc.) bekant för sina
landsmän. N. har komponerat tyska
sånger, Schillers »Lied vou der Glocke»
för kör, soli och orkester, ett
oratorium »Bonifacius» m. m. Till ära för
Jenny Lind och af tacksamhet för en
af henne stiftad musiker-pensionsfond
(som nu vuxit till öfver 100,100
gulden) skref N. en kantat »Die
schwedische Nachtigall», som uppfördes den
1 dec. 1880.
–-S––-
Ett och annat från musik-
verlden.
Stora komponisters och virtuosers
lifs-längd i genomsnitt belöper sig till 67
år (noggrannare 66,94) såsom följande
tabell visar. Auber blef 89 år, Bach
65, Beethoven 57, Berlioz 66,
Boiel-dieu 60, Hans von Biilow 64,
Cheru-bini 82, Chopin 10, Clementi 80,
Cornelius 50, Cramer 87, Donizetti 51,
Dorn 88, Field 52, Rob. Franz 77,
Gluck 73, Gounod 76, Halévy 63,
Händel 74, Hauptmann 74, Haydn 77,
Heller 74, Hiller 74, Hummel 49,
Kreutzer 69, Fr. Lachner 86, Orlando
di Lasso 74, Liszt 75, Lortzing 48,
Löwe 73, Marschner liO, Méhul 54,
Mendelssohn 38, Meyerbeer 13,
Moschelf s 76, Mozart 35, Pagauini 58,
Palestrina SO, Raff 60, Raineau 81,
Rossini 76, Salieri 66, Scarlatti 14,
Schubert 31, Schumann 46, H. Schii z
87, Smetana 60, Spohr 75, Spontini
77, Tartini 78, Taubert 80, R eh.
Wagner 70, Weber 40.
Mozart öfvervar en gång messan i
ett kloster och led sannskyldiga kval
under organistens förskräckliga spel.
Vid middagen frågade honom priorn:
»Nå, herr Mozart, hvad tyckte ni om
vår nye organist?» — »Äh - jo —
han spelar fullkomligt i biblisk stil,
hans venstra hand vet aldr g hvad hans
högra gör.»
Om Ambroise Thomas, den nyligen
aflidne berömde franske komponisten,
äro nu en mängd anekdoter i omlopp.
En af dem är ganska karakteristisk
för hans oegennytta — han tänkte
alltid endast på den ideela framgången
hos sina verk, ej på den klingande
valutan. Då Jules Claretie öfvertog
Théåtre Fran^ais hörde han, att
företrädaren Perrin vändt sig till Thomas
för att af kompositören till operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
