Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny dansk opera förväntas af P.
E. Lange Müller, som håller på att
komponera en operatext af Einar
Christensen öfver motiv från Christian
Winthers sköna dikt »Hjortens flugt >.
Paris. För Stora operan blir säsongens
vigtigaste nyhet Bruneaus »Messidor« till
originaltext af Zola och på Opéra Comique
Massenets »Askungen». Marie van Zandt,
den berömda sångerskan, som nu åter blifvit
Paris-publikens gunstling, bar af direktör
Car-valho blifvit engagerad att under två
månader uppträda på Opéra Comique såsom
Lak-mé och Nanon, hvilket sistniimda parti hon
nu sjunger för första gången.
London. Quildhall School of music torde
vara den slörsta musikskola i veriden. I
dess praktfulla, för ett par år sedan färdiga
skolbyggnad, undervisas omkr. 4 000
lärjungar af båda könen, och lärarnes antal är 110.
Undervisningen omfattar piano, sång,
stråkinstrumenter, och bland stränginstumenter
äf-ven guitarr, vidare flöjt, klarinett, fagott,
trumpet, men eget nog icke basun. Skolans
inkomster utgjorde enl. sista årsberättelsen
30,290 Pd., utgifterna till 24,317 Pd.
Lä-rnrne betalas högt. Förste professorn i sång,
Mr. Ricli. Latter, hade förra året en inkomst
af 768 Pd. ( — 13,824 kronor), förste
professorn i pianospelning, Mr. Leipold 593 Pd.
( t= 10,674 kronor) o. s. v.
Amsterdam. Den nederländska operan, som
varit på väg att stängas af ekonomiska skäl,
kommer nu att fortfarande hållas öppen,
sedan genom ett lotteri dess ekonomiska grund
betryggats. 25,000 lotter å 1 gulden släppas j
ut. På hvar 250:de lott utfaller vinst,
bestå-ende af abonnement för alla operaaftnar till
värde af 250 gulden.
Wien. Teater an der Wien öppnades å
nyo den 1 september med Mascagnis enakts- i
opera »Zanetto». Framgången var ej synner- [
ligen stor. Mascagnis musik höjer sig ej
mycket öfver det alldagliga och libretton
efter Coppés «Le passant» är ej sceniskt
verksam. Hela operan varar knappt 40 minuter. J
Rikt bifall skördade emellertid fru Gemma
Bellinconi, som i Italien kreerade Zanettos
rol, och fröken Lili Lejo som Sylvia, de
enda personerna i stycket.
Franz Schubert är titeln på ett nyss
utkommet musikaliskt-dramatiskt festspel af
j Gust. Burchard till komponistens 100-åriga
födelsedag d. 31 Jan. 1897. Flere scener
ha redan antagit till uppförande festspelet,
hvars afsättning för teatrarne ombesörjes af !
förlagsfirman Ernst Stieber i Berlin.
- e—-
Dödsfall.
Bagge, Selmar. Musikskriftställare
och komponist, f. 30 juni 1823 i
Ko-burg, f 15 juli i Basel, direktör för
musikskola derst. från 1868. Efter
studier vid Prag-konservatoriet och hos
Sechter i Wien blef han der 1851
lärare vid konservatoriet. 1855 lemnade
han denna plats, polemiserade mot
detta institut och blef 1863 redaktör
för »Ailg. musical. Zeitung». Hans
kompositioner äro kammarmusikverk,
en symfoni, sånger och pianostycken.
En »Lehrbuch der Tonkunst» utgaf
han 1873.
Cagnoni, Antonio, omtyckt italiensk
opex-akomponist, f. 8 febr. 1828, f i
Bergamo 30 april. C. gjorde sina
musikstudier vid Milanokonservatoriet,
var kapellmästare vid katedralen i
Vige-vano 1852—73 och i Novara till 1887
och sedan vid kyrkan S:ta Maria
Maggiore i Bergamo. Af hans bortåt 20
operor äro mest bekanta »Don
Buce-falo»,( 1847),»PapaMartin» och »Michele
Perrin», hvilka gjort stor lycka i
Italien.
Dachs, Joseph, utmärkt pianist och
musikpedagog, professor vid
konservatoriet i Wien, f. 30 sept. 1825, f d.
5 juni. D. kom 1844 till Wien.
Halm och Czerny samt Sechter voro
hans lärare.
Faminzin, Alexander, Sergiewitsch,
rysk komponist och professor, f. 1841
i Kaluga, f i Ligowo vid St
Petersburg 6 juli. F. gjorde sina förnämsta
musikstudier 1862–65 i Leipzig för
Hauptmann och E. F. Richter, blef
1865 professor i Musikhistoria och
estetik vid det ryska musiksällskapets
konservatorium. 1875 uppfördes med stort
bifall bans opera »Sardanapal». Hans
kompositioner äro vidare piano- och
sångsaker, flere stråk q vartetter, en
piano-qvintett, en rysk Rhapsodi för violin
och orkester, en symfonisk dikt
»Dionysos tåg» och en 1883 i
klaverut-drag utkommen opera »Uriel Acosta».
F. har äfven verkat som
musikskriftställare.
Harris, August, sir, bekant engelsk
teaterledare och impressario, f 22 juni
i Folkestone, 44 år. H. ledde sedan
1879 i London Drury Lane-teatern och
sedermera Coventgarden, der han
samlade till sig verldens förnämsta
operaartister under säsongen. Hans ansedda
sociala ställning förskaffade honom flere
hedersposter inom Londons city, och
1891 efter kejsar Wilhelms besök i
London utnämndes han till baronet.
H. var äfven dramatisk författare
(»Million of Money», »The World», »Human
nature», »Prodigal daughter», »Life
of Pleasure»).
Kufferath, Hubert Ferdinand,
komponist och musikteoretiker, f. 10 juni
1808 i Mühlheim a. d. Ruhr, f 23
juli i Bryssel, der han 1844 slog sig
ned och 1872 blef lä’are i
komposition vid konservatoriet. K. har skrifvit
en symfoni, pianosaker (konserter, 6
»’Etudes de concart» till Clara
Schumann) och sångverk. K. studerade
under Mendelssohu i Leipzig, der äfven
Schumann mycket intresserade sig för
honom.
Meinardus, Luihvig, Siegfried, bekant
komponist och musikskriftställare, f.
17 sept. 1827 i Hooksiel vid
Jahde-bugteD, f i b,Örjan af juli i Bielefeld.
M. studerade musik i Leipzig och hos
A. B. Marx i Berlin, kallades till
Dresden som konservatorielärare och lefde
1874—87 i Hambui’g som komponist
och musikförfattare. Hans vigtigaste
kompositioner äro oratorierna »Simon
Petrus», »Gideon», »König Salomo»,
»Luther in Worms» m. m.,
violinsonater, 3 pianotrior, pianoqvintett, stråk
-I qvartetter, oktett för blåsinstrument,
symfonier, sånger. Förutom
musikuppsatser i »Hamb. Correspondent (1874
—85) o. 8. blad har M. skrifvit
»Kulturgeschichtliche Briefe über deutsche
Tonkunst», »Rückblick auf die Anfänge
| der deutschen Oper» (1878),
»Matthe-son und seine Verdienste um die
deut-■ sehe Tonkunst», »Mozart, ein
Künst-j lerleben» (1882), »Die deutsche
Tonkunst» (i 18 och 19 årh.) 1888 m. m.
Ett par operor af honom »Bahnesa»
och »Doctor Sassafras» vänta på
uppförande.
Novello, Joseph Alfred,
musikförläggare, son af Vincent N., stiftare
af den bekanta stora musikförlagfirman
Novello, Ewer and C:o. i London afled
d. 16 juli, 86 år, i Genua. Han lemnade
affären 1856 och flyttade till Italien.
På hans förlag uppstod 1846
»Musical Times».
i
Schachner, Rudolf, Joseph, pianist
och komponist f. 31 dec. 1821 i
München, f 16 aug. i Salzburg. Elev af
J. B. Cramer och Henselt uppträdde
han med stor framgång som
pianovirtuos och satte sig 1853 ned i
London såsom pianolärare. För omkr. 10
år sedan flyttade han till Wien. Ett
hans oratorium »Israels Rückkehr von
Babylon» har ofta uppförts. Han har
för öfrigt komponerat 2 konserter och
andra saker för piano.
Villaret, utmärkt tenor, 1863—18S2
anstäld vid Stora operan i Paris, f.
1830 i Milhaud (Dep. Gård) har i
sommar aflidit. Innan han kom till
teatern var han bryggardräng.
––S––
Hvarjehanda.
Den äldsta af alla pianister, en
samtida till Field, Thalberg, Mendelssohn,
Chopin, ja till och med tili Beethoven,
är den i Buffalo (staten New York)
lefvande Antoine de Kontski, född 27
okt. 1817 i Krakau, vida bekant
genom sin pianokomposition »Le Reveil
j du lion». Den gamle pianovirtuosen
i har nyligen beslutat sig för en
konsertresa och gaf för ej längesedan en
konsert i Singapor, om hvilken
der-varande »Free Press» berättar att
mä-j staren spelade ännu allt jemt briljant,
och beundransvärdt var framför allt
hans minne, som ej en gång svek
honom då han spelade utantill Beethovens
sonater. Vid slutet af sina konserter
spelade han alltid sitt ofvannämda
stycke »Lejonets uppvaknande». Den
snart 80 årige pianisten tänker
utsträcka sin konserttourné till
Frankrike och Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
