Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På tvenne breda trappuppgångar å
ömse sidor om Biologiska museet
kommer man upp till den öppna plats, vid
hvars ena ända teater- och
musikutställ-ningens paviljong är belägen.
Paviljongen gör redan utvändigt ett godt
intryck både genom sin konstruktion
och de färgornament, som pryda
ytter-väggarne. Ofvan ingången, de breda
skjutdörrarne, synes ett emblem i gips
af lyran, lagern, sångens svan och
musikinstrument.
Paviljongens innehåll är lika
intressant som rikt, vackert och
öfverskåd-ligt ordnadt. Man har från hela
landet samlat ett arkiv — ty denna
utställning bjuder ej på dagens alster,
som industripalatsets, utan är ett
museum, en illustrerad teater- och
musikhistoria — en samling af typografiska,
biografiska och statistiska uppgifter.
Och åskådningsmaterialet består af
tusentals porträtt, modeller, teckningar,
dekorationer, kostymer,
musikinstrument, aktstycken, autografier och
kuriosa.
Paviljongen bildar en åttkant med
en hög glaskupol, uppburen af åtta
kolonner, från hvilka lägre tvärväggar
utgå och indela sidopartierna i lika
många kabinett för särskilda grupper
af föremål. Vid inträdet i paviljongen
möter blicken en harneskklädd gestalt
med standar i handen, det är bilden
af Emilie Högqvist som Orltanska
jungfrun* mot bakgrunden af ett
glasskåp med dörrar inåt salongen Ett
par lysande, fullständiga
metallrustningar visa sig vid väggarne å ömse sidor,
och mullan dessa och den nämnda
bilden kommer man in i salen. Denna
gör genast ett behagligt intryck med
sin höga glaskupol, under hvilken i
gipsfält skådas namnen på märkliga
teater och musikartistor, och under
dessa löper en vacker fris af kolorerade
taflor med scener ur operor, gifua å
kgl. operan härstädes. ** På golfvet
midt under kupolen är en liten rund
växtgrupp. I kabinettet midt emot
hufvudingången öppnar sig ett
proscenium, en i tredjedels naturlig storlek
utförd afbildning af deu gamla
gustavianska operan, och ridån, målad efter
Desprez’ originalskizz, går upp öfver
den nämnda slutscenen i »Gustaf Vasa»
vid operans första uppförande 1786.
Den upphöjda scenens figurer,
dekorationer och kostymer äro tillverkade
efter ännu befintliga utkast och
teckningar, och skådebanans utseende
bakom kulisserna skall äfven visa sig, i
det hela scenen kan vridas rundt.
Ofvan proscenium synes konung Oscar
II:s namnschiffer.
Framför detta proscenium stå
kostymbilder i kroppsstorlek af Anders
Will-man som Mefistofeles och O. U. Torss-
* Vi vilja påpeka, att någon egentlig por
trättlikhet icke får väntas hos dessa
utställningens figurer, som mera äro kostymbilder.
** Dessa äro desamma, som i gamla
operahuset prydde det s. k. Lagergrenska kaféet.
low som Ludvig XI. Framför dem
ser man en glastäckt montre —
hvit-målad som de öfriga — innehållande
föremål från Musikaliska akademien,
såsom dess jetoner m. ra. Utanför
denna reser sig på en piedestal en
gipsstaty af Jenny Lind som Norma,
modellerad af skulptören Söderman,
llufvudkabinettet till venster från
ingången visar på en upphöjning den
omnämnda i naturlig storlek utförda
kopian af Gustaf III:s arbetsrum i
operahuset, der konungen, sittande vid
sin sekretär räcker friherre Gustaf
Armfelt hans fullmakt som
»öfveriuten-dent af Kongl. Maj:ts Hofkapell och
Spektakler». Midt emot det’a kabinett
är ingången till konserthallen, och
framför denna ser man ett skåp med
kosty-meringsartiklar, såsom löSDäsor,
smink-burkar etc., deribland en flaska med
saft — det första enkla sminkmedlet.
Här ser man ock Svante Hedins enkla
toalettartiklar för sceneu, en simpel
lådspegel med svärtad kork och andra
dylika utensilier. Äfven andra
kosty-meringsartiklar innehållas i detta skåp.
På ett staffli framför detsamma synes
en stor portfölj, som innehåller vyer
öfver teatrar i hela landet.
I de fyra stora hörnkabinetten äro
de egentliga utställningsföremålen
inrymda. Det till venster, mellan
operascenen och Gustaf III:s rum är den
lyriska scenens och musikartisternas.
I hörnvinkeln ser man der porträtt af
konung Oscar II, såsom preses i
Musikaliska akademien före sin
tronbestig-ning; der finner man en hel samling
porträtt och minnen af Jenny Lind,
omgifvaude en afgjutning af hennes
epitafium i Westminster Abbey. En
kostymbild af henne som Regementets
dotter lär ock komma att der
uppställas. Under Cabanels berömda porträtt
af Christine Nilsson, hvilket hon sjelf
exponerar, hänger fiolen, hvarpå hon
som barn spelade vid marknaderna och
då hon vid 14 års ålder upptogs på
Ljungby marknad. Den är nu af henne
skänkt till Nordiska museet efter att
förut ha hvilat på ett sammetshyende
i hennes salonger. En mängd andra
porträtt i olja etc. af våra lyriska
artister från lång tid tillbaka pryda här
väggarne.
Hörnkabinettet till höger om scenen
är den dramatiska konstens. Här ser
man i hörnet Pasch’s originalporträtt
af Gustaf III, här stå kostymbilder af
Lars Hjortsberg som kapten Puff och
Fredrik Deland som Konjander i sin
nattrock.
De öfriga ofvantäinnda
kostymbilderna torde småningom komma att
uppställas.
I hörnkabinettet till höger när man
inträder i paviljongen äro väggarne
betäckta med taflor, framställande större
och mindre grupper af medlemmar i
eller representanter för landsortens
musiksällskap. Äfven enskilda porträtt af
teater- och musikkcnstnärer förekomma
här likasom i hörnkabineltet venster
om ingången, der man finner den
intressanta utställningen från dansken
Claudius i Malmö af antika instrument,
en miniatyrflygel, klaver, spinetter, ;m
gammal snidad harpa, sträng- och
blås-instrument, gammal notskrift etc.
Utställningskatalogen innehåller om denna
samling ett särskildt af egaren
förfat-tadt kapitel.
Skåpen närmast ingåugen innehålla
mer eller mindre lysande och dyrbara
teaterkostymer, och en mängd andra
montrer hysa gamla affischer,
manuskript och handteckningar, till artister
förärade hedersgåfvor af silfverkransar
m. m. En särskildt märklig
utställ-ningsartikel är Beethovens dödsmask,
tillhörig komponisten Siegfr. Saloman.
Att närmare redogöra för alla föremål,
eller blott de märkligare, skulle kräfva
allt för stort utrymme här; hvarför vi
uppmana för saken intresserade att
sjelfva besöka och göra bekantskap
med denna väl ordnade, rikhaltiga och
i många afseenden iotressanta
utställning.
—––––
Andra nordiska musikfesten
1897.
Programmets grunddrag.
esten hålles, som bekant, den 4—
>5-5* 10 juli. De två första dagarne
ts c äro egnade åt repetitioner.
Under de fem följande gifvas tre stora
konserter i den nyuppförda
musikhallen vid Fredrikshof samt i Musikaliska
akademien tre mindre konserter för
kammarmusik, sånger vid piano och
a capella. Den första stora konserten
gifves pingstdagen och de två följande
den 8 och 10 juni. Mindre konserter
gifvas den 7, 9, och 10 juni.
Hufvudintresset samlar sig
naturligtvis kring de stora konserterna. Man
har beräknat, att hvardera af dessa
skall kräfva en tid af omkring två
timmar, oberäknadt pauserna.
Fördelningen af tiden, så att hvartdera af
de tre nordiska länderna kan få sin
ädla tonkonst fylligt representerad, har
naturligtvis varit en delikat uppgift för
generalkomitén. På festen i
Köpenhamn 1888 hade åt det land, som
ut-öfvade värdskapet, anslagits mera tid
än åt de två andra länderna
samman-lagdt. Nu har man anslagit 160
minuter åt Sverige, ICO minuter åt Norge
och 100 minuter åt Danmark. Som
bekant har generalkomitén i Stockholm
med sig adjungerat speciella komitéer
i Kristiania och Köpenhamn, hvilka
haft att uppgöra de respektive
ländernas program. Derigenom har man
fördelat ansvaret och betryggat sig mot
nationella dissonanser, hvilket ju var
af största vigt för att festen må bli
lyckad.
Programmen för de stora konserterna
ha bestämts sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
