Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tater och kyrkliga verk; af
instrumentala kompositioner: Orkester-suite, op.
49; tre symfonier (i Ess dnr, op. 2;
A moll, op. hö; C moll, op. 78); de
symfoniska dikterna »Le rouet
d’Om-phale», »Phaeton», »Danse macatre»
och »La jeunes8e d’Hercule» samt
i Marche heroique»; fyra
pianokonserter (i D dur, G moll — den mest
spelade och som äfven gafs här —,
Ess dur och C moll); tre
violinkonserter (i C dur, op. 20, C dur, op. 58,
och H moll, op. 61) flere saker för
violin och orkester, såsom den bekanta
»Introduction et Rondo capriccioso», »La
jota arragonese» etc.;
violoncellkonser-ten i A moll, op. 83; pianoqvintett,
A moll, pianoqvartett, B dur,
pianotrio, F dur; sonater och åtskilliga
pianokompositioner för fyra och två
händer, vokal- och orgelsaker,
tran-skriptioner af Bach- och Beet
hovenkompositioner m. m. Förutom dessa
förteckningen tillhörande verk ha vi
funnit af honom några saker för piano,
två- och fyrhäudiga, det sista oss
bekanta (opus 96) »Caprice arabe» för
två pianon å quatre mains, »Pas re
doublé* för två händer (op. 86),
»Scherzo» pour deux pianos ä quatre
mains (op. 87) och »Sarabande,
Ri-gaudon» (op. 93) arrangé å quatre
mains.
Saint Saéns står 6om komponist på
tysk-klassisk grund. Då hans
landsman Gounod, operakomponisten, har
Mozart till sitt ideal, är Saint-Saéns,
orgelvittuosen, Bach-entusiast —
hvar-I för man ock gifvit honom namnet
»Pariser-Bach». Till Gounod hinner
ej Saint-Saens i kän-lovärma, också
har scenen ej beredt honom samma
framgångar som »Faust*-komponisten;
instrumentalmusiken är Saint-Saens’
styrka, och Göthea »Todtentanz» har
han i sin ypperliga »Danse Macabre»
säkert öfversatt i toner bättre, än han
skulle lyckas teckna en Gretchen eller
Mignon. Orkestern behandlar han med
virtuositet och kan der utveckla ett
bländande slöseri med de ypperligaste
färger; ett tacksamt fält har han
också i kammarmusiken. Saint-Saén’s
storhet på dessa områden kan också endast
förnekas af ensidiga germanomaner,
hvilka i blind wagnerdyrkan endast
se »ett evigt graciöst pladder» i allt
hvad fransk musik heter, hvilka endast
kunna flnna det musikaliskt »sköna» i
det »ädla, stora, gripande»,
naturligtvis å la Wagner, men sakna esprit
för att fatta det genialiska i fransk
opéra comique af äldre datum eller det
spirituella i nyare fransk musik. Hvad
fransmannen, särskildt parisarn,
beträffar, öfverlemnar han sig lika lätt åt
öfverdrifter i hat som i kärlek, och
den wagnerentusia8m, som nu tycks
ha gripit parisaren, är endast en
reaktion mot hans förra wagnerhat och
har ingen djupare betydelse. Kommer
en fransk operakomponist och bygger
på Wagners sunda reformatoriska prin-
’ ciper, förutsatt han eger verkligt
musikaliskt stille och uppfinningsförmåga
för scenisk komposition, skall ej det
tunga tyska artilleriet kunna bringa
honom till tystnad.
Vill man se bur Saint Saens är
bedömd af en tysk kritiker af verkligt
anseende, så kan man lyssna till hvad
Edv. Hanslick yttrar om honom efter
utförandet af hans pianoqvartett i B
dur (1875). »Bland fransmän,» säger
han, »är Camille Saint-Saéns den ende,
som har kammarmusiken att tacka för
sitt hemma firade, i Tyskland redan
aktade namn. Hans kompositioner
låta oss se, hur de tyska mästarnes
ande afspeglas i en talangfull
fransmans bufvud. Parisare till härkomst
och hela sitt väsen står dock
Saint-j Saens under direkt inflytande af tysk
musik. Beethoven och Mendelssohn,
Schumann och Brahms, ja Bach och
Händel klinga i hans verk; ej
efter-apadt utan assimileradt hos en
sjelf-ständigt producerande talang, tillhörig
en 1 fligare nation, ett sydligare
himmelsstreck. Med hela arsenalen af
harmoniska och kontrapunktiska
kunskaper gör Saint-Saéns dem aldrig
gällande på bekostnad af smak och
behag. Den gamla franska satsen:
»Hvad som icke är klart, är ej godt
franskt» leder honom i hans musik.
| Han flyger ej (att bruka en liknelse
af Schumann) så högt i etern, att vi
mista andaQ, ej heller stiger han till
sådant djup, att grufblosset slocknar.»
Saint Saens’ förmåga som dirigent
har här ifrågasatts; i utlandet deremot
har han godt anseende som sådan, och
W. Kienzl, som sett honom i Wien
dirigera en filharmonisk konsert,
yttrar följande: »Af filharmoniska orke
stern, som utgör glanspunklen i Wiens
musikaliska lif, hör jag helst modern
musik, som ej kan spelas fullkomligare
än af densamma, helst när den ledes
af sådana förmågor som Richard
Wagner, Hans Richter och Saint-Saéns.
i För närvarande är Saint-Saéns Frank
rikes förnämste och mest berömde
tonsättare.
Musikinstrumenter på
Stockholmsutställningen.
ed ledning af den officiella
katalogen och efter att ha tagit
en öfversigt öfver dessa
instrumenter samt profvat flera pianon
kunna vi om dessa utställningsföremål
meddela följande förteckning. En
detaljerad framställning af de särskilda
instrumenternas beskaffenhet och värde
är här icke möjlig. Prisdomarenas
utlåtanden omnämnas här nedan.
Vi börja då med
Stockholmsfabrikan-terna och deras artiklar, vända oss
| sedan till rikets andra stad samt der
efter till landsorten och utlandet, först
betraktande pianoutställningen, och välja
alfabetiska ordningen liksom i officiella
katalogen, hvars nummer inom
parentes utsättas.
Stockholm.
Pianon:
Andersson, Sven: 1 större pianino, 1
mindre d:o (638).
Bergqvist & Nilsson: 1 mindre flygel,
2 pianincn (641).
Enqström & Johannesson; 2 pianinon
(646).
F. Frankel & C.ni: 1 konseitflygel, 4
pianinon (649).
Hedén, G. G., pianofabrik (grundad
1874), (655).
Hedén, Valdemar: klaviaturer (656).
Hoffman, Ang, k. hofleverantör: 2
större pianinon, 1 mindre d:o (utom
täflan), (658).
Löfberg, J. G., & C:ni: 1 mindre
flygel, 2 pianinon (668).
Malm, G., pianofabrik: 1 pianino.
Mobergs pianofabrik, egare G. W.
Norberg: pianon (672).
Pettersson, John: 1 stort och 1 mindre
pianino (677).
Stawenow & C:ni: 1 större pianino
(682).
Winkrantz, Fr.: pianinon (688).
Orglar:
Andersson, K. A., orgelfabrik (grundad
1885). Specialitet: större kyrk- och
kon8ertorgelharmonier. 1
orgelharmonium med 3 man., klockor,
tangentkoppel (639).
Lundahlska orgelfabriken: 1 kyrkorgel
(666).
Lundholm, G. A. V., fabrik för salongs-, .
res-, skol-, pedal- och kyrkorglar.
Pianomagasin. 4 orgelharmonier
(667).
Skandinaviska orgelfabriken: 3
kammarorglar (681).
Svensson, Alfred, orgelfabrik: orgel med
2 man. (685).
Åkerman, P. L., & Lunds
orgelfabriks-aktiebolag: 1 stor kyrkorgel (689).
Lindgren, J. P., orgelfournituraffär.
Maskinfabrik för tillverkning af
piano- och orgeldelar. Diverse
orgeldelar m. m. (664).
Andra stränginstru menter:
Paulus, Robert, stråkinstrumentmakare:
violoncell, altviol, 2 violiner (676).
Schneider, F. E., d:o: 1 violin (i
montre), (680).
Öberg, S. A., d:o: 3 violiner (690 Va).
Bertels, John, tillverkning af
flygel-zittror: 2 flygelzittror, 2 mindre d:o
(642).
Messingsinstrumenter:
Ahlberg & Ohlsson (firman grundad år
1850). Leverantörer till svenska
armén och flottan. Div.
messings-blåsinstrumenter, trummor, pukor,
notställare (636).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
