Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN SA’ MUSIKTIDNING. 101
det hela ett klart intryck. En
särdeles varm hjdlning egnades åt
kapellmästare Joh. Svendsen, då han steg
upp på dirigentpallen för att anföra
detta sin landsmans verk. Likaså
hel-8ades med lifliga applåder
kapellmästare Hallén, när han trädde upp för
att dirigera sin »Gustaf Vasa» suite,
sammansatt, som bekant, af den vackra
musiken till tablåerna vid Gustaf
Vasa-festen i fjol våras. Turen kom sedan
till dansken C. F. E. Horneman att
framföra sin musik till Paludan-Müllers
drama »Kalanus», ett något långt
nummer i fyra afdelningar: 1. Introduc
tion og bön (fr. Kramp Hansen och hr
S. Smith), 2. Festmusik och Kalanus’
dom, förspe till 2:a akten, 3. kör och
sopransolo (fru Elma Horneman), 4.
Kalanus’ dröm, förspel till 4 akten.
Kalanus, en indisk religös drömmare,
tror sig i Alexander den store ha
funnit verldens frälsare och Gud. Han
vinner Alexanders ynnest och följer
honom, men mister genom dennes
orgier tron på hans gudom och besluter
offra sig på bålet åtBrama. En
österländsk färgton träder ofta fram i den
talangfullt skrifna musiken, som dock
måste göra sig bättre förstådd på
teatern än i konsertsalen. Afdelniugen
slöts med J. P. E. Hartmanns präktiga
»Völven8 spaadom», manskör med
orkester, i fjol våras utförd af
sällskapet O. D., och som nu med en så
ansenlig kör som här stod till buds
gjorde en storartad verkan under
ledning af den utmärkte danske
köran-föraren Joh. Bartholdy. Detta
lämpliga slutnummer föregicks af Hallströms
»Sången» för baryton och orkester,
fördelaktigt bekant från Hennebergs
konsert i höstas och nu med utmärkt
föredrag återgifven af hr Salomon Smith.
(Forts.)
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Juni 3, 13, 22. Bizet:
Carmen. — 7. Mozart: Figaros bröllop.
— 9. Gluck: Orfevs (Eurydike: frök.
Kragballe). Leoncavallo: Pajazzo (Nedda: frök.
Hallgren; Silvio: hr Lejdström) — 11. v.
Flotow: Martha. — 14. Wagner:-
Tannhäuser (Elisabeth: frök. Hulda Nordin, Ta
debut; Venus, herdegossen: frökn. Frödin,
Karlsohn; Tannhäuser, landtgrefven, Wolfram :
hrr Bratbast, Sellergren, Lundqvist). — 16.
Donizetti: Leonora (Leonora: fru Linden;
Alfons XI, Fernando, Balthasar: hrr Forsell,
Ödmann, Sellergren, lOO.e gången). — 18.
Thomas: Mignon (Mignon, Philine: frökn.
Thulin, Kragballe; Wdhelm Meister, Lothario:
hrr Lemon, Bergström). — 20. Boito:
Meßstof des (Margareta-Helena: frök. Frödin;
Faust, Metistofeles: hrr Ödmann, Söderman).
— 27. Gluck: Orfevs, l:a aken. Verdi:
Aida, 3:e akten (Amneris: frök. Lindegren).
Hallström: Den bergtagna, 3:e akten.
Kungl. operan. Aug. 12, 19, 25. Bizet:
Carmen (Carmen: fru Linden; José: hr
Bratbost; ,9/s Micaela: frök Anna Fcrnqvist, l:a
debut). — 14. Thomas: Mignon (Mignon,
Philine: frökn. Thulin, Karlsohn; Wilhelm
Meister, Lothario: hrr Lemon, Bergström).
— 15. Rossini: Wilhelm Teil (Mathilda:
fru Frödin-Lindbc-rg; Arnold: hr Bratbost).
— 18. Donizetti: Regementets dotter
(Marie: fru Östberg; Tonio, Sulpiz: hrr Bratbost,
Sellergren). Blomsterbalett. — 20. Auber:
Fra Diavolo (Fra Diavolo: hr Ödmann;
Pamela: fru Linden). —- 21, 24.
Saint-Saüns-konserter. — 23. Donizetti: Leonora. —
26. Adam: Niirnbergerdockan.
Leoncavallo: Bajazzo. — 27. Gluck: Orfevs.
Mascagni: Bå Sicilien (Santuzza, Lola:
frökn. Lindegren, Thulin; Toriddo, Alfio:
hrr odmann, Söderman). — 29. Gounod:
Faust (Margareta, Martha, Siebei: fruar
Frödin Lindberg, Strandberg, tiök. Thulin; Faust,
Melistofeles, Valentin: hrr Lemon, Sellergren,
Lundqvist). — 30. Mozart: Figaros
bröllop (grefvinnan, Susanna, Cherubin,
Marcel-lina: fru Östberg, frök. Karlsohn, fruar
Linden, Strandberg; grefven, Figaro, Bartholo,
Bazil: hrr Forsell, Lejdström, Brag,
Henriksson — 275 gången).
Itasateatern Juli 3 —11. Lycko-Bers
resa.
Arenateatern. Juni 7—juli 4, aug. 2—6,
8, 20, 21, 23, 25. Offenbach: Den sköna
Helena (Helena: fru Anna Pettersson Norrie,
gäst; 20—25, Orestes: fru Emma Berg, gäst).
— Juli 5—aug. 1, 7, 9, 19, 22, 24. Suppé:
Boccaccio (Boccaccio: fru Norrie; Fiammetta:
frök. Gerda Nilsson, fru H. Castegren; 22,
24, fru E. Berg). — Aug. 11 —18. Suppé:
Fatinitza (Wladimir Samoiloff: fru Norrie).
Kgl. Operans med anledning af
utställuingen förlängda spelår slutades
egentligen med den 22 juni, hvarefter
dock följde en sista representation med
plockprogram, till hvilket publicisterna,
som deltogo i det internationela
publicistmötet härstädes under sommaren,
voro inbjudna. Det nya spelåret har
ock börjat tidigare äu vanligt.
Ofvan-stående spellista visar inga nyheter
på repertoaren. Som nytt kan endast
räknas ett par debuter. S i lät i
slutet af förra spelåret fröken Hulda
Nordin höra sig som Elisabeth i
»Tann-häuser», en första debut på
operascenen, ovanligt lofvande med afseende
och ledigt spel. Af mindre
betydenhet var fröken Fernquists nyligen
inträffade debut som Micaela i »Carmen».
Då dessa debuter troligen komma att
fortsättas, får man tillfälle att närmare
lära käuna de båda debutanternas
förmåga. Ett par operajubileer på
operascenen ha vi att anteckna.
»Figaros bröllop» har der uppförts 275
gånger, »Leonora» 100 gånger. Mozarts
snille bar gjort hans verk odödligt,
framgången af Donizettis opera kan
till-skrifvas talangen och populariteten hos
hufvudrollernas innebafvare, senast
fiu Linden och hr Ödmanu. I
Gou-nods »Faust» har fru Fiödin-Lindberg
(som under sommaren ingått äktenskap)
för första gången sjungit Margaretas
parti med god framgång, hvartill en
fördelaktig apparition i ej ringa mån
bidrog.
Ett par märkliga konserter ha egt
rum å k. operan, då Saint-Saens, den
vidtberömde franske komponisten, som
nu gjorde sitt första besök i vårt land,
der framförde och dirigerade flere sina
verk. Af dessa upptog programmet å
l:a konserten: »Marche du Synode» ur
»Henry VIII», Le rouet d’ Omphale,
(poéme symphonique) Air de ballet ur
»Samson et Dalila», Concert pour
piano, Danse macabre, (poéme symph.)
och Suite algerienne; å 2:a: Marcbe
bero’ique, Phaeton (poéme symph.) Air
ur »Samson et Dalila» (fru Linden),
Air de ballet ur »Ascauio», La jeunesse
d’Hercule (poéme symphonique) och
Symphonie (A moll). Då den
främmande tonmästaren anlände hit dagen
före den första konserten, var det
naturligt nog, att denna ej kunde få ett
komplett utförande, helst som luckor i
hofkapellet måste fyllas med ovana
musici. Också inträffade det, att början
af suitens andra sats intrasslades så
att dirigenten måste knacka af och
numret tagas om. Att Saint-Saens
som komponist hör till Frankrikes och
nutidens förnämsta tonsättare,
synerli-gast på det instrumentala området och
särskildt på kammarmusikens i sitt
j hemland, det är allmänt erkändt.
Af den franske mästarens vid dessa
konserter gifna verk utfördes redan
för 20 år sedan af Meissners orkester
i Berns’ salong »Danse macabre», hans
mest bekanta och populära tonsättning,
Eom nästan alltid bisseras, hvilket
äf-ven nu egde rum jemte tredje satsen
i algeriska suiten, den intagande »Une
nuit å Blida». Andra här förr hörda
verk på programmen äro, utom nämnda
suite (gifven 1894 af hofkapellet),
symfonidikterna »L9 rouet d’ompbale»,
utmärkt genom sin fina spirituella
instrumentering, och »Phaeton», »Marche
heroique» samt pianokonserten, flere
gånger här utförd. Fröken Hwass
återgaf densamma nu med mycken
bravour, om än mera styrka stundom
kunnat utvecklas, bristen häri möjligen
beroende på instrumentet. Den äfven
till formen originella och musikaliskt
fängslande konserten räknas med skäl
till de bästa sådana af nyare tid. På
andra konserten fick man höra ett
vokalnummer, utfördt af fru Linden,
ackompanjerad på piano af tonsättaren
sjelf. Skada var att man icke fick
höra Saint-Saens, den utmärkte pianisten,
i hans egen konsert eller något annat
större pianonummer. Den andra
konserten hade vi ej tillfälle att bevista.
Vid denna likasom vid den första var
den franske mästaren föremål för
mångfaldiga hyllningar med applåder och
inropningar. Äfven hofkapellet Trade
honom med orkester-»tusch». Att
publiken vid dessa konserter, då man hade
det sällsynta nöjet att göra bekantskap
med Saint-Saens personligen och höra
så många af hans verk under hans
egen ledning, ej fylde salongen, berodde
utan tvifvel på den olämpliga tiden
för konserterna, då nästan hela
Stockholms musikvärld befann sig på
sommarstationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
