Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon spelade Bruchs G-moll-konsert och
berömdes för »sin mjuka och varma
ton, ädelt föredrag och en elegant,
dristig teknik». Hon erhöll nu af
Musikaliska akademien Beskowska
stipendiet och begaf sig åter till Paris,
der LéoDard fäste stora förhoppningar
vid sin unga svenska elev. Vid en
konsert å Salle Pleyel i Paris, i april
1883, väckte hon mycket uppseende
med sitt violinspel. Hon reste sedan
till London och biträdde vid några
konserter, hvarpå hon engagerades för
en längre konsertturné i Englands
sydligare städer.
På en symfonikonsert å k. operan
här den 4 oktober 1884 fick man åter
höra den unga konstnärinnan, som då
spelade första satsen af Beethovens
konsert, hvars kadens af Leonard
åter-gafs med utomordentlig bravur, samt
dessutom kompositioner af Raff,
Svendsen och Sarasate. Anna Lang begaf
sig derefter åter till England, i hvars
hufvudstad hon sedan kom att taga
sitt hemvist, deltagande der i det stora
musiklifvet och mycket värderad som
violinist. I detta land har hon äfven
deltagit i turnéer med berömda
storheter, sådana som kontrabasisten
Bot-te8ini, sångerskorna Trebelli och
Al-bani m. fl., deltagit i
Coventgarden-konserter och i kammarmusikkonserter
med Fanny Davies, Piatti, Paul
Ludvig m. fl. och är »great favorite» i det
britiska örikets förnämsta städer.
Hennes repertoar sträcker sig från de gamla
mästarne Corelli, Händel, Bach,
Paga-nini, Beethoven till de nyare
Vi6ux-temps, Wieniawski, Svendsen, Bruch
Raff, Sarasate, Saint Saéns etc.
Ar 1889 den 22 maj ingick Anna
Lang äktenskap med mr Edwyn
Wol-seley, sekreterare och kontorschef för
»African Gold Share Investment Co.
Lim.», kusin till lord Garnet
Wolse-It-y. Mr Wolseley var en mycket
värderad amatörsångare och är stdan några
år professionel konsertsångare, i
besittning af en präktig baryton. Efter sitt
giftermål lät konstnärinnan mera sällan
höra sig, men har på senare ås-
flitigare kon8erterat. I december förlidet
år gaf hon en mycket omtyckt
konsert med uteslutande italiensk musik.
Programmet upptog först eu stråktrio
af Corelli, vidare verk af Pergolesi,
Mercadante, Paganini etc. och slutade
med en alldeles ny konsert af Enrico
Bossi. Denna vinter ämnar hon gifva
en konsert efter samma plan med
uteslutande skandinavisk musik.
Efter hvad vi hört ämnar fru
Lang-Wolseley efter konserterandet i
hufvud-staden äfven låta höra sig i landsorten
före återresan till England. Om vi dess
förinnan äDnu en gång få tillfälle att
hora henne här under denna vistelse i
hemlandet, är oss för närvarande
obekant.
––^––
Mascagni och hans nya opera.
■ ||| ascagni är ett bortklemadt
lyc-kans skötebarn. Derför är han
^ ^ också föremål för afund på
flere håll, och hans lifliga temperament
har äfven skuld i att han har så många
vedersakare. Han ville införa åtskilliga
leformer vid konservatoriet i Pesaro
och stötte dervid på motstånd af både
lärare och lärjungar. Tidningar togo
parti emot reformatorn och dermed
började skärmytslingen. Komponisten till
»Cavalleria» och flere misslyckade
operor lefver i lyckligt äktenskap med ett
fruntimmer, som förut varit korist.
Damerna i Pesaro anse henne
emellertid icke med dem jembördig och
förargade sig öfver måttan, då vid en
festmiddag, som Rosslni-konservatoriet
gaf till ära för italienske
undervisningsministern, fru Mascagni var den enda
kvinliga gästen. Detta gaf anledning
till ytterligare kontroverser och
afund-sjuka.
Dessutom kan man ej förlåta den
unge maestron att han står sig godt i
finansielt hänseende. Han har en
furstligt inredd våning till fri disposition
och uppbär som direktör för
Rossini-konservatoriet 60 francs om dagen.
Dessutom erhåller han af Sonzogno
för skyldigheten att till den bekante
förläggaren öfverlemna alla sina
arbeten en månatlig fix summa af 1,000
francs. Den forne konstzigenaren
finner sig väl som konstmäcenat; det ges
knappt någon betydande målare i hela
Italien, af hvilken ej Mascagni
förskaffat sig fresker eller oljetaflor för
det historiska palatset, som före honom
bebotts af Rossini, Pedrotti och Verdi.
Och ehuru Mascagni redan länge
logerat der, har han ännu ej fått det i
ordning så, som han vill ha det. Först
nyligen har han fått sitt museum för
berömda kravatter, en samling, hvars
hufvudstomme utgöres af de engelska
halsdukarne med jätteknutar, tillökadt
med ett litet rum för orientaliska
kravatter. Han har blott ett bekymmer,
detta rör halsdukarnes framtid och
uppfinnandet af ett luktfritt medel att
skydda för mal denna geniala produkt
af en härlig konst.
Mascagnis afundsmän ha utspridt
den nedriga lögnen att hau på
dryckjom och spel skulle ha i grund för- I
derfvat sig och tagit lifvet af sig.
Dessa rykten blefvo med kraft
dementerade. »Mascagni kan aldrig döda
sig sjelf, emedan han har en
lifförsäk-ring på 600,000 francs, som då skulle
vara förlorad.» Den hetlefrade
mae-stion kallade dem s»m utspridt sådana
rykten »dumhufvud» och »idioter».
Han bedyrar att han ej har det
ringaste skäl till sjelfmord, alldenstund
han med sin hustru och tre barn
lefver det lyckligaste familjelif, till kropp
och själ finner sig utmärkt väl, lägger
på hullet och uppnått en vigt af 86
kilo. Som föreståndare för Liceo
Rossini har han ett skönt
verksamhetsfält, är derjemte Italiens högst
beskattade musiker, har af brist på tid måst
afslå anbud att göra konsertresor till
Ungern, Sverige och Ryssland, för
närvarande arbetande med en friskhet och
lätthet, som erinrar om den tid, då han
skref sin »Cavalleria rusticana».
För öfrigt skulle Mascagni vara
tacksam mot tidningarne, hvilka nu omtala,
att maestron har fullbordat sitt stora
symfoniska verk »Svårmod», som han
fått i uppdrag att komponera för
Leo-pardi-festen. Mascagni skrifver också
på »Mitt lifs roman», som snart lär
utkomma. Det senare är ungefär lika
trovärdigt som att Mascagni till firande
af det nya presidentvalet för cubanska
republiken engagerats att gifva tio
konserter, hvilka skulle inbringa
honom 100,000 pesetas (= francs).
Så mycket är säkert, att vänner och
fiender oin denne unge man utsprida
reklamnotiser, för hvilka andra
komponister skulle känna sig högst
generade.
Den nya opera, Mascagni nu har
under arbete torde snart nå sin
fullbordan. Under ett besök i Milano
har han föredragit det mesta af operan
inför flere af sina vänner Operan
heter »Iris» och handlingen försiggår
i Japan. Hufvudpersonen Iris är en
ung blom8tei flicka, som bor tillsammans
med sin blinde fader vid foten af
Fushiyama. En prins finner behag i
den vackra flickan, men då hon strängt
bevakas af fadern, kan prinsen ej
närma sig henne. Han uppfinner dock ett
medel att nå sitt mål. På en öppen
plats framför Iris’ bostad låter han
uppföra en dramatisk scen, der han
sjelf med ett sällskap af skådespelare
och danserskor uppträder såsom solens
son, som gör en dödlig lycklig.
Härigenom lyckas han bedåra Iris och
bortföra henne under en föreställning.
I andra akten finner man den unga
flickan i ett slags harem. Hon tror
sig först drömtna, men då sanningen
går upp för henne, stöter hon prinsen
från sig. Till straff härför ställes hon
under bevakning af myndigheterna,
och då fadern tror henne vara en
fallen kvinna, förbannar han henne,
hvar-för Iris i sin förtviflan störtar sig i
floden.
Tredje akten visar henne döende på
stranden, sjungande en lofsåug till
solen. Hon dör, medan blommor spira
fram och täcka hennes lik.
—a—
Musikpressen.
-Det Nordiske Forlag i Köpenhamn
har utgifvit:
För piano, två händer:
Hägg, J. Ad.: Neun Kardkterstücke. —
Albumblätter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
