Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till förmån för Folkets hus.
Konserten skall yttermera inom de
respektive körerna förberedas, hvarefter tid
och plats närmare bestämmas. Man
hoppas emellertid att vara färdig redan
på lörsommaren.
Svensk musik i utlandet. Vår svenska
tonsättarinna Lago, som i början af
året uppehållit s:g i Tyskland, Belgien
och Frankrike, har nyligen fått flera
af sina arbeten uppförda i Paris. »Le
Journal», »Le monde musical» m. 11.
tidningar innehålla härom lofordaude
omdömen och yttra bl. a., att Lago
hos den stora Parispubliken vunnit
»une éclatante consécration» och rönt
»le plus graud succés». »Lago, som
åtnjutit undervisning af Widor, röjer i
sina verk allvarliga studier samt en
fin och orig’nel ingifvelse» o. s. v.
Blaud de rnåuga medverkande vid samma
orkeslerkonsert var den svenske
violinisten Kjellström. Kompositioner af
henne h vilka utförts ha bestått af
pianosaker, duetter för sång eller violin och
piano, körer och solosånger, de flesta
här gifna och kända.
Om en sonat för piano af Lago har
professorn vid konservatoriet i L’öge
Ghymers, som bl. a. skrifvit pianots
historia i »Gazette de Liege» yttrat
sig mycket berömmande. Han lemuar
en noggrann redogörelse för h varje sats
och sammanfattar sitt omdöme sålunda:
Ehuru särdeles fin i harmonLkt
af-seeude, jag skulle vilja säga lärd, om
jag ej dermed störte visst folk, är deuua
sonat mycket melodisk och af en
energisk hållning. Skickligt ornerad, är
den alltjemut klar, uaturlig och
uttrycksfull. — — — Sonaten, som tillhör
den romantiska genren, gör Lago den
största heder.
Lund. I härvarande domkyrka gafs
nyligen konsert af en fröken Elisabeth
Looft, sångerska, som af
tidningskri-tiken på platsen bedömmes ega en
vacker och väl skolad stämma, sympa- j
tiskt och lifligt föredrag. Sirskildt säges
hon ega goda förutsättningar för
koloratur. De nummer hon ut örde bestodo
af sopranaria ur »Skapelsen» af Haydn,
»Ave Maria af Luzzi och Låfsång af
Adrian Dahl. Hon biträddes af en
violinist, fröken Rosberg, cch en stu
dentqvartett.
London. Till förmän för härvarande danska
sjömanskyrka gats i maj manad en mycket
lyckad konsert i Steinway Hall. nr H.
Bramsen väckte verklig entusiasm genom sitt
mästerliga vioPneellspel, Sarsbildt tycktes
Poppers spinnvUa sL an. Fröken K. Branisen
dokumenterade sig säsom en framstående
violin-artist. Hon spelade bland annat
Wieuiaw-skii Polonaise mei 1 f och lust. Den
omtyckta danska sångerskan fröken Otlii Biony
sjör.g flere stycken på elt mycket tilltalande
siitt. Synnerligt lifliga applåder följde på
Hartmanns »Flyv, Fugl, flyv». Flere andra
artister uppträdde.
Ett ord till hr —t—
i Dagens Nyheter.
Det anfall musikrecenseuteu hr —t—
riktat i nämnda tidning för d. 27 maj
mot Svensk Musikti rning är knappast
värd t att bemötas, ty hr —t— »visar
sig» — att citera honom sje.f — »väl
saDgvinisk i sitt hopp om uppmuntran
från den musikaliskt bild ide publikens
sida», om Iran tror att denua skänker
bonom medhåll cch vill gå i bans
ledband. Den verkligen »musikaliskt
bildade publiken» aktar och värderarhvarje
musikalisk konstprodukt, som bär
snillets prägel, den må vara af äldre eller
yngre datum, men försvär sig icke till
tn ensidig ultra Wagnerkult, till livars
apostel hr —t— här på senare tid
gjort sig mel papi-tiskt anatema mot
eu hvar, som ej kysser wagnertoffeln.
Med »osanningar och rona
dumheter» kommer han fram, när lian talar
om »en smakriktning, som nu på vissa
håll söker göra sig gällande hos oss»,
och för livilken han påstår Sv.
Musiktidning gjort sig till uttryck. Nu vill
endast hr —t:s— & konsorters ensidiga
smakriktning göra sig gällande; den
allsidiga tillhör den stora bildade
musikpubliken nu som förr, och hr —t—
kan för öfrigt vara viss på, att iDgen
opera i världen skall kunna ex stera
på Nibeluugen-operor eller
konstprodukter i denna »genre». Studiet af
opprasceners spellistor torde lernua
upplysning härom.
Hvad nu den irriterande, uppsatsen
i Sv. Musiktidning »om operasång»
beträffar, är den reproducerad från en
ty’sk tidning och författad af en hr
Abel, tysk liksom Wagner. Den bar
ingenting att beställa med någon »smak
riktning» hos oss; och med kännedom
om de ansträngningar, qvantitativt och
qvalitativt, Waguer åliigger såogare och
sångerskor, kan Abel ha rätt, till dess
lian fysiologiskt och statistiskt veder
lägges. En musiktidning Ur i sin fulla
rätt, då den framhåller olika åsigter
om ämneu som röra tonkonsten.
Red.
— ^ —
Ett och annat från
musikvärlden.
Professor Asger Hammerick, den
bekante danske musikern, som under
inånga år varit direktör för det stora
musikkonservatoriet i Baltimore, där
han för någon tid sedan firade sitt 25
åra-jubileum, bar i dessa dagar afsagt
sig denna befattning. Ägare af en
ganska betydlig förmögenhet, ämnar han
nu lemna Amerika och slå sig i ro i
Paris eller någon annan af do stora
världsstäderna.
Nyupptäckt opera af Lortzing.
»Regina» är namnet på en efterlemnad och
aldrig uppförd opera af kompositören
till »Tsar och timmerman», Albert
Lort-ziug. Hon omfattar o akter och
sä-ges, i fråga om både libretton och
musiken, vara den bästa som Lortzing
någonsin komponerat.
Salvatore Cammarono, den bekante
italienske librettoförfattaren, har,
enligt en nyligen i Tyskland utgifvcu
biografi, under tiden 1834— 52
författat icke mindre än 40 operatexter, till
hvilka D.nizetti, Mercadante, Pacini,
Verdi och Baziui komponerat musiken.
De mest bekanta af dessa äro »Lucia
di Lammermoor», »Belisar’o»,
Vesta-len», »Poliecto», »Luise Miller» (
Kabul och kärlek») samt »Trubadureu»,
hvilken opera dock först uppfördes efter
Cammaianos död.
Af samma arbete inhemtas alt
»Lucia» första gången uppfördes å Sau
Carlo teatern i Neapel med Persiani
som Lucia, Duprez som Edgardo och
Coselli som Asbton.
En hittills obekant opera af Ludvig
Spohr, »Korsfararne», upptäcktes förra
året i arkivet vid hofteatern i Kassel
och skall så snart som möjligt
uppföras å denna teater efter en
öfverarbet-niug af teaterns kapellmästare, d:r
Franz Beyer. Operan är komponerad
i början af 1840-talet, således på eu
tid då Richard Wagners principer äuuu
icke blifvit bekantgjorda för världen
i uppsatser ocb afbandlingar. Men
detta oaktadt lyser det senare
musikaliska dramats idé igecotn hela
karakteren af detta Spolrrs arbetp.
Dödsfall.
Paul, Oscar professor,
musikskrift-ställare, f. 8 april 1839 i Freiwaldau
(Schlesien), f 18 april Leipzig, der
han vistats sedan han 1858 ditkom för
att studera teologi vid universitetet och
f ullkomna sin musikali-ka bildning vid
konservatoriet. Några år var han dock
bosatt i Köln. Privat studerade han
p:anospel för Plaidy, teori för Richter
och Hauptmann. P. blef ISöO fil.
[ doktor och genom sin skrift Die
absolute Harmonik der Griechen 1866
pri-vatdocPDt vid universitetet i Leipzig
och 1869 lärare vid konservatoriet.
Efter att ha utgifvit i öfversät’ning
Boethius’ fem böcker de Musica
utnämndes han till e. o. professor vid
universitetet. Som teoretiker tillhörde O.
Paul P. Hauptmanns skola och utgif
1868 hans efterlemnade Lehre von der
Harmonik. Han har sjelf skrifvit en
mycket sprid 1 Lehrbuch der Harmonik,
vidare Geschichte des Claviers (1869),
utgaf 1873 Handlexicon der Tonkunst,
uppsatte misiktidningarno »Die
Tonhalle» och »Musikalisches Wochenblatt»,
dem han dock snart lemuade, och var
redaktör för Musikafdelningen i
»Leipziger Tageblatt».
–-S––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
