Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14.
fieialctSr 03h. utgifvars:
f R A N S J. JHUSS.
Telefon: Vasa 619.
NORDISKT MUSIKBLAD.
–-O–-
Stockholm den 15 Seotember 1898.
Expedition: Kungatensgatan 56.
Pris: Helår 5 kr. Losnummer 25 öre.
Annonsoris 20 öre pr petitrad.
Emil Hartmarm.
fn af de skandinaviska tonsättare,
hvilka å den stora musikfesten
under utställningen härstädes
förra året gästade oss, har under denna
sommar gått ur tiden, nämligen Emil
Hartmann. Den danske komponisten,
hvar6 verk äro föga
kända hos oss,
uppträdde, som vi minnas, på
den första af
musibfe-stens konserter och
dirigerade kraftigt och
lifligt sin ganska
anslående uvertyr
»Härmsen-derne». Emellertid fick
mar. af hans landsmän
höra att det stod klent
till med den danske mu
sikerns helsa, och en af
dem yttrade att
»Hart-mann den yngre är mera
gubbe än hans
nittiotvå-årigo fader». Hans
nervsystem var nedbrutet
och d. 19 sisti. juli
afled han i Köpenhamn.
Emil Hartmann
föddes d. 21 febr. 1836 i
Köpenhamn, son af den
bekante tonsättaren prof.
J. P. E. Hartmann. Han
röjde tidigt musikaliska
anlag och fick till
lärare Ravnkilde och sedan
Rée i pianospel under
det han i musikteori och
orgelspel undervisades af
fadern. Han fick 1861
anställning som organist
vid St. Johanneskyrkan
och föi flyttades 1871
såsom sådan till
slottskyrkan. Emil Hartmann
började tidigt komponera
och uppnådde snart nog
en mindre vanlig kompositionsteknik
Han tillegnade sig den s. k. nordiska
koloriten, som är en väsentlig
beståndsdel i Gades och hans faders
kompositioner. Hans lätta uttrycksfc rmåga och
utvecklade formsinne jemte mer och
mer vunnet herravälde öfver de
orke-strala medlen gåfvo tillika åt hans
in-strumentalverk en universal prägel, så
att han med dem gjoit sig känd
äf-ven i Tyskland, der ban under sina
Emil Hartmann.
resor sjelf dirigerade dessa. Sin
senaste konstresa i detta land företog
han för ett par år sedan, då han 1896
fick sin nya enaktsopera »Runenzau
ber» uppförd å flera tyska scener.
Näst Gade var också Emil Hartmann
länge den i Tyskland mest bekante
danske komponisten.
»När Emil Hartmanns namn
namnes», säger hans biograf i Illustr.
Tidende, »kommer man alltid att tänka
på något ljust och lätt,
på dansk sommar och
dansk älskvärdhet; hans
musik har den blå
julihimmeln, bokskogens
friska grÖDska, kornfältens
vat mgula ton, och i detta
milieu drager förbi oss
riddare och fruar,
bönder och bondjäntor —
stiliserade ocb formade
efter de schabloner
romantiken i vår
litteratur och på vår scen har
fastslagit, men
dekorativa och färgrika. Det
är säkert ett sådant
totalintryck den stora
publiken fått af Emil
Hart-mann vid att höra
honom — i Tivolis
konsertsal, vid
konsertpalatsets populäta konserter
— dirigera egna
orkesterkompositioner, blaDd
hvilka »Skandinavisk
Folkmusik», »Nordiske
Folkedanse» cch
»Dy-veke»-Suiten» jemt
kom-mo tillbaka. Det är på
dessa arbeten Emil
Hartman vunnit sin
popularitet, och det blir
måhända de, som längst
komma att lefva efter
hans död.»
Emil Hartmann
framvisade ej i siDa
kompositioner någon utpreglad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
