Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19, Relaktör 03k utgifvars: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstsnsgatan S3. 18:ein.
J- H A N S J. JHUSS. f Pri3: Helår S l:r. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Vasa 619. Stockholm den 1 December 1898. Ånnon8tri* 20 öre pr petitrad.
För två år sedan gjorde hr
Schnee-voigt under sommaren sitt första
konsertbesök här men lät då endast höra
sig vid våra den tiden af bad- och
sommargäster befolkade kustorter.
Sedan dess har han efter konserterande
i Berlin under sistl. oktober gjort sig
ett europeiskt namn bland
violoncell-virtuoser efter att förut ha tillhört Hel
singfors’ musikvärld. Hans debut i
Berlin var storartad, särskildt i fråga
om programmet, som
upptog ej mindre än tre
konserter för hans in-
–––- strument med orkester.
En kritiker yttrar
härom: »Företaget att med
tre violoncellkonserter
söka fängsla publiken
lyckades tack vare såväl
konsertgifvarens k
mst-närsskap som
programmet. Med sin utmärkta
teknik, sin sköna,
varma, uttrycksfulla, om ock
ej stora, ton äfvensom
genom finbildad smak
och liflig känsla i
föredraget visste hr
Schnee-voigt alt lyckligt
besegra den monotoni, som
väl annars framkallats
af så många på hvarann
följande violoncellkou
ser ter.»
T.11 konstnärens
porträtt bifoga vi följande
biografiska notiser.
Georg Schneevoigt
är född d. 8 nov. 1872
i finska staden Wiborg,
son till kapellmästare
Ernst Schneevoigt. Sin
musikaliska verksamhet
började Georg
Schnee-voigt helt ung såsom
trumpetare i Helsingfors’
Frlharmoniska sällskaps
orkester, samtidigt
härmed besökte han derva-
Georg Schneevoigt.
fan har kallat violoncellen för
romantikens instrument, och den
c w poetiska, svärmiskt känslofu’Ia
tOLen hos densamma, jemförlig med
barytonrösten på det vokala området,
kan ge skäl för denna benämning. I
orkestern spelar violoncellen en stor
rol, särdeles i kantabla satser, och de
som varit i tillfälle att
höra Aug Södermanns
»Katolska messa» erinra
sig nog hvilket härligt
intryck
violoncellqvar-tetten i offertoriet
frambringar. Såsom
soloinstrument måste äfven det
sångbara instrumentet
kunna åstadkomma ett
sådant intryck; också stå
mästarne i behandling
af detsamma i hög rang
som instrumentalister.
Det är derfor eget nog,
att främmande
violon-ce.Ivirtuoser, som
kunna räknas till nutidens
främsta, rönt så ringa
framgång vid deras
konserterande i vår
hufvud-stad. Så har varit
fallet mod den kanske
förnämsta bland dem,
David Popper, då han för
femton år sedan besökte
oss, så har i dessa
dagar Georg Schneevoigt
rönt samma öde.
Möjligen har tillfälliga
orsaker vållat detta. Hvad
hr Schneevoigt beträffar
kan såsom sådana
framhållas, att en musiksoaré
samtidigt med hans
konsert egde rum i Veten
skapsakademien och att
konstnärens
konsertarrangör underlåtit att ge-
nom engagerande af biträdande
förmågor gifva programmet mera
omvex-ling, än hvad blott cch bart
violoncell-musik med piano kan åstadkomma, hur
öfverlägset spel man än får höra; och
detta fingo verkligen det fåtal, som
bevistade hr Scbneevoigts konsert, den
enda, som egde rum. Strax efter
densamma blef han af sin i.npresarie i Wien
kallad till Tyskland för den större turné
han der under närmaste tiden anträder.
Georg Schneevoigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
