Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid äfven räckt till för trägen
privatundervisning. Såsom sångerska har
fröken Bergman förr någon gång
upp-trädt offentligt och gjorde sig då
bemärkt för särdeles omsorgsfull
deklamation och uttrycksfullt, intelligent
föredrag. Såsom rätt god
violoncellist har hon äfven låtit höra sig,
sär-skildt i den trio för kammarmusik, som
på 1870-talet gaf soaréer,
hufvudsak-ligen i landsorten, och som utgjordes
af henne jämte den utmärkta, allt för
tidigt bortgångna violinvirtuosen
fröken Anna Agrell och pianisten fröken
Eugenie Claeson, hvilken ännu
stundom låter höra sitt smakfulla
pianospel såsom ackompagnatris och vid
konservatoriet länge haft befattning
såsom sådan.
Af bekanta sångerskor som varit
fröken Bergmans elever kunna nämnas
fru Dagmar Bosse-Möller, hvilkens första
sångundervisning leddes vid
konservatoriet af henne, och vidare fruar
Hjortberg (f. Wretmark) och
Jonsson-Gränder. Fröken Bergman blef 1876
invald till ledamot af Musikaliska
akademien. Man har i fröken Bergman
ett vackert exempel på hur
outtröttlig flit och sparsamhet kunna
grundlägga ekonomiskt välstånd, som
tilllåter den, hvilken har sinne för högre
mål än njutningar af detta lifvets goda,
att ädelt verka för andras väl. Till
Musikaliska akademien har fröken
Bergman sålunda donerat en stipendiefond,
för närvarande uppgående till 6,000
kronor, och en sådan tro vi oss veta
äfven vara af henne donerad till
normalskolan.
––-^––-
Vendela Sörensen.
Vendela Linnea Andersson-Sö- I
rensen är född den 19 november
1860 i Halmstad, där fadern var
bosatt som musiker. Då denne afled
och lämnade familjen i små
omständigheter åtog sig en i Helsingborg
bosatt väninna till hennes mor lilla
Vendelas uppfostran, hvars musikaliska
anlag och sånglust snart röjdes och
utbildades så hastigt, att man ansåg
henne som »underbarn» kunna låta
höra sig offentligt. En konsertturné
arrangerades, hvarvid den lilla
sångerskan uppträdde jämte en med henne
jämnårig violinist. Konsertresan
utsträcktes äfven till Stockholm, där
konstnärstriuinferna emellertid togo en
ända, då några familjer där, hvilka
intresserade sig för den älskliga,
be-gåfvade sångerskan, fingo moderns
tillstånd att taga hennes uppfostran om
hand. Hon intogs nu i en af
hufvud-stadens skolor och genomgick sedan I
en ansedd flickskola i Kalmar. Den ■
musik hon där fick idka var
hufvud-sakligen pianospel; röstens utbildning
fick tills vidare sparas. Efter
skoltidens slut återkom hon hit 1877, och
nu började sångstudierna på allvar
under Isidor Dannströins ledning,
såsom förut var bestämdt. Man vet
med hvilket godt resultat; och
samtidigt tog hon för Signe Hebbe
lektioner i plastik. På scenen gjorde
Vendela Andersson sin första, lyckade
debut i december 1878 å Göteborgs
Stora teater i hennes lärares lilla
opera »Crispinos giftermål». Hon
stannade där öfver vintern och sjöng
Ser-polette i »Cornevilles klockor» samt
Adéle i »Den svarta dominon»,
återvände till Stockholm följande år och
fortsatte sina sångstudier för samme
; lärare samt debuterade här å Nya
teatern i sist nämnda rol. På denna
teater uppträdde hon vidare
framgångsrikt i flere operetter och mindre operor.
Med direktör Dannström och hans
fru, af hvilka hon alltid omhuldats
med mycken vänskap, fick hon
vintern 1881—82 rekreera sig på en resa
till Nizza och väckte både där och i
Paris å några konserter
uppmärksamhet som sångerska. Efter
hemkomsten till Stockholm debuterade hon
här å Kgl. Operan i september 1882
som Nemea i »Konung för en dag»
och följande år som Gherubin och
Mignon. Efter att sedan ha
engagerats vid denna scen har hon där
sjungit drottningens parti i
»Hugenot-terna», Madelaine i »Postiljonen»,
dottern i Marco Spada», Henriette i
»Muraren», Frasquita i »Carmen»,
Sie-bel i »Faust», Rosina i »Barberaren»,
lady Harriet i »Martha», Juana i
»Spanska studenter», Marie i »Regementets
dotter», Violetta i »Den vilseförda»,
Adéle i »Den svarta dominon» och
har hon kreerat »Zephyrine» i
»Diamantkorset» samt Virginie i »Paul
och Virginie».
Pingstaftonen 1888 ingick Vendela
Andersson äktenskap med tandläkaren
i Köpenhamn Sophus Sörensen och lät
sedan mera sällan höra sig offentligt.
Emellertid lyckades dir. Lindberg i
Göteborg att 1892 vinna fru
Sörensen för ett gästspel därstädes å Stora
teatern, och följande år fick man nöjet
att på vår kgl. opera åter njuta af
den behagliga sångerskans artistiska
sång och dramatiska framställning. Hon
uppträdde då (febr.—april) i några af
sina glansroler: Violetta i »Den
vilseförda», Zephyrine i »Diamantkorset»,
Adele i »Svarta dominon» och Marie
i »Regementets dotter», sista gången
d. 14 april. Efter detta gästspel fick
hon af konungen mottaga medaljen
»Litteris et artibus».
Fru Sörensen har äfven gjort sig
känd såsom framstående sånglärarinna,
och bland dem som åtnjutit hennes
undervisning kan nämnas
operasångerskan fröken Anna Thulin. Efter
sin makes frånfälle i början af detta
år flyttade fru Sörensen tillbaka till
hemlandet och blef, såsom förut är
nämndt, i september vald till
biträdande sånglärarinna vid konservatoriet.
PrenumeFationsaninälan,
Sin 20:de årgång upplefver Svensk
Musiktidning med nästa år och
anbefaller sig i våra musikvänners åtanke.
Behofvet äfven i vårt land af en
musiktidning, tillgodoseende den allmänna
musikbildningen — ej endast
fack-musici af lägre eller högre ordning —
är oomtvistligt, och att den plan, efter
hvilken Svensk Musiktidning är
redigerad, tillgodoser detta beliof —
nämligen af en populär-instruktiv
musiktidning för den musikaliska
allmänheten — tyckts bevisas däraf, att
ingen annan tidning för musik så länge
existerat i vårt land eller ens i den
skandinaviska norden. Några misslyckade
företag i den vägen hos oss kunna
vi förbigå. Svensk Musiktidning har
ej gj°rt till sin uppgift att hos
allmänheten söka tillfredsställa ett lågt
begär efter pikanterier och rafflande
kritiker; den har ställt sin uppgift
högre, afseende att tillgodogöra så väl
vår konsthistoria genom kontinuerliga
uppgifter om operaverksamheten och
konsertväsendet i hufvudstaden samt
genom biografiska uppgifter, som ock att
i det allmänna musikvetandets
intresse meddela notiser om musikvärldens
viktigare tilldragelser i in- och utlandet,
särskildt i Norges, Danmarks och
Finlands hufvudstäder, instruktiva
uppsatser, blandade med följetongsartiklar,
musikpressens alster, musiklitteratur etc.,
hvarigenom både lärorikt och
omväxlande innehåll erbjudes. Fina porträtt
till biografierna illustrera hvarje
nummer.
I det vi frambära vårt tack till
dem, som hittills gynnat Svensk
Musiktidning med prenumeration, hoppas
vi på deras fortfarande intresse för
densamma och att de äfven skola
rekommendera den åt andra
musikvänner.
Svensk Musiktidning utgifves 1900,
såsom förut, två gånger i månaden
(utom juli—augusti, uden döda
säsongen») till ett pris af 5 kronor per
år. Musikbilagan, ett Musikalbum af
valda piano- och sångstycken, tillfaller
endast helårs-prenumeranter.
Mindre än hel årgång beräknas efter
lösnummer (2ööre).
På tidningen prenumereras här å
Expeditionen, Kungstensgatan 56, 3 tr.,
samt i bok- och musikhandeln, å posten
! och tidningskontor. / landsorten
prenumereras bäst ä posten, då tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
