Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För blandad kör, med eller utan solo:
Lund, P. Aug.: Vid kyrkliga högtider och
kyrkokonserter. Samling lätt utlorbara
Sånger med orgelackompagnement eller acapella.
N:o 1 Kristi födelse (för juldagen). Kantat.
Partitur: 1 kr., livarje körstämma: 10 öre.
Det vanliga rika musikalieflödet mot
julens annalkande har, som man ser,
tagit sin början. Af ofvanstående
många noviteter kunna vi endast i
korthet påpeka de mera betydande,
börjande med de först anlända, som
stå främst på listan.
Af pianosakerna äro de
förnämligaste Peterson-Bergers och Sjögrens.
Den förres »Danspoem» äro stycken
i 7, takt och försedda med måtton
af poem — deraf namnet, som
annars ej rätt framgår af styckenas
titlar. Dessa innehålla en melodisk
lättflytande och underhållande musik,
Af Sjögrens stycken ha några i
samlingen förut varit synliga i tryck, de
äro alla sannskyldiga barn af hans
sångmö med lifligt ingenium och
originella drag. J. Eriksson —
nyuppträdande tonsättare har i sina
»Fantasistycken* lemnat välklingande
»Lieder ohne Worte» af mindre
själf-ständig art. — Lacks »L’Aveu au
bal» är ett lätt och behagligt
salongs-stycke i valsform (från utländskt
förlag, af oss förut omnämnd). Gå vi
till sångerna möter oss, ovanligt nog,
Ludv. Normans namn. Hans nu
ut-gifna sång är en vacker tonsättning
i hans kända äldre stil, med ett
rörligt aekompagnement; Mankells är
såsom namnet och Andante-tempot
an-gifver, en sång i allvarligare stil, rätt
anslående.
Jöddes och hans efterträdares,
Kalles i Knektås, visor och berättelser äro
för välbekanta att särskildt behöfva
påpekas. Häftet med Jöddes sånger äro,
liksom det föregående, till förra julen
utgifna, försedt med illustrationer. Så
väl Jöddes som Kalles bilder i färgtryck
pryda samlingarna. Kyrkosången
börjar, som man vet, allt mer
uppmärksammas i vår tid. Wiberghs
ofvan-vannämnda »Album för kyrkosång»
är ganska innehållsrikt, upptagande
114 nummer, däraf 30 af utgifvaren.
Af sångerna äro 6 för manskör, 2
damkörer, 1 damtrio, de öfriga för
blandad kör. Bland komponisterna
finner man namnen Bach, Beethoven,
Gluck, Mozart, Mehul, Cherubim,
Mendelssohn, Gounod, Stein etc. och af
svenska Cronhamn, Lundblad,
Söderman, Peterson-Berger, Mankell, Ika,
Chronvall etc. Sättningen af sångerna
är god och praktisk.
De små 4-händiga styckena »för
små händer» äro ganska nätta
utgörande: Introduktion. Sarabande.
Ga-vott. Menuett. Paus (Herdesång).
Giga. Polonäs. (Polska). Man kan
dock mot sättningen anmärka, att för
nybörjare oktaver i basstämman, helst
genom flere takter liggande sådana,
icke lämpa sig för små händer; ett
för öfrigt vanligt fel i fyrhändiga
stycken för nybörjare, att
basstämman göres för svår att kunna skötas
af dessa.
Pianostyckena af Adam och
Dvorak, på Elkan & Schildknechts förlag,
till hvars artiklar vi nu komma, äro
separattryck från ett förra julen
utkommet album och ha antagligen
blif-vit omtyckta eftersom de nu särskildt
utgifvas. Bland dansmusiken fästa
vi oss särskildt vid »Blinda Kalles
vals», bärande på vignetten en lyckad
bild af Kalle och hans åtföljande
positivspelare. Den blinde
violinspelaren, af en äldre generation väl
bekant från Stockholms gator och
Djur-gårdsslätten, var en mycket populär
personlighet, likasom ock hans nu
utgifna vals, som nog i värde
öfver-gläuser själfva — »Kviisarvalsen»;
som man ser förekommer valsen i flere
arrangement. Ett sådant är ock
Steenbergs menuett, hvars tonsättare
är en norsk konfrater till Blinda Kalle,
en populär bondspeleman från
Hedemarken. Den ovanligt musikaliskt
begåfvade Johannes Steenbergs
menuetter voro särskildt på sin tid
ryktbara i hemorten. Den här utgifna
berättas vara komponerad på hans
dödsbädd. Sedan han fått till sig
skrifmaterialier, upptecknade han med
säker ,iand menuetten och föll sedan
tillbaka i sängen, död. Den bekante
norske tonsättaren Winter-Hjelm har
satt ett lyckadt pianoackompagnement
till menuetten. — Af »Melodiboken»
för violin och piano har nu utkomna
2:a häftet lika godt och rikt urval
som det första, och sättningen af hr
Sandqvist har samma förtjänster som
den föregående samlingens. — En
annan samling för solo-violin eller
flöjt är »Marschalbum» Häft. 2,
innehållande 25 omtyckta marscher. —
Bland sångkomponister, som bjuda
på nyheter, har A. M. Myrberg
såsom sådan ett gammalt välkändt namn,
då däremot G. Förberg och J.
Säf-strand höra till debutanterna. Den
förstnämndes tondikt »Sjökonungen»
(med tonsättarens lyckade porträtt å
vignetten) är en enkel, anslående sång
i balladstil; de båda sistnämndes
sånger förtjäna också uppmärksamhet
genom uttrycksfull melodi och väl
skrifvet aekompagnement, hvilket i
hr Säfstrands »Försommar» är mera
rörligt och moduleradt samt därför
något svårare. Ett kändt namn är
ock P. U. Stenhammars, hvars
bekanta vackra kyrkoaria nu
framträder såsom n:o 68 af »Bassångarens
album», i detta föregången af
Baumgartners »I rosornas dagar» en sång
ungefär i samma stil som den
bekanta »Rhenvinets lof» med
ackord-ackompagnement i trioler.
Bearbetningen af Adams sköna »Julsång*
för solo med kör synes oss vara en
god idé, Från orden »Folk fall nu
neder» i texten upprepas sången af
kören. För julen kommer lägligt
Lundhs kantat »Kristi födelse» med
text efter Lucas’ evangelium, 2 kap.
Den börjas med ett bassolo, hvarpå
följer sopransolo (Arietta), därefter ^ett
några tackters bassolo och sist
blandad kör. Kantaten är musikaliskt
värde- och stämningsfull.
–––i—
Litteratur.
Af Söderström & C:os
förlagsaktiebolag, Helsingfors, har utgifvits:
Flodin, Karl: Finska musiker och andra
uppsatser i musik. Pris 3 mark.
Samtidigt med konstnärsparet
Flo-dins konsert härstädes hitkom
ofvan-nämnda bok. Densamma är försedd
med följande tillägnan: »Professor
Richard Faltin, min lärare och vän,
tillägnas dessa blad». Innehållet är
följande: Finska Musiker: Richard
Faltin. Adolf Leander. Martin
Wege-lius. Robert Kajanus. Jean Sibelius.
Armas Järnefelt. Oskar Merikanto.
Ernst Mielck. Erik Melartin. —
Musikaliska ex-libris: Bach. Händel.
Mozart. Haydn. Beethoven. Schubert.
Weber. Mendelssohn. Schumann.
Chopin. Liszt. Wagner. — Det nya
seklets musik. — Bordsvisans nyfödelse.
Bokens (170 sidor) uppsatser om
de hos oss föga bekanta finska
ton-sättarne äro af mycket intresse;
likaså de följande om klassikens
mästare och efterföljande musikens
stormän. Det är inga biografier man här
finner, endast kåseriformiga
karak-täristiker, men dessa i ett spirituelt,
poetiskt språk med ofta träffande
omdömen. Ett sådant om Beethovens
verk ha vi dock svårt att
under-skrifva, då det synes oss gå allt för
långt — »åt venster». Bland
Beethovens »största skapelser, de verk
som bilda hörnstenarna för hela den
moderna musikens tempel» räknar förf.
bl. a. de sista klaversonaterua och
stråkkvartetterna. Om dessa skulle
enl. hr Flodins åsikt gälla, att de
(jemte de andra uppräknade verken)
»stå så högt öfver de andra verken
af mästaren, att dessa senare endast
kunna betraktas såsom förstudier,
preludier till det mäktiga spelet,
blommor, som skjutit upp längs
vägen, där den härlige gått>. Huru
väldiga och märkliga än de sista
sonaterna och kvartetterna äro, stå de
dock efter åtskilliga af de föregående,
tidigare från mästarens lifskraftigaste
skaparetid, i inspiration och
musikalisk skönhet, egenskaper, hvilka vi
sätta i främsta rummet, men hvilka i
»den moderna musikens tempel» icke
synas bland de mest dyrkade.
Vi skola taga oss friheten att i
nästa nummer införa en af bokens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
