Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 2 Januari 1901 - Från våra grannland - Kristiania - Helsingfors - Köpenhamn - Från andra land - Paris - Frankfurt a. M. - Dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK MUSIKTIDNING.
Från våra grannland.
Kristiania. Dec. 11—26.
Musiklif-vet har mot slutet af året varit matt.
Nationalteatern har haft dramatiskt
program samt gifvit ett par
föreställningar med konsertafdelning och
deklamation. Annandag jul gafs 5:te
symfonikonserten under hr Gustav
Langes ledning, hvarvid utfördes
Schuberts H-moll-symfoni Fantasi för flöjt
(hr Ax. Andersen) o. ork. af Briccialdi,
Largo af Handel, Saint-Saéns’ »Danse
macabre» och Tschaikowskys
»Ouverture solennelle 1812». Endast
Centralteatern har gifvit musikpjeser med
fortsatt uppförande af
»Fjeldeventy-ret» och »Resan till Kina».
Helsingfors Dec. 9—26. Teatrarnas
repertoar denna tid har
hufvudsakli-gen varit dramatisk. Af pjeser med
musik har Svenska teatern d. 22 dec.
för första gången uppfört Geijerstams
»Stor-Klas och Lill-Klas» (musik af
Bj. Halidén), Annandag jul gifvit
»Bröllopet på Ulfåsa» och därjämte
»Vermländingarne», hvilken pjes
äf-ven upptagits på Folkteatern, som
dessutom gifvit »Elfjungfrun» och
Nerkingarne».
D. 4 —6 dec. gaf pianisten Slavinski3
konserter. Vid en af de populära
konserterna i Societetshuset af Filharm.
sällskapet under dir. Kajanus’ ledning
medverkade framgångsrikt finske
pianisten Selim Palmgren, som i utlandet
studerat pianospelet.
Vid Musikinstitutets 4:e musikafton
utförde pianisten frih. Ax. von Kothen
pianokonsert af Dvorak, op. 87;
vidare gåfvos violoncellnummer och >
Lieder eines Wanderburschen», sånger af
Ilmari Krghn.
Filharmoniska sällskapet gaf d. 13
dec. sin 3:e symfonikonsert i
universitetssalen med följande program: 1
J. S. Bach: Toccata; 2 Haydn:
violon-cellkonsert (hr Lennart von Zweigberg)
med ork.; 3 Tscliaikowsky: Symfoni
n:o 5, E-inoll. Sällskapet gaf sedan
d. 16 sin 3:e folkkonsert. Vid de
populära konserterna i Societetshuset
under dir. Rob. Kajanus’ ledning ha
violinisten Zaniboni och pianisten
Raoul Pugno’medverkat. En finsk
»folk-visekonsert» har gifvits af hr
Jääske-läinen och d. 25 dec. gaf fru Adée
Leander-Flodin konsert i
Nicolaikyr-kan.
Köpenhamn. Den 11—26. Kgl.
teatern har uppfört »Lohcngrin» i ny
instudering med följande personal:
Elsa, Ortrud: fruar Brun och
Krarup-Hansen; Lohengrin, Telramund,
konungen: hrr Herold, Simonsen,
Nissen. Dessutom har denna tid
uppförts »Carmen», »Elverhöj» och
baletterna »Et Folksagn» samt »Et
kosty mebal om bord»; für öfrigt rent
dramatiska pjeser — Folkteatern
uppförde d. 26 dec. »Stor-klas- och
Lill-Klas» i förkortad form.
Journalistföreningens föreställning
å Kasino d. 5 dec. upptog: 1
Opera-ensemble, Fidelio—Martha — Mikadon;
2 af skådespelerskan fru Ada Nielsen
Söderbergs »Gadens viser» in. in.;
3 sång af fru Math. Jungstedt (fr.
Stockholm), Mozart—Alfvén—Weber
-Brahms; 4 Offenbachs »Les Bavardes»,
2-akts-operett. Å Ceciliaföreningens
l:a konsert, d. 4 dec. gafs Cesar
Francs »Les beatitudes», under
kapellm. Fr. Rungs ledning. — Den unge
norske pianisten Karl Nissen har gjort
lycka här å konserter. En sådan gaf
han d. 1 dec. biträdd af sin moder
fru Erika Nissen och Herman Bang.
Af konserter ha vidare förekommit
ett par af de vanliga Palå-konserterna
med blandadt vokal- och
instrumen-talprogram under lir Joacli. Andersens
ledning samt en konsert annandagen
i Kasinos lilla sal med program af
stycken ur operor.
Från andra land.
Paris. Stora operan har
återupptagit Méliuls »Joseph», som blifvit
varmt emottagen. — Opera Populaire
har efter Gounods »Reine de Saba»
uppfört Herolds »Zampa» och Masses
»Paul et Virginie». En ny operett,
»Mademoiselle George» med musik af
Varney har med rätt god framgång
gifvits på Variété-teatern. På Odéon
har Racines »Pliädra» uppförts med
musik af Massenet, delvis
melodramatisk. En heroisk marsch och
förspel till sista akten slogo mest an.
En uvertyr af honom till pjesen är
längesedan komponerad och bekant.
Frankfurt a. M. Boieldieus sagoopera
»Rothkäppchen» har upptagits å
härvarande operascen och väckt mycket
intresse.
Dödsfall.*
Graben-Hoffman, Gustav,
komponist, sångpedagog, professor, f. 7 mars
1820 nära staden Posen, fl900 21 maj
i Potsdam. Han kom 1843 till
Berlin för att utbilda sig till sångare och
sånglärare, studerade sedan hos
Haupt-man i Leipzig, kom 1858 till Dresden,
1868 till Schwerin, året därpå till
Berlin, där han sedan lefvat såsom
ansedd sånglärare. Förutom en del
sånger (hvaraf »500,000 Teufel»
blifvit mycket populär) har han
komponerat duetter, körsaker och något
pianosaker. Som sångpedagog har han
skrifvit »Die Pflege der Singstimme»
(1865), »Das Studium des Gesanges»
(1872), Praktische Methode als Grund-
* Genom bristande utrymme under förra
året har införandet af dessa dödsfall måst
hittills uppskjutas.
lage für den Kunstgesang» o. s. v.
(1874), Solfeggier m. m.
Grove, George, Sir, förtjenstfull
engelsk musikforskare, afled under
sisti. sommar i London, 80 år
gammal. G. var ursprungligen ingeniör
och lefde såsom sådan i de engelska
kolonierna. Af kärlek till konsten
vände han åter till England, deltog
verksamt 1855 i grundande af
Cry-stal-Palace-konserterna. Han var den
förste direktören för det 1882
upprättade »Royal College of Music».
Mycket ansedt är hans »Dictionary of
music» (1879—84, 4 band), utmärkt
af en mängd själfständiga historiska
och biografiska artiklar och med
ypperliga illustrationer. G. var särskildt
Schubert-forskare.
Herzogenberg, Heinrich, von,
komponist, f. 10 juni 1843 iGraz, f 1900
d. 11 okt. i Wiesbaden, dit han
nyligen flyttat från Berlin. H. var 1862
—64 elev vid konservatoriet i Wien,
lefde till 1872 i Graz och slog sig
1874 ned i Leipzig, där han 1874
tillsammans .med Th. Spitta, Fr. v.
Holstein och Alfr. Volkland stiftade
Bach-föreningen, hvars ledare han blef.
I okt. 1885 blef H. såsom Fr. Kiels
J efterträdare kallad till Berlin att
förestå en akademisk »mästerskola» för
komposition och som direktör för kgl.
Musikhögskolans
kompositionsafdel-ning. Som komponist har lian
särdeles gjort sig bekant genom
kammarmusik (pianotrior, stråkkvartetter,
kvintett med biåsinstrument, sonater
för violin och violoncell med piano),
vidare en symfoni i C-moll (1885),
Pianosonat op. 32, de fyrhändiga
»Allotrio», op. 33, »Deutsches
Liederspiel», kantaten »Columbus» och
andra körverk.
Krebs-Brenning, Mary, berömd
pianist, f. 5 dec. 1851 i Dresden, f 1900
d. 27 juni därstädes. Hon var dotter
till hofkapellmästaren, pianisten och
komponisten Karl Krebs och modern,
Aloisia K.-Michalesi, var en utmärkt
altsångerska. Mary Krebs uppträdde
redan offentligt vid 9 års ålder och
har som pianist gjort talrika
konstresor (var 1871 i Amerika, 1880 i
Köpenhamn). På senare år har hon
sällan låtit höra sig offentligt men
utöfvat flitig verksamhet såsom
lärarinna.
Senff Bartholf, musikförläggare,
redaktör för den bekanta musiktidningen
»Die Signale» (Leipzig), som han
grundade 1843. Född den 2 sept. 1815
i Friedrichshall n. Coburg. Han afled
1900 d. 24 juni i Badenweiler. Sitt
ansedda musikförlag grundade han 1
nov. 1847. S. kom vid unga år till
Leipzig som biträde i Kistners
musikhandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
