Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 2 Januari 1902 - Litteratur - Följetong: Komisk musik i hemmet - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
violin såsom musikaliska
förhållande-tal och min vetgirighet dref mig nu
till att fastställa samtliga proportioner.
Stradivari hade otvifvelaktigt
konstruerat sin modell genom beräkning och
ihåligheten i hans instrument är ett
matematiskt noga beräknadt rum».
Sina upptäckter härutinnan kungör hr
S. nu i denna bok. Den innehåller:
Inledning — Allgemeines über den
Bau der Geige — Das
Stradivarius-Modell (Fig. 1) — Das
Guarnerius-Modell (Fig. 2) — Die
Längs-Wöl-bung-Modelle. — Die
Qucrwölbungs-modelle — Der practische Geigenbau
- Das Aufbewahren und die
Reparaturen der Geige — Einiges über
Bogen — Något pris på boken är ej
utsatt.
–-TT–-
Följetong.
Komisk musik i hemmet.
d. 1785) efterapade i ett par af sina
kompositioner judasynagogorna
iifven-som fruktmånglerskornas gräl på
torget i Venedig.
Fransmännen hade också en
komponist af komisk musik och denne var
den berömde kontrapunktisten Clemens
Jannequin, kon. Frans förstes
hofka-pellmästare. Af honom har man en
siaktning ocli fågelsång med trogen
eftcrapning. Af ypperlig verkan är
en femstämmig komposition, benämnd:
Kvinnosladder, lärksång, näktergalen,
intagandet af Boulogne.
Engelsmännen stå icke efter, och de
bildade så kallade Madrigal-,
Glees-och Catches-sällskap, livilka endast
befattade sig med komisk musik. Ännu
i dag finnas i London »singing-rooms
(sångstugor), där endast komisk musik
produceras och där publiken själf
sjunger med.
(Forts.)
Ericson, Nygren; C. M. v. Wkiikk: Abu
Hassan (Fntinin, Zeiurud, Zobeido: fru Hellström,
frkn Hallgren, Gaston; Kalifen, Alm Hassan.
Omar, Messnr: lirr Grafström, Nyblom,
Kimblad, Henrikson). — 2Ö Gouxon: Romeo och
.Julia (Julia, Stefano, Gertrud: fru Forsell,
frk Ferni|vist, fru Strandberg; Romeo,
(’spulet, putor Lorcn/.o, Tyhalt, prins Paris,
Mor-cutio, Benvolio, hortigen: lirr Malin,
Lund-(|vist, Sellergren, Bratbost, Nyblom, Söderman,
1 lem i ksou, G rufst rom ).
Vasa teatern. Dee. 15—30 Strauss:
Zi-(jenarbaronen. — 15, 22, 20 N erkingnrne
(matiné).
Grand Hotel. Dee. lt> konsert af miss
Minnie Tiiacev. Biträdande: frök. Astri Andersen.
Beethovens födelsedag firades på kgl.
teatern äfven med uppförandet af hans
opera »Fidelio», som gafs med den
vanliga rollbesättningen. Det kunde ej
skada att något förändra denna och
låta gifva det präktiga verket mer än
en gång under spelåret. I »Boheme»
har fru Forsell (f. d. frök. Carlström)
uppburit Musettes rol. Rösten
föreföll något svag vid första
uppträdandet, i scenen vid kaféet. Ilr
Wallgren har alternerat med hr Sellergren,
som Colliue. Den gamla populära
folk-pjesen »Wärmländingarne» har äfven
till denna julen upptagits såsom
matiné-pjes. »Rhenguldet - torde, efter hr
Briesemeisters hemresa, hvila en tid till
dess vi få en ny Loge i, såsom vi hört,
hr Bratbost. Tscliaikowskys
melodifagra opera »Jolantha» borde med sin
i allo goda framställning nu hålla sig
uppe på spellistan. Operan gafs
senast i mars 1897 med frök. Hulting
(gäst) i titelrolen, och hr Forsell som
Robert af Burgund. Fröken
Svärdström var särdeles intagande såsom
den blinda konungadottern, och
hennes behagliga röst samt känsliga sång
gjorde den bästa verkan.
Föreställningen afslöts med Webers muntrande
»Abu Hassan» hvari fru Hellström i
första rummet skördar bifall genom sin
lifliga och behagliga framställning af
Fatima. Ilr Nybloms sångparti borde
framträda med litet mera styrka. Omar
har i hr. Elmblad en ypperlig
representant.
Af pjeser med musik har för öfrigt
gifvits å Dramatiska teatern »På Gröna
Lund» och »Omöjligast af allt», å
Svenska teatern »Stor-Klas och LilT-Klas»
samt å Olympiateatern »Kolhandlarne
(musik af Costé) och »Trollkarlen från
Nilen» (musik af V. Herbert).
Miss Traccy hade ej mycket talrik
publik på sin afskedskonsert och var
mindre väl disponerad, särdeles i de
större numren, juvelarian ur »Faust»
och »Isoldes Liebestod». Hon
skördade emellertid rikt bifall likasom äfven
fröken Andersen ined sina väl utförda
pianonummer, hvaraf ett,
»Vaarjubel-var den talangfulla pianisten tillegnadt
af komponisten, norrmannen S. Lie.
Redan den berömde Orlandus
I.as-sus, kallad tonkonstens furste,
hof-kapellmästare i München (f. 1520, d.
1595), skref flerstäminiga sånger med
tokrolig text. Giacomo Carissimi,
påf-lig kapellmästare i Rom, förbättrare
af recitativet (f. 1600, d. 1691), hör
till de äldsta komponister till burlesk
musik. Man har af honom:
»Grammatikens begynnelsegrunder», fyrstämmig
deklamation af hic, haic, hoc;
»Cyklo-pernas verkstad», trestämmig;
»Åsnans testamente», trestämmig; ett
tre-stämmigt »komiskt requiem» och
slutligen »Venerabilis barba capucinorum»
(»kapucinernas vördnadsvärda skägg»).
Detta senare komponerade äfven
Giam-battista Pcrgolesi (f. 1710, d. 1736),
bekant för sin komiska opera »La
serva padrona» (»Ett litet huskors»)
och sin berömda svanesång »Stabat
mater». Vidare har man Bcnedetto
Marcello, kallad »musikens Pindarus»,
död såsom skattmästare och kansler i
Brescia 1739 (59 år), en utmärkt
komponist i kyrkostil. Denne hatade
ka-straterna och komponerade för att
gäcka dem ett s. k. capriccio, som lär
ha varit ytterst komiskt. Först
begynner två tenorer och två basar: »I
de himmelskas kör kunna inga
kastrater insläppas, ty det står skrifvet» —
Då afbrytcr en sopran-kastratstämma:
»Säg ut, hvad står det skrifvet?»
hvarpå kvartetten i djupaste toner
svarar: »Det träd som ej bär frukt
skall kastas i elden!» Nu gnissla
kastraterne i högsta tonhöjd »Ahi! Ahi!»
och denna växling af olika tonhöjd
gör ett genomkomiskt intryck.
Den berömde operakomponisten
Ni-colo Jomelli (f. 1714, d. 1774)
komponerade ett skämtsamt tonstycke i
hvilket kapucinermunkarnes nasala och
entoniga sång efterapas mycket lustigt.
Den icke mindre berömde
operakomponisten Balthasar Galuppi(f. 1703,
Frän scenen och
konsertsalen.*
Kgl. teatern. 1901 Dec. 15 Ai>am: Konung
för en dag (Nemea, Zelida: fru Hellström,
frk. Lindegren; Zephoris, Mossul, Kadoor,
Piffear, Zizel: hrr Malin, Landquist,
Sellergren, Henrikson, Grafström). — IG, 2G, 90
Purrixi, Boheme (Mimi: fruar Lindberg,
Hellström; Musette: frök. Fernquist, fru
Carlström-Forsell; llodolphe, Marcel, Scham »ard, Colliue,
Benoit, Saint-Phar, Parpignol: hrr Ödmann och
Nyblom, Lejdstrüm, Mandahl, Sellergren och
Wallgren, Söderman, Grafström, Henrikson).
— 18 Bkkthovex : Fidel io (Leonora,
Marcel-lina: fru Östherg, frk Karlsohn; Florestan,
Don Fernando, Don Pizzarm, Rocco, Jacquino:
hrr Bratbost, Sellergren, Söderman, Elmblad,
M. Strandberg). — 19 Bizkt: Carmen.
(Carmen, Michaela, Frasquita, Mercedes: fru Jung*
stdlt, frkn Fernquist, Lindegren, fru
Lindström; Don José, Escamillo,
sniugglarhöfdin-gen, Zunigo, Morales, Remendado: hrrOdmann,
Lejdstrüm, Ericson, Grafström, Mandahl,
Henrikson). 20 Gluck: Orfcus (Orfeus,
Eurydike, Ems: fru Afzelius, frkn Karlsohn, Fern*
quist); Mascaiixi: Pa Sicilien ( Santa zza, Lola,
Lucia: fruar Lindberg, Hellström, Strandberg;
Toriddo, Altio: hrr Bratbost, Söderman . —
26, 29. Värmländingarne (matiné) — 27. R.
W.usxku: Rhenguldet (Fricka, Freja, Erda:
fruar Jungstedt, Lindberg, Afzelius; Woglinda,
Wellgunda, Flosshilda: frkn Fernqvist,
IIul-ting, Edström; Wotan, Donner, Froh, Loge:
hrr Wallgren, Lejdstrüm, Mahn, Briesemeistor;
Fasolt, Fafner: hrr Sellergren. Elmblad;
Alberich, Mime: hrr Söderman, Nyblom). 28
Tsuhaikowkky: Jolar.lha, lyrisk opera i 1 akt.
(»Jolantha, Martha, Brigitta, Laura: frk
Svärd-ström, fru Strandberg, frkn Karlsohn,
Lindegren; kung René, hertig Robert, grofvc
Vaude-mont, Ebn •biliia, Almerik, Bertram: lirr
Sellergren, Ijejdstrom, Bratbost, Söderman,
* Denna redogörelse, som vi unso varu af
betydelse för viir konsthistoria, fortsattes
såsom förut, lmfviidsakligen afseende operau oeli
konsertväsendet i hnfvudstaden. Fullständigare
rollförteckning lemnas endast da en operas
uppförande först niimncs i årgången; sedan
nngifvasi’ blott viktigare rollbesättningar och
pergpsrølförändringar. Hithörande musikkritik
tT> naturligtvis endast hlifva kortfattad,
såsom omfattande ett par veckors
musiktilldragelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
