Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 1 Maj 1903 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Musikaliska akademien - Musikhistoriska museet - Musikhistorisk matiné - Stipendier åt inhemska tonsättare - Fru Olga Sterzel - Den finska sångerskan Aino Achté - Bassångaren Herman Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pekades dess många vackra nummer,
hvarför ett framhållande af dessa nu
torde vara obehöfligt och dessutom
skulle taga i anspråk för stort
utrymme denna gång.
Rich. Anderssons elevkoiisert var
intressant nog. Griegkonserten, som
inledde densamma, fick något torrt och
hårdhändt utförande, men följande
nummer, en kousert af J. S. Bach,
spelades mycket klart och stilfullt af
hr Kumlien. Därpå följde en ny kom- j
position, konsertstycke af hr Adolf
Wiklund, speladt af honom själf med
mycken bravur. Kompositionen, i nyare
stil, visade talang särskildt beträffande
behandlingen af orkestern, som dock
arbetade väl massivt men bjöd på
flere goda klangeffekter. Slutligen fick [
man höra Rubinsteins klassiskt vackra
pianokonsert i G-dur, med verklig
artistisk konst och smak spelad af den
unge hr G. Heintze, son till den
utmärkte, nu aflidne, orgelspelaren W.
Heintze.
Den sista soarén för säsongen af
Aulinkvartetten har nu ägt rum. Vid
den förekom en intressant nyhet,
stråkkvartett af hr W. Stenhammar, som i
denna torde ha åstadkommit sitt bästa
verk i denna musikgenre. De
särskilda delarna i den utgjordes af Quasi
Andante, Molto agitato, Lento sostenuto
samt Fantasia e fuga. Ett snart
för-nyadt återgifvande af detta verk är
önskvärdt. Hr Stenhammars stora
talang som pianist trädde äfven under
aftonen fram i den fängslande,
originella pianekvintetten af Franz Berwald.
En mera enkel och melodisk
stråkkvintett, äfven den icke utan anslående
partier i formellt och musikaliskt
hänseende, inledde soaréen, vid hvars slut
hr Aulin och hans kvartett fick
mottaga publikens tack för denna säsong,
uttryckt i lifliga bifallsyttringar.
Kvartetten har i år likväl icke kunnat täfla
med Konsertföreningen i fråga om
fulltalig publik.
Sven Scholander roade, som vanligt,
en talrik publik på sin soaré d. 28:de
april. Denna hade en särskild lockelse
däri att hr S. tillkännagifvit att han
skulle sjunga till Bellmans egen cittra,
som han fått låna från Musikhistoriska
museet där den deponerats af
sällskapet P. B. som fått den i donation.
Donator ålade emellertid herr
Scholander att endast behandla den med
plekt-rum, som skulle vara enda rätta,
historiska sättet. Hr S. ådagalade
emellertid med en scioptikonbild, visande
prof. Kraffts berömda
Bellmans-por-trätt, att skalden verkligen spelat
instrumentet äfven med fingrarna.
Behandlingen med plektrum åstadkom
ett fult raspande ljud, som Bellman
nog vid sång undvikit. Hr Scholander
utbytte snart Bellmans-zittran mot sin
egen luta. Programmet för aftonen
upptog endast Bellmans-sånger, däraf
för första gången Epistlarna n:o 57
och 20 samt sången n:o 18 om frossan.
Stort bifall och flera extranummer
följde till slut.
Fru Sterzels soaré gafs för talrik
publik. En debut på operan hindrade
oss att å den höra mer än de första
numren, däribland en aria ur
»Hero-diade» och tre sånger af Sjögren
inbringade fru S. rätt varmt bifall.
Musiknotiser
från hufvudstaden och landsorten.
Kgl. teatern. Danska operasångaren
Herold, som under denna månad är
engagerad för gästspel härstädes
börjar detta i »Carmen» och kommer
sedan hr Herold att, efter som det
upp-gifves, sjunga i »Pajazzo»,
»Lolien-grin» och »Aida». Efter slutadt
gästspel här afreser sångaren jämte sin
fru till Savoyen.
Musikaliska akademien hade den 30
april ordinarie månadssammankomst
under ordförandeskap af kronprinsen,
som därvid hälsade de nyvalda, vid
sammankomsten närvarande
ledamöterna och associéerna välkomna.
Vidare föredrogos och behandlades
sedan sista sammanträdet inkomna
remisser och skrifvelser, hvarjämte
anmäldes gåfvor till akademiens
bibliotek från vice häradshöfdingen Robert
Bowallius, tonsättaren Patrik
Wret-blad, musikförläggaren Abr. Landquist
samt musikförlagsfirman i Leipzig
Bos-worth & komp.
Musikhistoriska museet har fått
mottaga följande musikinstrument: af
fabrikör Th. Winborg en norsk
lange-letk och en wambee, stränginstrument
från Kongo; af fanjunkaren Oscar
Ohlsson en basson russe, ett i början 1
af förra århundradet uppfunnet, men
snart ur bruk kommet bashorn, en
af föregångarna till den nuvarande
bastuban; af artisten Oscar Cantzler
en konsertflygel, tillverkad af Streicher
i Leipzig i början af 1800-talet,
hvilket instrument på sin tid ofta brukade
lånas till k. teatern vid konserter; af
instrumentmakaren Alfred Broek en
dörreittra. Porträtt med egenhändiga
påskrifter hafva lämnats af grefvinnan
Mathilda Taube, född Grabow, samt
hofkapellmästaren Joseph Dente. Af
musikhandlaren Bertil Dahlgren har
museet fått mottaga två notmanuskript
af Eric Gustaf Geijer samt en af
gif-varens farfader, F.A. Dahlgren
(»Värm-ländingarnas» författare), som
skolyngling år 1833 handskrifven
flöjt-notbok. För öfrigt hafva äldre
musikalier skänkts af följande personer:
musikdirektörerna Ludvig Rubenius i
Avesta och L. Aug. Lund, regissören
Helmer Nygren, bokhandlaren Robert
Sahlberg och grosshandlaren Carl Pihl.
Museet (Nybrogatan 9) hålles öppet
söndagar kl. 1—3 och onsdagar kl.
1—4. Gåfvor till museet mottagas
tacksamt af dess föreståndare, som
träffas alla dagar å k. teaterns kansli.
Musikhistorisk matiné var d. 21 april
anordnad i k. operans foyer till
förmån för Musikhistoriska museet
(entreafgift 10 kronor). A denna bjöds
musik pä gamla instrument, sådana
som hammarklavér, serpent, träskofiol,
skalmeja etc. Hr Scholander sjöng
till Bellmans cittra, hr Östman spelade
på Kristina Nilssons kristallflöjt. För
öfrigt biträdde hofsångerskan
grefvinnan Taube, hrr Henneberg,
Zetter-quist m. fl. Närmare härom kan ej
meddelas, då vi ej satts i tillfälle att
bevista matinén. Konungen och
kronprinsen hedrade den med sin närvaro.
Stipendier åt inhemska tonsättare.
Sedan Musikaliska akademien afgifvit
förslag till fördelning af stipendier och
utdelande af belöningar från det
under akademiens stat uppförda
reservationsanslag å 6,000 kr. till
stipendier åt yngre svenska musikidkarc
med anlag för tonsättningskonst samt
till belöning åt eller uppmuntran af
inhemska tonsättare för
åstadkommande af musikaliska arbeten af högre
värde, har k. m:t, med bifall till hvad
akademien hemställt, dels medgifvit,
att O. J. M. Morales må ytterligare
under ett år, räknadt från och med
den 1 juli 1903, åtnjuta ett stipendium
å 1,000 kr., dels tillagdt musikidkarne
O. E. Olsson och J. A. E. Skagerberg
stipendier å 1,000 kr. hvardera att
af dem innehafvas under två år från
och med nämnda dag, dels ock
förunnat tonsättarne A. Hallén och E.
Sjögren belöningar af 1,000 kr.
hvardera.
Fru Olga Sterzel, som studerat
sångkonst i utlandet och under några år
med framgång biträdt vid konserter
härstädes samt nyligen gifvit en egen
sådan, tillkännagifver att hon
emotta-ger elever i sång.
Den finska sångerskan Aino Achte,
anställd vid Stora operan i Paris, torde
komma att låta höra sig i Sverige.
Hon har nämligen skriftligen förklarat
för direktör Thalberg i Stockholm, att
hon vore hågad att till hösten under
hans ledning uppträda i Stockholm
och landsorten i Sverige.
Bassångaren Herman Brag har, enligt
en korrespondent från Berlin till
H.-Bl. i Helsingfors, under denna vinter
haft sin verksamhet vid Theater des
Westen i förstnämnda stad och
tillvunnit sig mycket erkännande. Han
kommer emellertid att lämna Berlin,
enär han lär ha erhållit ett mycket
fördelaktigt engagemang som regissör och
sångare vid hofteatern i Stuttgart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
