Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 15 September 1903 - Från våra grannland - Köpenhamn - Från andra land - London - Wien - Berlin - Dödsfall - Hvarjehanda - Också musikalisk? - Verksamt hot - Olämplig titel - Ny slags bissering - Ett uriebref - Snäll dotter - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köpenhamn 15 aug.—11 sept. Kgl.
teatern började speltorminen d. 1 sept.
med Shakspears »Et vintereventyr»
(musik af v. Flotow) och framförde
dagen därpå en inhemsk nyhet,
»Prinsessen paa Aertcn», efter H. C.
Andersen af P. A. Rosenberg och musik
af Aug. Elina, en 1 akts-opera med
endast fem personer. Musiken säges
ej vara mycket spirituel utan verkar
monotont. Af pjeser med musik har
för öfrigt uppförts »Aladdin»,
»Carmen» och »Liden Kirsten».
Dagmar-teatern har gifvet ett stycke: »Ingen
ved det», med musik af Charles
Kjer-ulf. Öfriga teatrar ha börjat med
dramatisk repertoar. I Tivolis
konsertsal har m:lle Yvonne de Trévillc
uppträdt med stor framgång. För
öfrigt har, som vanligt, här såsom å
Klampenborg, Sommerlyst etc.
kon-serterats under sommaren med biträde
af framstående solister.
Från andra land.
London. Den stora, hvart tredje år
återkommande, Händelsfesten ägde i
år rum d. 23, 25 och 27 juni.
Medverkande voro omkr. 3,200 sjungande
i kören, ungefär 800 musiker i
orkestern. Dirigent var mr Cowen och
lokalen var Kristallpalatsct i
Syden-ham. Programmet upptog »Messias»
och »Israel i Egypten» samt dagen
emellan dem andra verk af Händel.
Sångsolister voro damerna Albani,
Macintyre, Russel och Clara Butt,
tenorerna Ben Davies, Coates, Sannders,
basen Mills och barytonisterna Black
och Santley. Mer än 80,000
människor strömmade till Kristallpalatset
konsertdagarne.
Wien. Beethovens sista bostad, det
s. k. »Schwarzspanierhaus» (fordom
ett kloster) lär snart komma att rifvas
för att lämna rum för en modern
byggnad.
Berlin. Härifrån skrifver en vår
korrespondent: Bland de talrika
pianister, som under förliden vinter i
Berlin särskildt väckte publikens och
pressens varma erkännande, märktes
en ung ryska, Vera Jachles, från Kiev,
elev af Xaver Scharwenka och
An-sorge i Berlin. Hennes virtuositet var
frappant, uppfattningen mogen;
framförallt utmärker sig hennes spel af
stark individualitet och temperament.
Samma omdöme kom hr Egon Petri
i fullaste mått till del af pressen, och
en entusiastisk publik belönade med
enträgna inropningar hans gedigna
program vid de 2 »Clavierabende»
hån gaf i Bechsteinsaal. Hr Petri, son
af Hofkonsertmästar Petri vid
Dres-dener-operan, har såsom
hufvudinstru-ment några år studerat piano; han
var förut violinist, medverkade såsom
sådan vid faderns »Quartett-Abende»
i Dresden samt var därstädes
enga-rad i hofkapellet.
w
Dödsfall.
Duysen, Jen Leve, kommerseråd,
hof-pianofabrikant, tillverkare af berömda
instrument, afled den 30 aug. i
Berlin, 83 år.
Godfrey, Daniel, bekant
danskomponist, afled i augusti i London, 70
år. Han var musikdirektör vid en
gardeskår och har inlagt stor förtjänst i
utvecklingen och fullkomnandet af den
engelska militärmusiken. Bland hans |
danskompositioner äro »Garde de la
Reine», »Mabel-valsen» etc. mycket
bekanta.
Zumpe, Hermann,
»generalmusikdirektör», komponist, f. 9 april 1850,
t 4 sept. i München. Z. hade gjort
sig ryktbar såsom dirigent vida öfver
Tysklands gränser på konstresor till
Madrid, Petersburg och London. Han
dog hastigt af hjärtslag, öfveransträngd 1
såsom dirigent för de nyaste
Wag-ner-festspelen å Prinsregentteatern i
München. Åren 1873—70 biträdde
han Rieh. Wagner med förberedelserna
till »Nibelungen »-föreställningarna (i
»Nibelungen-kansliet»), Såsom
tealer-kapellmästare verkade han i Salzburg,
Würzburg, Magdeburg, Frankfurt a.
M. och 1884—80 i Hamburg;
kallades 1891 till Stuttgart såsom
hofka-pellmästare och kom 1895 till
München som dirigent för Kaim-konser- j
terna och blef 1897 liofkapellmästarc
i Schwerin. Såsom komponist är Z. j
mest bekant genom operetten
»Fari-nelli» (1886); har för öfrigt skrifvit ’
sagooperan »Anahsa», den romantiskt
komiska operan »Die verschwunnene !
Prinzessin», operetterna »Karin» och
»Polnische Wirtschaft» (Berlin 1891),
uvertyr till Wallensteins död och i
sånger.
_____J_____
Hvarjehanda.
Ocksä musikalisk? Under en
musiksoaré vid ett litet tyskt hof, då fru
Clara Schumann spelade någon af sin
mans kompositioner vände sig sere- j
nissimus till den närvarande, då på j
höjden af sitt rykte stående Robert !
Schumann med den nedlåtande frågan:
»Är ni också musikalisk?»
Verksamt hot. En berömd pianist
föredrog i en societé en fuga af Bach [
och hans åhörare applåderade länge |
och väl — alltför länge i hans tycke.
Han vände sig därför till dem och
yttrade: »Om ni nu inte sluta med
handklappningen så spelar jag igenom
hela Bachs wohltemperiertes klavier
för er.» — Det verkade!
Olämplig titel. Man skulle på
senare tid upptaga Adams opera
»Konung för en dag» på en teater här.
En person fann denna titel högst
opassande och borde den i stället lyda: »Om
jag vore president i franska
republiken».
Ny slags hisser ing. Under en
kafékonsert i norra England vände sig
dirigenten till publiken med följande
ord: »Mina herrar, vi ska’ nu spela
det berömda intermezzot ur
»Cavalleria rusticana». Men då jag säkert
vet att ni begär det da capo och gärna
vill bespara er mödan att applådera,
så har jag beslutit mig för att genast
spela hvarje takt två gånger för er.»
Konststycket, som naturligtvis var
väl inöfvadt, utfördes också och väckte
stormande bifall ibland åhörarne.
Ett uriebref. En ung rik
amerikanska hade för sig att hon skulle
bli en stor sångerska. Hon tog först
lektioner i Paris men ville sedan
fullkomna sin sångkonst i Italien, bad
så sin lärare i Paris om ett
rckom-mendationsbref till en maestro i detta
land och erhöll ett sådant. Drifven
af nyfikenhet öppnade hon detsamma
och läste: »Dyre maestro! Härmed
skickar jag er en amerikansk gås med
guldfjädrar. Plocka henne duktigt!
Hon har hvarken röst eller talang
men är eljest ett godt kräk.»
Snäll dotter. A. Har ni märkt
att den vackra sopransångerskan, som
ofta medverkar på konserter, alltid
sjunger sånger af hennes egen far?
—B. Ja visst! hon gör
propappa-ganda!
I Musik- och Bokhandeln:
Populär
Piano-Skola
med
Klaviatur-Tabell
för noternas snubba inlärande.
Ny, lättfattlig undervisningsmetod för barn,
öfversatt och bearbetad efter
Prof. H. v«n Bocklet.
Haft. 3 kr., i pappband 3: 50,
cloth-hand 4 kr.
»Enkel, praktisk och fullt systematisk,
gående i lagom hastighet, och utan hopp
från det lättare till det svårare. Torde
vaia den biista pianoskola vi hittills haft
i Sverige. En ytterligare förtjenst hos
det verkligen vackra arbetet Hr att
bear-betaren förmått göra det så alltigenom
svenskt som det verkligen är.»
(Gotlands Allehanda.)
Elkan & Schildlniecbts Musikhandel
28 Drottninggatan 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
