Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 4 April 1905 - Manuel Garcia (med porträtt) - Joseph Czapek (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let uteslutande egna sig åt
sångundervisning. Manuel Garcia d. y.,
som nu slagit sig ned i Paris, vann
snart stort rykte som sånglärare, och
som sådan till och med öfverträffande
fadern, kan han betraktas såsom alla
tiders störste mästare pä
sångunder-visningens område. Bland lians
lärjungar finner man nästan alla de
sångens “stjärnor“, som under hallseklet
kring midten af 1800-talet lyst i
musikvärlden, främst af dem Jenny Lind,
som 1841—42 var hans elev.
Hemma hade hon studerat sångkonsten för
Crælius och hofsångaren Isaak Berg
— “men“ — såsom Dannström säger i
sina “Minnesteckningar“ —“hennes
fulländning som sångerska kan dock
huf-vudsakligen tillskrifvas Manuel
Garcia i Paris, hvilken grand mnitre ej
allenast ådagalade sin lörmåga. då han
jemnade och förbättrade det skadade
mellanregistret i hennes röst, utan
äf-ven progressivt utvecklade hennes
koloratur, hennes drill, som derefter i
jemnhet och renhet sökte sin like.
Dessutom inlade han sina briljanta,
karakteristiska kadenser och
smakfulla varianter i de italienska operor,
i hvilka hon efter sin återkomst från
Paris 1842 uppträdde.» Detta
yttrande af en sådan auktoritet- som D.
har anförts för att karakterisera
Gar-cias undervisning och resultatet deraf
med ett röstmaterial och en talang
som Jenny Linds. Äfven Julius
Günther, Isidor Dannström, Henriette
Nissen-Saloman och Louis Michaeli
kunna, af svenskar, nämnas bland
Garcias elever. Bland utländska
sång-konstnärer, som haft Garcia till
lärare, kunna anföras Antoinette Sterling,
Mathilda Marchesi, Julius
Stockhau-seu m. fl.
År 1840 insände han till franska
akademien en afhandling Memoire
stola voix humaine, som vann så stort
erkännande, att han på grund deraf
blef professor vid konservatoriet. I
denna bok gör han viktiga
observationer rörande skilnaden mellan
“bröst-röst“ och “falsett” äfvensom mellan
“ljus“ och “mörk“ timbre Ett
annat arbete, Traité complet de Vart der
chant, blef ansedt för samtidens
bästa sångskola; Garcia flyttade 1850
till London, der han blef sånglärare
vid “Royal academy of music“. Det
var efter sin bosättning i England,
som han 1854 gjorde uppfinningen af
strupspegeln, »laryngoskopet» närmast
för att göra undersökningar ä sitt
eget sångorgan. Instrumentet har
sedan bragts till större fulländning för
den praktiska laryngoskopien i
läkarekonstens tjenst.
I förra numret af Sv. M. T.
åter-gafs den hyllningsadress, som
tillställdes 100-års-jubilaren af Musikaliska
akademien härstädes och nämndes
tillika att Manuel Garcia 1848 blef
utnämd till ledamot af denna
akademi. Året förut blef han riddare af
Vasaorden.
Joseph Czapek.
Nästan samtidigt med att man i
London hyllade en 100-årig musiker
på hans födelsedag firades i vårt land,
i Göteborg, en musikveteran, som den
19 mars fyllde 80 år, nämligen
musikdirektör Joseph Czapek. Från när
och fjärran fick denne jubilar på sin
högtidsdag mottaga en mängd bevis
på den aktning och vänskap som han
vunnit, först och främst i rikets andra
stad. Med heder, säges det, kan
Göteborg räkna direktör Czapek bland
sina främsta män, ty ehuru ej till
härstamning svensk, har han dock
eg-nat detta samhälle sitt lifs bästa
krafter och i ej mindre än 58 är verkat
för främjande af dess musiklif.
På lördagen, dagen före
födelsedagen, hyllade Eugéne Sundbergs
kvartettsällskap, med en anslående fest å
Grand Hötel sin mångårige ordförande
och nitiske främjare. Flere tal höllos
naturligtvis vid detta tillfälle för
festföremålet och för hans familj. Vid
12-slaget på natten sjöngs födelsedagen
in af fru Morales-Asplund, som
stämningsfullt utförde några tyska sånger.
Sjelfva födelsedagen hyllades dir.
Czapek med uppvaktningar, blommor och
I ett hundratal telegram. Från
Musikaliska akademien öfverlämnades en
konstnärligt textad adress.
Musikhistoriska museet bringade jubilaren
genom öfverint endenten Burén sin
hyllning i telegramform Å mosaiska
för-j samlingens vägnar uppvaktade dess
, föreståndare in corpore och
öfverläm-j nade blommor samt, en smakfull pokal
med inskription. Göta provinsialloge,
Engene Sundbergs kvartettsällskap,
Synagogans och Katolska kyrkans
sångkörer öfverlämnade praktfulla
blomsteruppsatser. Damerna i engelska
kyrkans församling hyllade äfven med
blommor församlingens mångårige
organist.
Hvilka förtjenster dir. Czapek
inlagt genom sin musikaliska verksamhet
i det samhälle han så länge tillhört
kan man finna af följande meritlista.
Musikdirektör vid Göta
artilleriregemente har han varit i 30 år, organist
vid Synagogan i nära 50 år, organist
vid Engelska kyrkan 43 år,
musikdirektör vid Latini ärovärket, dirigent
för Harmoniska sällskapet, sånglärare
vid Meyerbergs skola och
Realgymnasium, anfört symfoni- och
folkkonserter, i fem år dirigerat Tyska operan
och anfört 48 olika operor. Härtill
kommer utöfvandet af musiklärarekallet
samt en ända in i ålderdomen
lifskraf-tig kompositionsvärksamhet.
Joseph Czapek är född d. 19
mars 1825 i Prag och erhöll af sin
far, som var en duktig musiker, sin
första undervisning. Den begåfvade
gossen visade redan tidigt prof på en
ovanlig musikalisk talang och kunde
redan vid sex års ålder sjelf skaffa
sig sitt uppehälle genom violspelning.
Vid 12 års ålder inträdde han vid
konservatoriet i Prag, hvilket den tiden
stod i största anseende och der han
studerade violspelet under den bekante
och ansedde Fredrik Pixis, broder till
pianisten och komponisten Peter Pixis
och lärare för den berömde violinisten
Ferdinand Laub. I harmoni- och
kom-positionslära undervisades han af
konservatoriets direktör Dionys IVeber,
som lefde under Mozarts tid och
troligen hörde till antalet af hans vänner.
När år 1832 Mozarts minnestod
skulle aftäckas i Salzburg beslöt
konservatoriets föreståndare att ditsända
en deputation af 6 lärare och 12
lärjungar, hvilka ej endast skulle
representera konservatoriet utan äfven
deltaga i den musikfest, som skulle ega
rum derstädes. Bland dessa utvalda
befann sig äfven vår unge konstnär,
som gladde sig mycket åt denna
utmärkelse, emedan en af anförarne var ,
sjelfve Mozarts son, de båda andra
voro Franz Lachner och Sigismund
Nenkomm. Är 1843 lemnade Czapek
konservatoriet och antog engagement
på ett år vid böhmiaka teatern i Prag,
och efter detta års förlopp begaf han
sig till Berlin, der han blef anförare
för konserterna i Friedrich
Wilhelm-stadts Casino. Sedan han vistats i
Berlin l1/* år tog han engagement
som kapellmästare vid
“Steyermar-kische Gesellschaft“, med hvilket han
företog en konstresa genom Tyskland
och Skandinavien, och hvars konserter
öfverallt mottogos med stort bifall.
Det kom 1847 äfven till Göteborg,
och dermed började nu hans
lefnads-bana i Sverige.
Under en turné till Norge fick
Czapek tillfälle i Kristiania spela för den
inusikälskande konung Oscar I och
hans hof. Konungen anmodade då
den unge virtuosen och kapellmästaren
att göra ett besök i Stockholm.
Eu resa till Amerika med orkestern
var emellertid planerad och
Stockholms-be8öket blef om intet, men Czapek
hade nu börjat finna sig så väl i
norden, att han afstod från att följa med
på Amerikafärden och återvände till
Göteborg, der han erhöll anställning
som direktör för Göta
artilleriregementes musikkår, en befattning som
han sedan innehade från 1848 till
1878.
Kammarmusiken har Czepek
sär-skildt omfattat med mycket intresse.
Så gaf han i denna konstart soaréer
tillsammans med Fr. Smetana (pianist
och dirigent för filharmon. sällskapet
i Göteborg 1856—61) och
Violoncellisten Aug. Meissner (den sedan bekante
Stockholms-dirigenten), samt senare
med Lindstrand, Hultgren m. fl. Han
var ock en bland stiftarna af Eugéne
Sundbergs kvartettsällskap, som bär
namn efter den som till detsamma
donerade den vackra summan af 10,000
kronor.
Trots sin stora och mångsidiga
praktiska verksamhet har Czapek ändock
fått tid öfrig för komposition. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
