Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 5 Juni 1905 - Leoncavallos »Il Rolándo», af Anteros - Professor O. Byström och den gregorianska sången - Konsertrevy (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne konstnär har, med
öfvervin-nande af några smärre brister i uttal
och sångsätt, en briljant karriär i
perspektiv.
Beträffande den tredje i
klöfverbla-det, så gaf han med sin präktiga
baryton och nobelt föredrag en förträfflig
relief åt sin roll, borgmästaren Rathe
now, som han i en hastig vändning
fått sig anförtrodd på grund af
förhinder å den celebre sångaren
Battis-tinis sida. Leopohlo Mugnone, ej
all-lenast orkesterns ledare, utan äfven
dess dominerande ande, förlänade
ytterligare rörlighet, lif och ljus åt det
hela. Anteros.
—–––––
Professor O. Byström oeh
den gregorianska sången.
I den af Letterstedtska föreningen
utgifna »Nordisk tidskrift för
vetenskap, konst- och industri»,
förekommer i andra häftet för detta år en
uppsats på danska: »Gregoriaus sang», af
Jens Arsbo med berömmande anmälan
af prof. O. Byströms »Ur medeltidens
kyrkosång i Sverige, Norge och
Finland» I—II 1900—1903.
Denna anmälan börjar med följande
inledning: »Ett år har gått sedan den
civiliserade världen på ett rätt
öfver-raskande sätt blef bekantgjord med den
brännande fråga, som den gregorianska
sången i mer än en människoålder varit
för den katolska kyrkan. Påfven Pius
X’s Motu proprio om kyrkomusiken af d.
22 nov. 1903, har icke allenast haft
till syfte att rensa den katolska
guds-tjensten f>ån den apparat af världslig,
opera- och oratoriemessig musik,
hvarmed man, särdeles söder om Alperna,
efter hundraårig slentrian ännu i våra
dagar firat den, utan det påfliga
dekretet bry ler tydligen i uppfattningen
af sjelfva den gregorianska
sångmusiken, som nu på allvar skall börja sitt
segertåg, med de meningar, som
påf-vens närmare föregångare hyllat och
hvarefter de handlat.»
Redan påfven Pius IX utgaf 1868
en förordning om ny bearbetning af
samtliga romerska koralböcker och
sedan 1884 föreligga nya upplagor af
dem i öfverensstämmelse med denne
påfves och hans efterföljares bud.
Arbetet med detta omfångsrika företag
har väsentligen hvilat på den
förtjenst-fulle musikhistorikern dr. Fr. X.
Ha-berl, direktör för den bekanta
kyrkomusikskolan i Regensburg. En
efull-ständighet vidlådde emellertid detta
arbete, i det H. byggde på de
förkortade gregorianska melodierna i
koralböcker från 16:de århundradet i
stället för på handskriftmaterialet fiån
medeltiden. Men i Tyskland,
England, Holland och Amerika ha dessa
officiella böcker spelat en roll i snart
en människoålder.
Annorlunda i Frankrike. Framför
allt är det Benediktinermunkarne i
klostret Solesmes och särskildt
prio-rerna Joseph Pothier och André
Mocque-reau. som ha förtjensten af att ha
samlat stort material af medeltidens
gregorianska sånghandskrifter. Sedan 1889
utgifver Solesmes-munkarne sina rika
samlingar af manuskript i det
monumentala verket »Paléographie musicale»
under Mocquereaus ledning.
Andra som på samma område
be-römvärdt arbetat äro pa’er Amhr. Kienle
och hans medatbetare Raphael Molitor,
P. Wagner, universitetsprofessor i
Freiburg, och den belgiske komponisten
Edgar Tinet.
I Arsbos uppsats säges det nu
vidare om prof. Byströms verksamhet i
detta hänseende följande.
Det föreliggande verket af prof.
Byström är i norden det första
betydande fö-sök att på inhemsk grund göra
de utländska forskningarna
fiuktbä-rande, ett företag, som så mycket mera
må beundras, som utgifvarens höga
ålder icke försvagat hans lfver att
fullfölja det. •
Det första ur de två banden »Ur
medeltidens kyrkosång i Sverige*
bjuder på prof af hvad i strängaste
mening varit kyrkosång. Från »Graduale
suecanutn (o. 1490) har prof. Byström
framdragit Ansgarius sekvensen
»Vir-tus sanci spiritus» och sekvmsen till
Erik d. Heliges »Gratulemur dulci
prosa;» af birgittiner-ritualerna vidare
melodien till den berömda antifonin
»R isa rörans». Fråu nämda r.iualer
härflyter också det i verket återgifna
»Te deum», som på märkligt sätr,
törenar den urgamla melodiens tonus
simplex och tonus solemuis.
Frän samma källor är i verkets
andra del hemt.ad musiken till Olav den
Heliges och den helige Henriks
sekvenser förutom en rad hymner. Men vid
sidan deraf lemnas prof på gregoriansk
sång efter reformationen, hämtade från
tryckta källor. — Prof. Byström har
valt att gifva de gregorianska
melodierna ett lätt och flytande
orgelaekom-pagnement, som närmar sig till det
man känner från Solesmes verket
»Livre d’Orgue» i stilens gammaldags
stränghet. Det kan dock ifrågasättas
om icke den gregorianska sången, när
den skall ledsagas af instiument, är
bäst betjänad med, att melodierna
komma till orda deri, såsom det sker i det
franska arbetet. Ett verk sådant som
prof. Byströms — heter det i slutet
af uppsatsen — är väl skickadt till
att afvinna respekt för sakens
historiska och kulturella sida. Men den
praktiska och folkliga sidan står ännu
tillbaka.
Det må här tilläggas, att de mest
auktoriserade kännare af den
gregorianska sången hafva gifvit det amplaste
erkännande åt professor Byström. Dom
Mocquereau, den lärde benediktinern,
har bland andra sändt honom de
hjärtligaste tacksägelser för det vackra
arbetet.
–––r-1—;–––-
Konsertrevy.
(Forts).
Vil den fortsatta redogörelsen för
vårens många konserter få vi gå
tillbaka till midten af april (Se »Från
scenen och konserisalen», fr. o. m. n:o
8) och ha då att efter tidsföljden först
nämna en konsert af fröken A sta Per a,
en ung norsk sångerska, som någon
tid vistats här för studier. Hon är i
besittning af en behaglig mezzosopran,
som dock ännu är i utbildning, och
biträddes af violinisten Runnqvist och
fröken M. Ohlson. Programmet
upptog sånger af Grieg, Backer-Gröndahl,
Sjögren, Sten hammar, Peterson-Berger,
Sinding och H. Kjerulf. Hr. Runnqvist
j utförde violinnummer af Godard,
d’Am-brosio, R. Schumann och Beethoven.
O. D.-konserten på operan inleddes
med J. A. Josephsons »Korsriddarne
utanför Jerusalem» för manskör och
orkester, hvarpå följde manskörer af C.
Reinecke: »Der Rose süsser Duft, ge-
nügt», R. Liljefors: Serenad, W.
Svedbom : »Hej, dunkom» och H. Kjerulf:
»Natten er saa stille», nå* 3 på
programmet, orkesternummer, utgjorde
Kuhlaus uvertyr till »Lulu». N:o 4
Hedenblads »På knä» (dikt af Fjalar) för
manskör och orkester; n:o 4 körer af
L. Norman: Eolstoner, Hedenblad: »I
gamla Svea land», A Söderman:
»Längtan» och Kjerulf: »Brudefæ d i
Har-danger». H. He lenblad dnigerade som
vanligt, och orkestern bestod hufvu
t-sakligen af Berns-etabliss’-mentets.
Extranummer, vårsång etc., följde
naturligtvis på det särdeles mot konsertens
slut intensiva bifallet.
Den vanliga långfredagskonsertenmed
Haydus »Skapelsen» bereddes oss ej
tidfälle att öfvervara. De medverkande
ha vi redan omnämnt. Icke heller gafs
oss tillfälle att bevista Bellmanskörens
vårkonsert påskdagen; T. T.-matinéen
på middagen samma dag hade talrikt
auditorium och samtliga nummer
framkallade varmt bifall. De 21
solistsån-garne, mest från operan och
operettscenen, presterade en imponerande
röststyrka men äfven, der så fordrades,
ett vackert pianissimo. Det utmärkta
programmet, med flera förut obekanta
sånger, hade till sitt största nummer
»Den flygande holländaren», ballad för
manskör och 2 pianon (hrr G. Heintze, V.
Wiklund) af körens dirigent, hr Er.
Åkerberg. Ofriga nummer utgjordes
af H. Kjerulf: »Brudefairden i
Har-danger», J. Bechgaard: »Vug, vug,
vove», S. Palmgren: »Klunkom, Ve-
lam Velamsson», G. Kremser: »I
skogen», O. Winterbjelm: »Maalet», L.
Thuille: »Jagtsång», Tb. Kirchner:
»Wanderers Nachtlied», Sig. Lie:
»Hns-komhei», J. Wideén: »Sommarfrid i
Solelid», E. Hermes: »Afsked» och J.
A. Josephson: »Vårliga vindar draga».
Ej minst anslogo sångarna af Hermes
och Kirchner; — tonsättarnes resp.
födelseår 1818 och 1823.
Vid Rich. Anderssons »Konsertafton»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
