Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 5 Sept. 1905 - Gustave Thalberg (med porträtt) - Den stora sångarfesten i Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEAS A il U SI KJ 1 DN ING.
städes och fick tillfälle att lära känna
flera artister af rang. Det torde ha
varit denna omständighet, som ledde
Thalberg in pä impresariens verksam
hetsbana
De främmande artister, som herr
Thalberg presenterat för osa i egen- J
skap af impresarie, ha alla varit
framstående. Först fingo vi genom honom \
göra bekantskap med den behagliga
sångerskan miss Minnie Tracey 1901,
som till en början lät höra sig i
konsertsalen och sedan på kgl. operan.
Samma år framträdde här under hans
egid underbarnet Florizel von Reuter
och 1903 M:lle Yvonne de Tréville,
den intagande sångerskan, som äfven
gäjtade vår operascen. För den nu
ingångna säsongen lära flere artister
vändt sig till hr Thalberg med önskan
att uppträda under hans impresariat.
Hvad i detta hänseende nu säges
vara bestämdt är, att de ansedda
konst-uärerna, pianisten Ernesto Consolo
och violinisten Arthur Hartmann, hvilka
i förbigående konserterade här i
Musikaliska akademin i början af detta
år, under sista hälften af oktober
skola företaga en konsertturné i vårt
land under hans ledning. Möjligen
kommer han också att låta miss
Tracey ånyo höra sig här, äfvensom
harp-virtuo3en M-.lle Héléne Zielinska,
pro-fesseur vid Schola cantorum i Paris.
Under vintern skall han leda en
före-Iä8ning8turné med frih. Erland
Nordensköld.
Vi ha redan omnämnt hr Thalbergs
i allo förtjenstfulla och äfven i
ekonomiskt hänseende lyckade företag
med Lundastudenternas amerikaturné
förra sommaren. En bragd af samma
slag utförde han i år som “managing
director“ för norska studenternas turné
i Amerika med lika lyckligt resultat
och en nettovinst för kören af 100,000
kronor.
Det är att märka, att kontraktet
om sistnämnda turné i maj månad
uppgjordes redan förliden höst. Efter
unionsbrottet genom den norska
statskuppen d. 7 juni skulle hr Thalberg
icke varit sinnad att åtaga sig
led-ningen af en norsk turné, lika litet
som den i värt land så ofta och gerna
sjungna norska nationalsången “ja, vi
elsker dette landet“ hädanefter med
skäl kan sjungas i svenska bygder.
Den stora sångarfesten
i Chicago.
På kvällen den 19 och morgonen
af den 20 juli medförde de från alla
väderstreck till Chicago inlöpande
järnvägstågen hundratals af svenska
sångare från unionens olika delar,
samtliga iklädda den traditionella
hvita mössan med såDgarförbundets
emblem där å de svenska
studentmössorna den blågula kokarden
brukar ha siu plats. Med sångarna
följde tusontals af deras landsmän
och landsmaninnor, ifrån yttersta
östern och ända bort från den
af-lägsna Pacifickustøn. Till och med
i det myllrande Chicago tilldrogo sig
The white caps en icke ringa
uppmärksamhet å de stråkvägar, där de
drogo fram.
Den första konserten ägde rum den
20 juli kl. 8 på kvällen i
Auditoriumteatern. Denna var icke alldeles fullt
besatt, men så rymtner den också
I G,000 personer. Publiken var
öfver-vägande svensk. Amerikaner och tyskar
funnos visserligen i ej ringa antal,
men norrmännen lyste, på få undantag
när, med sin frånvaro. Konsertpro- [
grammet var synnerligen långt, om- I
fattande ej mindre än 16 nummer,
entrénumren häri ej inräknade. Den
stora kören på öfver G00 röster
utförde gemensamt “Hör oss, Svea“ och
G iegs “Landkjionding“. Särskilit den
förra gick med schwung och
samman-| sjungning, hvilka i intet afseende 1
stodo tillbaka för Lundastudenterna.
Af de enskilda sångföreningarna må
särskildt framhållas Lyran från
New-york, hvilken under direktör Axel
Åkerlinds anförande på ett gediget |
och konstnärligt sätt sjöng Noréns
“Styrbjörn Starke“ med solo af
norrmannen Arvid Arveschough.
Af solisterna togs priset för
aftonen och lejonparten af bifallet af fru j
Hellström från Stockholm. Hon
utförde med en verve och bravur,
som stå öfver all kritik, arian ur
“Regementets dotter“. Det var också
med denna aria som hon vid den
stora sångarfesten i Minneapolis för
två år sedan hembar en glänsande
seger. Fru Hellström sjöng dessutom
“Solveigs Sang“ af Grieg, “Intet är
som väntans tider“ af Peterson-Berger
samt “Skjutsgossen på hemvägen“ af
Lindblad. De öfriga solisterna, den
ansedda violinvirtuosen Martina
John-; stone (Johnson), Olof Valley, den
förnämsta bassångaren i Amerika, infödd
stockholmare och för närvarande
direktör vid musikkonservatoriet i
Manhattan, Kansas, samt barytonsångaren
Gustaf Holmquist hyllades likaså med
entusiastiskt bifall.
Den andra jättekonserten ägde rum
följande dag vid samma tid. Solisterna
voro desamma som föregående kväll.
Fru Hellström, som fortfarande
hyllades med frenetiska applåder, vann
nya lagrar för sitt utförande af aria
ur “La Traviata“ samt
“Stjärnb^ufl-( ret“ af Josephson. “Dagsländan“ af
Hallström och ”Tag imod Krandsen“
af Söderman. Den stora kören under
Örtengrens ledning sjöng “Suomis
sång”, och ett verkligt gripande
utförande, genom hvilket gick en
underström af sann och äkta patriotism,
om hvilken ingen kunde misstaga sig,
fick Hallströms “Hymn till fosterjor-
den“. Af de enskilda
sångföreningarna må nämnas svenska
Gleeklub-bsn i Chicago och svenska
Gleeklub-ben i Brooklyn, den förra under
Or-tengrens, den senare under Arvid
Åkerlinds ledning. Allmänna
omdömet om de båda konserterna — ej
minst från de tyska och amerikanska
tidningar, som uppmärksammat dem
— är, att den svenska sången lagt en
ny triumf till sina föregående, vunnit
en glänsande seger, större än någon
den förut kunnat inregistrera.
Lördag förmiddag, den 22, var en
åktur genom stadens parker och
boulevarder anordnad för sängarnas
damsällskap. Därefter gafs kl. 1 lunch
för damerna å Svithiods sångarklubbs
lokal, och kl. 7 e. m. var herrsexa
anordnad för sångarna å Nordsidans
Turner Hall. En mera glad och äkta
svensk förbrödringsfest torde sällan
firats i Chicago. Hyllningstelegram
sändes under stormande ovationer till
konung Oscar och presidenten
Roose-veit.
Söndagen den 23 var stor Bellmans
fest anordnad i Riverview Park. Den
tog sin början kl. 1 e. m. och
fortgick hela dagen, under det sångarna
läto Bellmanska melodier, omväxlande
med fosterländska sånger, tona. Öfver
tio tusen svenskar lyssnade till dessa.
Härmed var den officiella delen af
sångarfesten, af hvilken det svenska
Chicago har all möjlig heder, afslutad,
och på måndagen reste den ena
kontingenten af sångare efter den andra till
sina respektive hemorter.
På kvällen gaf ett antal af
Chicagos representativa svensk damer stor
bankett å Auditoriumhotellet för fru
Anna Hellström. Äfven herrar
del-togo i denna hyllning.
Om fru Hellströms sång skrifver
Chicago Daily News:
Hon är en sångerska med bedårande
talang och mycket pikanteri i stilen,
och hon hänförde den stora publiken
med sina klassiska urval liksom hon
kom entusiasmen att bryta ut i lågor
med några små folkviseballader på det
mjuka svenska språket. Fru
Hellströms stämma är ren sopran af stort
omfång och förträfflig skola och
hennes sätt att utföra Doniz ättis aria var
fullt af spiritualitet och musik. Hon
sjöng också “Solveigs“ sång af Grieg,
Lindblads “Skjutsgossen på
hemvägen“ och andra vackra sånger. Det
land, som på ett århundrade gifvit
oss två af världens förnämsta
sångerskor, är tydligen ännu produktivt.
Ännu är det oss ej bekant, om den
från Sverige skänkta sångarpokalen
kommer att tillfalla östra eller västra
divisionen af förbundet. På grund af
Lyrans under Åkerlinds ledning
utmärkta sång tros östra divisionen —
tvärtemot hvad som antogs — komma
att afgå med seger.
Direktör Arvid Åkerlind har valts
till Svenska sångarförbundets
chefdirigent i stället för direktör John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
