Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 13. 18 Sept. 1905 - Francesco Tamagno (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare:
FRANS J. HUSS.
Telefon: Brunkeberg 14 97.
25:e Arg.
NORDISKT MUSIKBLAD.
Stockholm den 18 Sept. 1905.
Expedition: Kammakaregatan 6.
Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petltrad.
Franeeseo Tamagno.
«å sista dagen i fötra
månaden afled på sin villa i
Va-rese den berömde Francesco
Tamagno, en af världens
förnämsta hjältetenorer. Den
lilla staden Varese, belägen i en
härlig trakt af nord-Italien mellan Lago
di Como och Lago maggiore är en
tillflykt i synnerhet för Milanos rika
familjer, och bit hade också Tamagno
dragit sig undan med sina
sarnman-sjungna millioner. Sångaren hade
endast hunnit något öfver femtiotalet
af år, då ett hjärnslag ändade hant
i lefnad.
Franeeseo Tamagno var född
1851 i Turin. I en
biografisk skiss om sig sjelf berättar
han, att han härstammade från
en mycket musikalisk familj.
Hans far hade en så vacker
röst att man jämförde den med
Rubinis, och två hans bröder
hade präktiga stämmor, den
ene tenor, den andre bariton.
Tamagnoa far hade en liten
rastaurang i Turin och hane
åtta söner måste hjälpa honom
med rörelsen. Francesco, som
lär ha försökt sig med
arbete hos en bagare och äfven
hos en smed, samt hans bror,
bariton, längtade emellertid ut
ifrån hemmets och värdshusets
tråDga sfer och begåfvo sig
till direktören för Teatro
Reggio i afsikt att profsjunga för
honom. Han engagerade dem
och yttrade: »Om ni öfva er
bra, så bli ni nog goda
ko-rister och kunnen utomlands,
t. ex. i London, förtjäna er
30 schilling i veckan».
Ea gång, då en sångare
som innehade Bois Rosés lilla
parti i »Hugenotterna» hastigt —
blef sjuk, sprang Tamagno
in i hans ställe och smattra-
de till sitt »rataplan» med alla höga
B på ett så glänsande sätt, att han
som »fyllnadstenor» blef för 250 fres
eDgagerad undt-r säsongen. Sedan han
fullgjort sin värnplikt beslöt hi n att
ägaa sig helt och hållet åt teatern,
studerade för maeslro Pedrotte i Turin
och debuterade 1873 i Verdis
»Maskeradbalen». Han gjorde till en början
ej stort uppseende men enart började
hans rykte stiga, Med s(or framgång
sjöng han derefter i hela Italien, i
Spanien, England, Paris och i Monte
Carlo samt i Nord- och Sydamerika,
der han särskildt firade stora triumfer
och skördade guld i mängd. Under de
tre sista årtiondena af 1800 talet var
han specielt den främste Verdi-tecoren.
Han har också en gång yttrat: »Verdi
har jag att tacka för mina
framgångar; med Verdi skall jag också sluta
min lefnadsbana». För Tamagno skref
Verdi titelrollen i »Otello» och
instuderade den sjelf med honom. I
dramatiskt hänseende var Tamagno ej
särdeles framstående. Han var stor
och grof till växten och rörde sig ej
med synnerlig ledighet och grace.
Verdi lär också haft svårt att få
honom till sin belåtenhet ntföra
dödsscenen i »Otello», då denna opera 1887
hade sin premiär i Milano. Det
berättas att efter slutet af denna,
då Verdi bakom scenen med
omfamningar helsat och tackat de förnämsta
rollinnehafvarne, förnämligast Maurel,
som spelade Jago, maestron
något kärft yttrat till Tamagno,
som äfven väntat sig samma
erkännande: »Ni är inte
värdigt» Detta lär ha gripit
Tamagno så djupt att han
sedan insjuknade och länge
blef sängliggande. Det goda
förhållandet mellan maestron
och sångaren återstäldes dock
soart. Utom Verdis
tenorhjältar hade Rossinis,
Meyer-beers och Donizettis en
ypperlig tolk i Tamagno, hvars
röst säges ha varit
elektri-serande genom en harmonisk
styrka, som kunde svälla ut
från det svagaste pianissimo
till häpnadsväckande
fortissi-mo utan att detta blef
skrikande. Dertill berömmes han
för ett mellanregister af
mycket sympatisk barytonklang.
Med åren hade sångaren
till-egnat sig denna magt öfver
rösten, som låter styrkan
sparas till rätta ögonblieket för
dess användande. Tamagnos
förnämsta roller voro, säges
det, Radames i »Aida», Raoul
i «Hugenotterna», Johan af
Leyden i »Profeten», Arnold
Francesco Tamagno.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
