Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 18 Sept. 1905 - En debutant för 50 år sedan - Musikpressen - Litteratur - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under en lång tid genomgick han
en a. k. tysthetskur, då han på
månader ej yttrade ett ord, utan
konverserade medelst plån och blyertspenna.
Man trodde, att han ej mera kunde
hjelpas, då man till stor öfverraskning
erfor, att han skulle uppträda, dock
endast i några mindre operetter,
hvar-vid början gjordes med »Den unge
arrestanten» och »En egendom till
salu».
Man gladdes mycket, att den
älsklige sångaren återfått sin röst, men
trodde fortfarande, att han ej mera
kunde användas i dan större
operagenren, då på en gåDg sångaren slog sin
publik med häpnad och uppsteg som
en glänsande stjerna pä teaterhimmeln.
Det var den 6 november 1860.
»Stradella» var annonserad att gifvas
med den tyske tenoren Richard i
titelrollen.
Samma dag hade den gästfrie »Jo
Jo» en liten treflig middag i sitt
angenäma hem, der bland andra glada
vänner äfven k. teaterns regissör
Kjellberg var närvarande.
Just då middagen som bäst pågick,
inkom teaterordonnansen andtruten och
rapporterade, att tysken skickat
sjukbud oeh »S’radella» måste inställas.
Kjellberg blef rosenrasande,
utslungade i kraftiga ord sitt anathema öfver
allt hvad tenorsångare heter och »tyska
dj — r i synnerhet, som inte kan sjukna
på andra tider, än då folk skall äta
sin middag».
En af gästerna, den gamle glade
Svante, invände för att lugna K.:
— Skulle du icke kunna skicka
bud till Arnoldson och fråga, om han
vill sjunga Stradella i afton, så behöfver
operan icke inställas.
— Nej — svarade K. — det vore
ogrannlaga, då vi ju veta, att det i
dag nästan är årsdagen af hans
olyckliga uppträdande i samma opera.
Svante invände, att det ju aldrig
kunde skada att försöka och att man
icke kunde få värre svar än nej,
hvarpå regissören sände ett bud till den
omnämnde operasångaren med förfrågan
härom och till sin förvåning erhöll det
svar, att om han kl. 5 kunde erhålla
en repetition vid piano, åtog han sig
att sjunga partiet.
Detta blef så sent beslutet, att
endast en anmälning från scenen härom
kunde göras, och den talrika publiken
mottog denna underrättelse med
förundran och glädje. Ridån gick upp.
Det var så tyst i salongen, att man
kunde höra en fluga surra, men det
blef annat lif, då sångaren sjungit sin
första serenad på ett mästerligt sätt,
och så fortsattes under stegradt bifall
hela operan igenom.
Sångaren öfverträffade sig sjelf, och
Sällan, om ens någonsin, har man i es
teatersalong hört så många utrop af
glädje och sympati, som vid detta
tillfälle. *
* Efter »Teaterminnen» af O— in.
Det är nu 75 år sedan Oskar
Arnoldson föddes och nästa fir d. 1 juli
25 år sedan hans bortgång.
-SKSStr —
Musikpressen.
På Jul. H. Zimmermanns förlsg,
Leipzig, har utkommit
för violin och piano:
Aulin, Tor: Kuiizert N:o(C-moll, op. 11,
Tillegn Henri Marteau. Pr Mk 8.
— Vier Stücke in Form einer Suite op. 15.
Tillegn. prof. Leop. Auer. N:o 1 Toccata.
N:o 2 Menuett. N:o 3 Air. N:o 4
Gavotte u. Musette (N:o 1 o. 4 ä Mk.
2,50; N o 2 o. 3 å Mk 2.)
På N. Simrocks förlag, Berlin,
Leipzig, Köln, har utkommit
for en röst med piano
Morales, O lal lo: Vier Minnelieder, op.
9. An meine Frau. Pr. Mk. 1.
Aulins ofvannfimnda violinkonsert N :o
3, som han sjelf först spelade här på
en Kgl. teaterns symfonikonsert i nov.
1899, har efter dess utgifvande i
Tyskland blifvit mycket fördelaktigt
omnämnd af kriliken derstädes. Så
yttrar E. Schmitz i »Die Signale» om
densamma: »Harmoniskt intressant utan
att vara komplicerad, melodiskt
verkningsfull, delvis också af frisk
uppfinning och nästan alltigenom mycket
skickligt utarbetad, skall denna
konsert vid utförandet alltid väcka
sympati och blifva en tacksam uppgift för
solisterna». Såsom vi nämnt har
konserten äfven i Neue Musikzeitung
blifvit berömligt kritiserad af W. Niemann.
Konserten börjar med ett molto
moderato, C-moll, l/i takt, med omväxlande
lento-satser; derpå följer ett Andante
con moto i samma takt med en något
hastigare mellansats i 12/s takt.
Finalen utgöres af ett Allegro molto
G-dur 3A takt, afbrutet af mellansatser
i C och Ess-dur.
Okonstlad och naturlig, säger
Niemann, framträder Aulin äfven i de
vackra små föredragsstyckena op. 15,
hvilka vi finna ganska underhållande
utan tekniska svårigheter. Af dessa
fyra stycken äro Toccatan och Gavotten
dubbelt omfångsrikare (9 sidd.
pianostämman) än de andra, Air och
Menuett. Stycket Air påminner om den
gamla Bach-stilen. Gavotten i C-dur
har till mellansats en Musette i G-dur.
Hos Morales’ sånger (inner man i
första och sista uttrycksfulla melodiska
fraser; tonsättaren skattar för öfrigt
väl mycket åt den ultra moderna
djerf-heten i harmoni och modulation.
Texten är endast tysk.
Litteratur.
Finsk Musikrevy N:o 15 o. 16,
första och andra augustihäftet, innehåller:
f Albert Edelfeltaf K. Flodin, — Vår-
den om folkmusiken. Några jämförande
synpunkter, af Otto Andersson —
Intryck från musikfester i Tyskland, af
Armas Järnefelt — Richard Strauss. Eu
återblick, af V. Novacek — Finska
teatern säsom konsertlokal, af Elis Lagus
— Wagners stora kärlek, af Gerhard
Scbjelderup — Tidskrifterna —
Små-noti8er; N:o 17, första septemberhäftet,
innehåller: Wagners stora kärlek, (forts.)
— Anton Bruckner, symfonikern, af
dr. E. v. Komorzynski — En
folkmelodis vandring (med notillustr.) af Otto
Andersson — Kritik. Bref från Paris,
af M. Beauzain — Smånotisor.
Zeitschrift der internationalen
Musik-gesellschaft Jahrg. VI Heft. 12 har
följande innehåll: Max Schneider
(Berlin): Die alte Choralpassion in der
Gegenwart; — Lucy E. Broadvood
(London): English Folk-Song; —
Hermann Abert (Halle a. S): Alte
Studentmusik in Halle a. S.; —
Friederich Ludwig (Potsdam): Noch einmal:
Rezon’d Rondelet in Stainers »Dufay»;
— Musikberichte etc.
Neue Zeitschrift für Musik. N:o 37
innehåller: Dr. A. Schering: Gustav
Mahler als Liederkomponist (forts.); —
Dr. Hermann Kesser: Das Winzerfest
in Vevey; — Ernst Wilhelm: Der
Berater im Musikverlage; — Neue
Musikalien, Büchershau etc.
Från seenen oeh
konsertsalen.
I Kgl. teatern.
j Sept. 6, 11. Tschaikowsky: Eugen
One-gin (Lanski: hr Nyblom, Olga:
frk. Hesse).
i » 7. Verdi: Aida Jtadames, Amo-
nasro, Ramphis: hrr Menzinsky,
Forsell, Sjöberg).
» 8. Rossini: Wilhelm Teil.
» 9. Adam: Konung för en dag.
» 10. Mozart: Figaros bröllop.
» 13. Boi to: Mefistofele8. (Mefistofeles:
hr Wallgren, Faust: hr Malm).
» 14 R. Wagner: Tannhäuser.
» 16. Donizetti: Regementets dotter.
Balott: Dygnets timmar.
» 17. Saint-Saens: Simson och Delila.
» 18. R. Wagner: Lo’,engrin.
Östermalmsteatern.
Sept 2—10. Zeller: Landsvägsriddarne.
» 11—18. Joh. Strauss: Wienerblod,
operett i 3 akter af V. Leon
och Leo Stein (Gabr’elle,
Franziska Cagliari, Pepi Pleininger:
frkn. Grünberg, Berentz, fru
Rothgardt; Furst
Ypsheim-Gindelbach, grefve Zedlau,
grefve Bitowsky, Kagler,
Joseph: hrr Ringvall, Allum,
Engdahl, Sernqvist, Lund).
På Kgl. operan gifves fortfarande
endast kända saker utan några
personalförändringar. Hr Ödmann är
fortfarande sjukrapporterad och en af
teaterns bättre förmågor, fröken Edström,
vistas ännu utrikes. Fru Hellström ha
vi emellertid återfått, lyckligt hemkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
