Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 17 Nov. 1905 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Musikhistoriska museet - Kammarmusikaftnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska konservatoriet i Frankfurt a. M.
Vid nämnda konsert utförde prof. B.
konsert för violoncel! och ork. af
Haydn, Cantabile af Cui och
Zigenar-dans af Jeral samt, extra, Adagio af
Nardini. Med tekniskt mästerskap som
trotsar alla svårigheter af passager,
dubbelgrepp, flageoletter etc, förenar
konstnären ett välljud och en nobless
i spelet, som knappast kau
öfverträf-fas. Eq ståtlig figur och flärdfritt
upp-tiädande bidrager ock att göra
konstnärens uppträdande sympatiskt.
Publikens rikliga bifall och flera
inropnin-gar vittnade också om riklig
uppskait-ning af konstnärens utmärkta
prestationer. Som klassisk inledning till
Haydn-konserten kan betraktas föista
programnumret, Mozarts uvertyr till
»Titus», och en aria med obligatviolin
ur dennes »Idomeneo», utförd af fröken
Svärdström och hr Zetterqvist med
orkester. I konsertens mera
mångskiftande fortsättning fick man böra utom
nämnda mindre violoncell-nummer, med
af br Lang utfördt
pianoackompanjemang, Foronis vackra »Ouverture
me-lancolique» och Smetanas intressanta
symfoniska dikt »Moldau» såsom
orkesternummer, samt af signora Maria
LaBia aria ur Norma (»Casta Diva»),
Elegie af Massenet och »Il Suscello»
af Bossi, de senare till piano.
I »Mefistofeles ■> har signora Labia
gästat med dubbelrollen
Margareta-Helena. Den UDga sångerskan har
dugtig röst, särdeles hvad höjdtonerna
beträSar, men sången störes af något
bred vokalbildning och den dramatiska
framställningen kunde vara bättre,
sär-skildt i Margaretas parti.
Östermalmsteatern ger fortfarande
operetten »d’Artagnan», som är mera
opéra comique än operett. Musiken af
Varney, bekant här genom operetten
»Musketörerna i Klostret», är ganska
underhållande och handlingen är i det
hela rätt liflig. De utförande förtjena
det bifall som egnas dem, särskildt
fröken Grönberg och fru Rowe samt
hr Allum (hufvudpersonen) och hr
Lund.
Den utmärkta Prager-stråkkvartetten,
hvars första konsert omnämndes i förra
numret, gaf ytterligare tvenne den 3
och 5 nov., hvaraf den förstnämnda
bjöd på Tschaikowskys kvartett, Ess
moll op. 30. Dvoraks Ass dur op. 105,
båda rika på intressant och vacker
musik, och derjemte en af Haydn, B.
dur. Sista konserten, matiné, upptog
programmet Mozarts härliga
D-moll-kvartett och Griegs, G-moll samt en
ny (manuskript) sådan af Vit Novak,
här förut obekant komponist. Denna
inleddes med en Fuga, Largo
miste-rioso, rätt intressant och fortsattes
med en Fantasia (Allegro passionato),
en mycket intrasslad, föga njutbar
zigenarmusik. De förträffliga
exeku-törerna rönte äfven nu publikens stora
erkännande.
För fullt hus gaf Vilh. Stenhammar
sin senaste Beethoven-afton, hvarvid
den utmärkte pianisten spelade sona- 1
terna op. 2 n:o 1, Ess dur op. 27 n:o
1 och Ass dur 110 samt de vackra 32
Variationerna öfver ert originaltema,
allt framkallande lifligaste bifall.
Musikföreningen, som nu åter
bekommit hofkapellets biträde, gaf efter
ett års uppehåll sin första
säsongkonsert den 14 d:s. Denna var egnad åt
minnet af föreningens ledare N:o 2,
dr. Vilh. Svedbom; prof. Fr. Neruda
är fortfarande dess konsertdirigent.
Denna konsert inleddes med
Beethovens grandiosa »Coriolanus»-uvertyr
och afslutades med Mozarts sköna, bär
ej på länge gifna »Requiem»,
antagligen valdt i sammanhang med
minnesfesten i anledning af dr. Svedboms
frånfälle. Af dennes verk upptog
programmet solosånger: »Ro, ro»,
»Fridsönskningar», »Maaneskin , »Till
Greta», sjungna af frök. Svärdström, och
»Källan», »Svarta Svanor» och balla
den »Sten Sture», sjungna af hr
Forsell, samt slutligen den välbekanta »I
rosengården» för soli, blandad kör och
orkester, hvari frk. Svärdström och hr
Forsell utförde solopartierna; dessa
återgåfvos i »Requiem» af fruar
Edling och Clausen samt hrr Malm och
Sjöberg. Fullsatt salong hyllade med
varmt bifall de medverkande och
dirigenten. I hoflogen såg man Prins
Eugen, hertiginnan af Dalarne och
piins Gustaf Adolf med gemål.
Konsert gafs d. 7 af en australisk i
sångerska miss Elyda Russel, som en tid
uppehållit sig i vårt land. Hon är
be-gåfvad med rätt stor och äfven väl sko
lad röst, mezzosopran, men föredraget var
något forceradt och monotont. Jemte
sånger af Scarlatti, Pergolese, Handel,
sjöngo8 modernare af Widor,
Tschai-kowsfey och Massenet samt språkligt
rätt korrekt utförda svenska folkvisor
och sånger af Sjögren och
Peterson-Berger. Slutligen sådana af Rob.
Franz, Schumann, Schubert och Brahms,
Hr Runnqvist biträdde med
F-dur-ro-mansen af Beethoven och Gavotte af
Bach. Frk. Märt ha Ohlson biträdde
vid pianot.
En konsert af sångerskan frk.
Zelma Wall och fröken Sigrid
Milio-pteus, pianist, ha vi ock att omnämna.
Fröken W. sjöng arior ur »Figaros
bröllop» samt »Samson et Delila»
jämte sånger af Merikanto, Bror
Beckman, Massenet, Puget. Sjögren och
Peterson-Berger. Frk. M. spelade solo
Nocturne och Fantaisie-Impromptu af
Chopin och Valse, E-dur, af Moszkow- |
zki. Den rätt talrika publiken
sparade ej på bifallet.
Särdeles intressant och njutningsrik 1
var första kammarmusik-konserten af
trion frk. Märtha Ohlson, hrr
Runnqvist och Lindhe. Den inleddes med
en sonat F-dur, op. (i,af den nu så
berömde, storslagne symfonikern Rich.Strauss.
Nämnda sonat för violoncell och piano, j
alltigenom enkel och melodisk, röjer i
den unge tonsättaren. Mera mogenhet
företer den därpå spelade sonaten op.
100 för violin och piano af Brahms,
hvars begynnelse mycket påminner om
Walters prissång i »Hästersångarne».
Till slut bjöds på Schumanns
allvarligt stämningsfulla och fängslande
Pianotrio, D-moil op. 63. Det på alla
händer förträffliga utförandet fick
välförtjänt bifall af de talrika åhörarne.
Fortsättningen af dessa triokonserter
motses med stort intresse.
—-MtpåMfr—
Musiknotiser Irån
hutVud-staden och landsorten
Kgl. teatern. Måndagen den 20 i
denna månad ha jemt hundra år
förflutit sedan Beethovens enda
sceniska skapelse, rFidelio», första gången
framträdde inför allmänheten, då under
namn af »Leonora» och å hofoperan i
Wien. Med anledning häraf kommer
operaverket att på denna dag
uppföras å de flesta större operascener i
Europa. Operan i Stockholm har
äfven forberedt ett sådant framförande
genom ny partibesättning och ny
in-studering af verket. Af
rollinnehaf-varna från operans senaste uppförande
återstår endast titelpartiets
innehaf-varinna, fru Caroline Öatberg.
»Fidelio», med Sonnleithners af
Treitschke ändrade text, öfversatt af
Bernh. Crusell, uppfördes i Stockholm
på k. operan första gången d. 14 april
1832 och gick till 3 febr. 1833 öfver
scenen 6 gånger. Operan har sedan
mera sällan upptagits, men under Job.
Elmblads regie vid k. teatern skedde
det pietetsfullt vid midten af december,
till minne af Beethovens då timade
födelsedag, årligen från 1897 till 1901.
Då operan senast gafs här, d. 18 dec.
1901, var det med följande
rollbesättning: Leonora, Marcellina: fru Ostberg,
frk. Karlsohn; Florestan, Don
Fernando, Don Pizario, Rocco, Jacquino:
hrr Bratbost, Sellergren, Söderman,
Elmblad, Max Strandberg.
Musikhistoriska museet har såsom
gåfva af fru Christina Nilsson,
gref-vinnan de Casa Miranda, fått mottaga
en synnerligt vacker vielte (lira, något
liknande vår svenska nyckelharpa),
sign. J. N. Lambert, Paris 1774, samt
åtskilliga fotografiporträtt,
framställande den berömda kon6tnärinnan under
olika tidsskeden. Grefvinnan de Casa
Miranda har vid flere tillfällen förut
genom värdefulla gåfvor visat sitt
intresse för Musikhistoriska museet.
Derjemte har museet från
hofmusik-handlaren Georg Lundquist mottagit
som gåfva ett tiotal porträtt af
berömda musici och operaartister, en del med
egenhändiga påskrifter och infattade i
ramar.
Kammarmusikaftnarne af frök.
Märtha Ohlson samt hrr Runnqvist och
Lindhe komma att blifva tre, hvaiaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
