Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 5 Mars 1906 - Fridolf Book (med porträtt) - Mozarts pianosonater för undervisningen, af F. H. - Följetong: Marietta-valsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta fält till den för vår tid
välbekanta Aulin-kvartetten, som med 1887
började sin verksamhet. Vi ha derför
ansett det vara af intresse att något
påpeka repertoaren vid de af Book
ledda kammarmusik-soaréerna.
Bland Fridolf Books mest
framstående elever kunna nämnas den talang
fulla, tidigt hädangåDgna fröken Anna
Agrell och n. v. konsertmästaren Lars
Zettei q vist.
Book erhöll 1897 namn, heder och
värdighet af professor och är sedan
1886 riddare af Vasaorden.
Mozarts pianosonater för
undervisningen.
Ehuru pianosonaterna af Mozart icke
äro så svåra som t. ex. Beethovens,
böra de i allmänhet icke sättas frsm för
andra elever än dem, som hunnit ett godt
stycke fram på undervisningsbanan. De
äro nämligen till vissa delar icke så
litet fordrande i tekniskt hänseende,
hvarjemte deras polyfona konstruktion
i och för rätta uppfattningen och
ut-’ förandet kräfver större underbyggnad
och mera moget omdöme hos eleven.
Innan en sådan tager i hop med
Mozart-sonaterna, bör han, i fråga om
sonatformen, hvilken genom sin organiska
struktur och sina olikartade satsdelar
utgör ett godt öfnings- och
bildnings-ämne, ifrån de enklare, »sonatinerna»,
öfver Kuhlau, Dussek och Clementi,
gå öfver till Mozart. Beträffande
sona-tinerna har man sådana, jemte de äldre
af nyssnämnda kompositörer och
pianopedagoger, af Herm. Berens, Beinecke,
Chwatal, Gurlitt, Krausse, v. Wilm
m. fl., en del förekommande i
samlingar af sådana till pedagogiskt bruk.
Såsom en första bekantskap med
sona-tinlitei aturen kan rekommenderas, af
äldre verk, Jacob Schmitts sonatiner
och af nyare Ludvig Schyttes
»barn-sonater» (op. 109). Efter användande
af dessa förberedande sonatin- och lättare
sonatstudier kan, jemte en del af Haydns
sonater, Mozarts framläggas för eleven.
I särskilda pedagogiska samlingar finna
vi en del af dessa utgifna, så på svenskt
förlag »Utvalda sonater af Haydn
Mozart och Beethoven» samt G. Brinks
instruktiva haften af Haydns och
Mozarts sonater.
Vanligast förekommer väl i
musikbiblioteken, äfven såsom använda för
undervisningen, Mozarts sonater i den
fullständiga samling af dem som,
redigerad af den bekante rausikpedagogen
Louis Köhler, utkommit i Edition Peters
(N:o 486). Någon ordningsföljd i
pedagogiskt hänseende förekommer
emellertid icke i denna samling, hvarföre en
anvisning till deras bruk i sådant
syfte här må meddelas, om än
klassificeringen af sonaterna i en kortare
uppsats har sina svårigheter, alldenstund
begreppen »lätt» och »svår» äro
relativa och vexla i sonaternas olika sat-
ser. En sonat kan sålunda i en eller
par satser rubriceras såsom »lätt», under
det den tredje kan betraktas såsom
»svår». I sådant fall är det väl
riktigast att dela på satserna och spara
den svårare till en högre
undervisningsgrad.
Mozarts sonater äro med hänseende
till tonarterna enkla nog, utan flere för- 1
tecken än 8. Sålunda gå i durtom-rter
8 i C, 1 i G, 3 i D, 4 i F, 2 i B,
1 i A, 1 i Ess samt 1 i A moll, 1 i
C moll. Den sistnämnda föregås af en
Fantasia med en mellansats i B dur under
det yttersatserna sakna förtecken. Inom
de särskilda sonaterna kunna deras olika
satser vara i skiljda tonarter, men inga
af drssa bafva mer än 3 förtecken,
undantagandes F dur-sonaien N:o 11,
som har en mellansats, Adagio, i F moll;
sålunda med 4 förtecken.
Med hänseende till svårighet är en
af de 18 sonaterna, nämligen N:o 15,
betecknad såsom »Sonate facile» och
vid klassificeringen på denna
indelningsgrund, d. v. s. i ordningsföljden
för eleverna kunna vi sätta denna
eåsom N:o 1, och utmärka
svårighetsgraden inom klammer, hvarvid 1 =
lätt, 2 = mindre svår, 3 = svår.
Sonaternas särskilda satser angifvas ock
med deras tonarter samt en och annan
påpekning rörande det tekniska.
Sålunda ha vi ansett oss kunna göra
följande uppställning, enligt hvilken
ordningsföljden vid undervisningen bör
iakttagas.
Sonat
N:o 15, »Facile»: Allegro, I-dur. —
Andante G. d. — Bondo,
C. d.
» 5: Allegro, F. d. — Bondo, F.
d. (nästan lika Bondot i N:o
15, utom tonarten).
» 6: Allegro F. d. (1). — Adagio,
B. d. (2), god fioritur och
takt-öfning. — Assai Allegro
F. d. (2).
» 2: Allegro moderato C. d. (1).
— Andante cantabile, F. d.
(1). — Allegretto C. d. (1).
» 3: Allegro con spirito, D. d. (2).
— Andante con espressione,
G. d (1). — Bondo, D. d.
(1) .
» 11: Assai Allegro, F. d. (2). —
Adagio, F. moll (2). —
Presto, F. d. (2).
» 9: Adagio, Ess d. (2). — Menu-
etto I, B. d.; II Ess d. (1).
— Allegro, Ess d. (1).
» 4: Allegro, B. d. (2) — An-
dante cantabile. Ess d. (2).
— Allegretto grazioso, B. d.
(2) .
» 14: Allegro, G. d. (1). —Adagio,
C. d. (2). — Presto, G. d.
C4
» 8: Allegro con spirito, C. d. (2).
— Andante quasi Adagio, F.
d. (2). Bra taktöfning. —
Bondo, Allegretto grazioso, G.
d. (2).
N:o 12: Andanle grazioso, A. d., med
6 variationer (2). God öfning
med oktaver, öfverläggning,
takträkning etc. — Menuett,
A. d., (2). — Alla turca,
Allegretto, A (moll) d. (1).
Bekant, i pianoskolor användt
stycke.
» 7: Allegro maestoso, A. m. (2).
God öfning för venstra
handen. — Andante cantabile F.
d. (3). God öfning med drill
och andra fioriturer. —
Presto, A. m. (3).
» 10: Allegro, D. d. (3). — Bondo
en Polonaise, Andante, A. d.
(2). — Tema, Andante, med
12 variationer. (3). God
öfning för båda händerna.
» 13: Allegro, D. d. (3) —
Adagio, A. d. (3) — Allegretto
D. d. (3). Öfning för venstra
handen,
» 16: Allegro, C. d. (3). — An-
dante, F. d. (2). — Allegro,
_ C d. (2).
» 17: Allegro moderato, B d. (3).
— Andante amoroso, Ess d.
(2). — Bondo, Allegro (2).
» 1: Allegro (3), svår för venstra
handen. — Andante, B d.
(8). — Allegretto, F d. (3).
» 18: Fantasia. (Adagio, Allegro,
Andantino, Piu Allegro). —
Sonat, C m , (3). — Molto
Allegro. — Adagio, Assai
Allegro. Såväl Fantasian som
Sonaten utmärkt vackra och
lämpliga som konsertstycken,
alltså för elevers förmåga och
uppfattning väl svåra.
F. II.
FÖLJ ETONQ.
Marietta-valsen.
Händelsen tilldrager sig i Budapest.
Fram på natten sitter i en salong ett
sällskap herrar lyssnande till ett
zige-narkapell och vid sina cigarrer njutande
af kaffet med tillbehör. Under det
zigenarne spolade en behaglig
valsmelodi, yttrade doktor Kertesz: »Ser ni
den här valsen erinrar mig om mitt
nyligen gjorda påstående, att i fråga om
kvalitén, äfven af andliga produkter,
stämningen under konceptionen spelar
en roll, då hjärnan lika litet kan
frigöra sig från tilldragelserna för
tillfället som från den omedelbara
omgif-ningen. Den som i en oeldad
vindskupa skall skrifva noveller om
drottningar, kan ej skapa drottningar utan
maskerade tvättmadamer. A andra sidan
skulle en hofman svårligen vara i stånd
att åstadkomma en äkta folklifsbild,
ty hans personager skola, honom sjelf
till trots, bära, sidenstrumpor och
spänn-i skor. Likaså måste man tänka att den,
som skrifver en fin, graciös vals har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
