Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 18 April 1906 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Musikföreningen - Påskkonserterna - Välgörenhetskonsert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följle den bekanta sköna
pianokvartetten i G-moll, och slutligen bjöds en
»Serenad» (»Eine kleine Nachtmusik»)
för stråkkvartett och kontrabas, en
behaglig och underhållande musik af den
älskvärde mästaren. Af helt annat slag
var Kons.-för:s sista stora konsert d.
20 mars med Liszt, Bach och Wagner
på programmet. På den fick man här
först göra bekantskap med den
förstnämndes storslagna »Faust-symfoni» i
tre karaktärsbilder för stor orkester,
1. »Faust» (Lento assai, Allegro
impe-tuoao), 2. »Gretchen» (Andante soave),
3. »Mefistofeles» (Allegro vivace
iro-nico; slutkör med tenorsolo, Amlaute
mistico). Solot till elutkören utfördes af
hr W. Klein, och den
ackompanjerande orgeln spelades af hr V. Wiklund.
Det svåra verket med sin bländande
instrumentalkolorit och dynamiska
väldighet samt melodiska skönhet i
mellansatsen fick ett berömligt utförande (Till
detta verk återkomma vi i en särskild
uppsats »om Faust-musik», som afslutas
i nästa nummer). Programmets
näst-följande, äfven intressanta nummer, i
helt annan stil, var en af J. S. Bachs
»Brandenburgerkonserter i G-dur för
lO stämmig stråkorkester, deri särdeles
det sisfa lifliga allegrot skänkte det
talrika auditoriet en glad stämning. I
sista numret, slutscenen ur
»Götterdämmerung», Briinnhildes stora monolog
innan hon rider upp på bålet, utmärkte
sig fru Claussen med sitt dramatiska
föredrag, väl redande sig med det högt
liggande svåra sångpartiet.
Musikföreningen har också sökt att
med Liszt fängsla sina åhörare genom
hans oratorium »Kristus» och på det
hela lyckats, särdeles hvad det
förträffliga utförandet beträffar, dervid såväl
hofkapellet som solisterna, fruar
Lyk-seth-Sjerven och Julia Claussen, hrr H.
Malm och A. Wallgren, samt den af
dirigenten, prof. Neruda, väl inöfvade
kören inlade stor förtjenst, särdeles i
betraktande af verkets svårhet.
Oratoriet består af 3 delar: 1. Kristus födes
(5 n:r); 2. Kristus lär och verkar
(5 nr); 3. Kristus lider och uppstår
(4 n:r). I orkestern medverkar också
orgeln och i näst sista numret,
Påskhymn, en gosskör, som, osynlig och på
afstånd, uppstämmer en härlig gammal
hj’mn. Oratoriets orkestrala inledning
börjar stämningsfullt med violinerna
som efterföljas af altenerande horn och
träinstrument. Första vokalnumret börjar
med sopransolo (ängeln), hvarpå följer
fruntimmerskör och sedan hela kören.
Följande nummer, hymnen Stabat mater
speciosa* är melodisk vacker kör. N:o 4.
»Herdesång» är en fin pastoral för
trä-instrumenter, hvarpå följer en
bullrau-de marsch (De tre hel. konungars
antågande) Bland vackra nummer
framstå ock en »Pater noster»-kör och en
solokvartett med kör, (i 3:e afd.). Slutet,
en solokvartett med kör är ett
bullrande nummer, solokvartett och kör, en
jubelhymn öfver Kristi seger och makt.
Fröken Ellen Rosengren, som efter
att ha lemnat operettäcenen uppgifvits
skola debutera på operan, hade i midten
af mars egen soaré, hvarvid hon
vis.;-de sig ega en omfångsrik och behaglig
röst i föredragande af Elisabeths
häls-ningssång nr »Tannhäuser» samt i
sånger af Dvorak, R. Strauss, Rubins tein,
Sjögren, Peterson-Berger, Elling och
Sibelius. Emellertid tillkännagafs att
sångerskan var af opasslighet
indisponerad. I den biträdande
basbaryton-sångaren löjtnant Percy Richards lärde
man känna en framstående sådan med
vacker stämma. Hans nummer utgjordes
af en aria ur »Elias» (»Det vare nog»)
samt sånger af Rosenfeld och Sjögren.
Hr John Jacobson ackompanjerade.
Soaréns alla nummer framkallade
publikens bifall.
Fru Alda Ulfsax-Fiichslin, bekant
från föregående konserter, sjöng på sin
egen, d. 22 mars, sånger af Schumann,
Bohm, Backer-Gröndabl, Enna, John G.
Jacobson, Norman, Hallström och 4 ur
»Schön Gretlein» af A. v. Fielitz
(f 1860 i Leipzig, bosatt i Italien), de
senare föga anslående. Sångerna voro
för öfrigt mest enkla och sentimentala,
sångerskans rost hör ej till de stora.
Hr J. Jacobson ackompanjerade och
spelade C-moll-Nocturne af Chopin.
Af mars-konserterna återstår att
nämna om pianisten frök. Gertrud Mareks
och violoncellisten prof. Heinr.
Grünfelds gemensamma konsert, 30 mars.
Tillsammans utförde konsertgifvarne
Beethovens Sonat F-dnr op. 5 och E Griegs
Sonat op. 36. Den unga pianisten
ådagalade framstående teknisk förmåga
och smak i sina solonummer: Chopin:
Ass-dur-bullad, Brahms: Capriccioso, Liszt:
Nocturne och Rigoletto-Paraphrase. Prof.
Grünfelds fina violoncellspel fick man
äfven njuta af i Sonat af Tartini,
Gavotte af Mozart (ur »Idomeneo»),
»Ls Cygne» af Saint-Saens, Danse
Mon-tagnarde af Lino Mattioli och Danse
Espagnole och Popper. Publiken var
ej talrik men lönade med lifligt bifall
och inropningar de främmande artisterna,
som ock tackade derför med
extranummer.
Musiknotiser Irån
huTvud-staden oeh landsorten
Kgl. teatern. S.sta opera-reprisen, »Så
tuktas en argbigga» gick första gången
här öfver scenen i gamla operahuset d.
30 april 1888, då under titel »Hårdt
emot hårdt» eller »Så ska: de tas».
Personalen var då följande: Katarina,
Bianca: frökn. Anna Klemming, Anna
Karlsohn; Baptista: hr Helmer Ström
berg (fader till hr Frith. Strömberg,
som nu utför Hortensio), Lucenzio och
Hortensio: hrr Max Strandberg, Per
Jan zon; Petruchio: hr Emil Linden;
Hortensios fru, en hushållerska: frkL.
Hedgren, fru Ch. Strandberg; Grumio.
bofmästaren, skräddaren: hrr J. Graf-
ström, Victor Dahlgren, Ax. Rundberg.
Operans kompositör, Herman Götz
föddes d. 16 dec. 1840 i Königsberg
och afled 1876. Denna hans enda
fullbordade opera med titel »Der
wieder-spenstigen Zähmung» uppfördes allra
först i Mannheim 1874 med stor lycka
och gjorde snart ronden öfver
Tysklands flesta större operascener samt har
äfven gifvits i London etc. och
uppföres fortfarande på tyska teatrar.
Musikföreningens 3:e
abonnemangskonsert eger rum tisd. d. 24 d:s i
Musikal, akademien, hvarvid uppföres
Mendelssohns oratorium »Elias», som
väl icke uppförts här sedan okt. 181)2
af Musikföreningen.
Paskkonserterna härstädes ha varit
talrika och såsom en bild af
hufvud-stadens musiklif meddela vi här om dem
i korthet följaude notiser, dervid först
börjande med kyrkokonserterna. En del
af konserterna under påsken omnämnas
under rubriken »från scenen och
konsertsalen».
Påskdagen på eftermiddagen gafs af
organisten i Immanuelskyrkan Carl
Bohlin konsert med biträde af fru D.
Afzelius-Bohlin, harpisten fru A. Laug,
dir. Alb. Lindström, violinisten Ax.
Runnqvist och kyrkans sångkör.
Annandagen gafs i St. Peters kyrka
konsert under medverkan af dir. Gustaf
Hägg, hr Ax. Runnqvist och kyrkans
kör.
En populär konsert var anordnad i
norra Arbetareinstitutet på aftonen
påskdagen. Programmet upptog
kvartettsång, Glunt-sång (hrr G. Wennman oeh
O. Edberg), violinsolo och deklamation.
Samma dag på aftonen gaf B el
Imanskören sin vårkonsert under dir. E.
Åkerbergs ledning, med biträde af fru
Mally Högberg och löjtnant P. Richards
samt dir. V. Wiklund, ackompanjatör.
På Cirkus å Djurgården gaf O. D.
kören från Upsala under dir. Ivar
Hedenblads ledning en matiné
annandagen med sånger af Wennerberg,
Pacius, Kuhlau, O. Lindblad, Schubert,
Söderman, Svedbom, Hedenblad,
Peterson-Berger, Liljefors, Hallström,
Josephson och Merikanto.
Valgåren hetskonsert. I Musikal.
akademiens stora sal gafs d. 18 d:s under
beskydd af hertigen af Westergötland,
Sv. F. Röda Korsets ordförande, af
Röda Korsets Damkommitté en konsert
tid förm. för dennas verksamhet.
Medverkande voro: fru Mally Högberg, fik
Adele Cederschöld, hrr H. Nyblom, B.
Schwebach, löjtn. P. Richards och V.
Wiklund (ackomp.). Programmet
upptog ett par operatrior, solosånger och
pianosolo.
(Musiknotiserna från grannlandens
huf-vudstäder komma att fortsättas i nästa
nummer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
