Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 1 oktober 1906 - Från våra grannland - Helsingfors - Kristiania - Köpenhamn - Från andra land - Händelfestligheter i Berlin - Paris - Konsertpalats i Paris - Aino Ackté - Ett Jenny Lind-minne - Dödsfall - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Från andra land.
Händelfestligfieter i Berlin. Till den
musikaliska högtid som från den 25
till den 28 oktober i år kommer alt
firas i Berlin till Handels minne under
kronprinsens af Tyskland protektorat
är programmet nu fastst iilldt. Der
komma att uppföras »Israel i Egypten»
under ledning af prof. Siegfried Ochs,
instrumentalveik och »Cäcihaodet»
under anförande af prof. Jos. Joachim
samt »Belsazar» med prof. C-feorg
Schumann som dirigent. Festen afslutas
med en förmiddagskonseit, då endast
kammarmusik verk uppföras.
Paris. Massenets nya opera »Ariane»
(»Ariadue») repeteras för närvarande
Från våra grannland.
Helsingfors. Sep 14—20 Teatrarna
ha under denna tid endast bjudit
på dramatiska pjeser, om man får
undantaga den finska som en gång haft
»Regina von Emmeritz» på repertoaren.
D. 16 gaf sångaren William Hammar
en andra konsert, biträdd af hr O.
Me-rikanto som ackompanjetör, hvilken
äf-ven såsom sådan assisterade vid en
konsert d. 19 af en ung sångerska,
fröken Constance Neumann. Hennes
program upptog arier ur Mignon»,
»Traviata», »Romeo och Julia» samt
Puccinis »Manon Lescaut» jemte
sånger. Kritiken var just ej berömmande,
anmärkande fel i afseende på både
tonbildning koloratur och intonation.
Kristiania. Sept. 12—22.
Nationalteatern har af pjeser med musik under
denna tid endast uppfört »Peer Gynt»
och »Fossegrimen», Folkteatern en gång
»Lili». En »folkkonsert» gafs d. 14
af fru Cally Monrad med biträde af
pianisten Karl Nissen. Hennes
program upptog endast norska sånger af
Svendsen, Alnæs, Kjerulf, Lie, Sinding
och Grieg. D. 19 gaf hr Kristian
Lindeman en kyrkokonsert med biträde
af oprerasångaren Emil Nielsen och
en kör.
Köpenhamn. Sept. 1—23. Kungl.
operan, som började spelåret d. 1 sept.,
har från den 7 haft hr Herold till
gäst, då han uppträdde i »Pajazzo»
(»Bajadser»). Teatern har för öfrigt
under månaden hittills af musikpjeser
haft på spellistan: »Eventyr paa
Fodrejsen», »Carmen», »Svarta dominon»,
»Liden Kirsten», »Romeo och Julia»
samt baletterna »Sylfiden»,
»Brudefer-den i Hardanger» och »Napoli eller
Fiskeren og hans brud.» —
Casino-teatern har oafbrutet framfört »Den
glada änkan». Konsertlifvet i staden
har ännu icke tagit sin början men
fortsättes i Tivoli och andra
sommar-etablissementer, hvilka ännu hållas
öppna, och bjuda på sin vanliga
konsertmusik.
flitigt på St. operan. Ariane är
naturligtvis det franska namnet på Tesevs’
öfvergifna maka, och librettisten
Ca-tulle Mendes har gjort henne till
Sap-phos och Medeas ödessyster. Hennes
rival om Tesevs’ kärlek är kung
Minos’ yngsta dotter, Fædra. Ariadne
klagar sin förtviflau för den gudomliga
Cypris och vinner bönhörelse. En
Erosstaty störtar ned från sin piedestal
och krossar Fædra vid Tesevs’ fötter.
Ariadne triumferar, men för tidigt;
Tesevs tillhör alltjämt i minnet den
döda. Gripen af ånger och skam
stiger hans maka ned till Pereefone i
underjorden, blidkar Hadeshärskarinnan
med doften från en korg friska rosor
och förmår henne att låta de båda
systrarna återvända till den jord som
kan hysa så sinnesberusande under
som rosorna. Tesevs och Fædra
återförenas, och Ariadne lockas af sirener
ned i hafsdjupet.
Ryktet vill förtälja mycket godt om
den Massenetska musiken till det
antika sagodramat. I synnerhet sägas
tredje och fjärde akterna innehålla
motiv af imponerande skönhet (Tesevs’
förtviflan vid Fædras bår och Ariadne
i underjorden).
Konsertpalats / Paris. I Champs
E’ysées, där förut Cirque d’Eté låg,
skall inom kort resa sig ett stoiartadt
musikpalats, som härigenom kommer
att fy 11a ett starkt kändt behof inom
Seinestadens musiklif. Det nya
etablissementet, Palais philbarmonique
kal-ladt, är ämnadt att innehålla två stora
konsertsalar, som i sin stil skola bli
något af det modernaste och vackraste
man kan tänka sig, samt en mindre
teatersalong. Musiken blir dock under
alla omständigheter hufvudsaken.
Grundare af förslaget är Gabriel Astrac,
musikförläggare och känd som
tillstäl-lare af de stora Beetboven-Berlioz
festerna under förra säsongen, då
Weingartner ledde orkestern. Bland annat
kan nämnas att Lamoureuxorkestern
hädanefter tar sin boning i det nya
musikpalatset.
Aino Ackté kommer att under
instundande säsong uppträda å Covent
Garden i London såsom Elsa i
»Lohen-grin», Elisabeth i »Tannhäuser» och
Senta i »Fiygande Holländaren» samt
derjemte kreera hufvudpartiet i
Smetanas »D.e verkaufte Braut». Som
sångerskans motspelare under dessa
aftnar kommer den celebre tenoren van
Dyck att uppträda.
Sångerskans impressario, hr J. J.
Schiirmann, har dessutom äfven för
denna vinter arrangerat en europeisk
blixt-turné, under hvilken Aino Ackté
kommer att uppträda å de flesta af
kontinentens största scener.
Ett Jenny Lind-minne. Den 4 juli
1851 då 75 ärs-dügen af
frihetsförklaringen firades öfver hela Amerika,
blef för Springfield, Mass., en särskildt
minnesrik dag, som 55 år ej förmått
att utplåna. Amerikanska tidningar i
nämnda stad påminna nyare tiders
generationer om att Jenny Lind, den
världsberömda sångerskan, då gästade
staden och på ett storartadt sätt fira-
des. Omkring 600 skolbarn sjöngs
då byllningssånger, och ett festtåg,
räknande flera tusen deltagare, var
anord-nadt till henues ära.
Dödsfall.
Jacobi, Georg, violinist, komponist och
dirigent, född i Berlin f i London 13
sept. 67 år. Elev af Beriot och
Pa-riskonservatioriet blef han konsertmä:
stare der vid Stora Operan. Han
bildade sedan sjelf en orkester och
OfTen-bach gjorde honom till dirigent för
orkestern i »Bouffes-Parisien», der hans
flesta operetter uppfördes. Som tysk
måste han 1870 lemna Paris och blef
konsertmästare vid Coventgarden-teatern
i London och sedan dirigent vid
Al-hambrateatern derstädes. Han har
komponerat melodisk och graciös musik till
öfver hundra baletter, verkade
sedermera som violinprofessor vid Royal
College samt dirigerade operaklassen i
Guildhallschool of Music.
Lautenschläger, Karl, berömd ledare
af maschinväsendet vid hofteatern i
München och uppfinnare af den
vändbara scenen, afled under sommaren,
63 år.
Stockhausen, Julius, professor, den
berömde sångläraren, hvars 80 års-dag
i somras firades, har i dessa dagar
af-lidit i Frankfurt a. M. Han var född
d. 22 juli 1826 i Paris. Fadern var
harpvirtuos och modern, f. Margarete
Schmuck, en utmärkt sångerska.
Lärjunge af Paris-konservatoriet och
Manuel Garcia i sång fick han snart stort
anseende som barytonsångare. 1862—
67 dirigerade han filharmoniska
konserterna och sångakademien i Hamburg,
var 1869—70 engagerad som
kammarsångare i Stuttgart, öfvertog 1874
ledningen Sternska sångföreningen i
Berlin och kallades 1878 till sånglärare
vid Hoch’ska konservatoriet i
Frankfurt a. M., hvarifrån han dock afgick
1879 och sedan blef direktör för sin
egen renommerade sångskola. 1886 —
87 utgaf han en utmärkt
»Gesangmethode» och nyligen har i ny
bearbetning utkommit andra tusendet af
hans »Das Sängeralphabet oder Die
Sprachelemente als
Stimmbildungsmittel. »
%
Rättelser.
I föregående nummer (n:o 13)
förekom-mo i Anteros’ musikbref ett par tryckfel,
som härmed rättas. Sid. 99, op. 3 r. 37,
38 uppfr. står kompositioner, läs:
kompositörer ; — sid. 100, op. 2, r. 12 ndfr.
står: musik-halls, läs: music-halls; ordet i
på samma rad bör utgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
