Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 15 november 1906 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Operasångaren John Forsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nov. 13 Musikföreningens l:a
abonnemangskonsert.
Biträdande: fru Mally Högberg,
lir Ake AVallgren; k.
Iiofka-pellet. Dirigent: prof. Fr.
Ne-ruda. Program. Joh. Brahma:
1 Variationer öfver ett tema
af Haydn för orkester, op.
50, 2 Schieksalslied, op. 54,
för kör oeli ork.; 3 Ein
deutsches Requiem, op. 45, för
soli, kör och orkester.
» 15 Visafton af fru Anna
Norrie. Biträdande: dir. Björn
Halidén.
Till omvexling på repertoaren har
operan bjudit på ett par gamla
nyheter, Massenets »Navarresiskan» och
Mozarts »Bastein och Bastienne», båda
af ringa omfång och tydligen
sammanförda med afseende på åstadkommande
af kontrastverkan, den ena en hemsk
dram — fastän kallad »lyrisk episod»
— den andra en naiv herdeidyll fiån
komponistens barndom. »Navarresiskan»,
med handling från Carlist-striderna i
Spanien, skrefs 1894, fyra år efter
framträdandet af Mascagnis »Cavalleria
ru8ticana* och synes ämnad alt
tfver-flytta »verist»-operan på fram-k grund.
»Navarresiskan» är likasom »Cavalleria»
egentligen blott en akt, afdelad med
ett intermezzo, påtagligen efter
italienska mönstret. Massenets musik står
dock betydligt efter Mascagnis i
originalitet och välljud. Ehuru väl
instiu-menterad är musiken i Massenets opera
rätt torftig, bäst är väl intermezzot
och duetten mellan de älskande. En
batalj med kanondunder, döda och
sårade soldater är det hufvudsakliga
intrycket jemte en tragisk kärlekshistoria.
Fröken Walleni inlade mj-cket passion
i spelet och sjöng med kraft sitt parti,
som dock i höjden hade svårt att blifva
fullt rent och välljudande. Hr
Menzin-sky utförde på svenska med godt
uttal sin roll som soldaten Araquil,
hennes älskare, och sjöng talangfullt som
vanligt. Älskarens far, som genom sin
hårdhet och girighet drifver Anita att
för vinnande af hemgift mörda
fiendernas anförare, utfördes af hr Svedelius,
sergeanten Bustamente af hr Oscar. Hr
Sellergren, generalen Garrido, är den
ende af hufvudpersonerna som är kvar
från fordom. En liten ljuspunkt i den
dystra taflan skall väl vara Bustamentes
visa med soldatkör, men musiken i
denna är realistiskt kärf. Operan gafs
första gången i maj 1895 med fröken
Holmstrand som Anita, hr Ödmann
som Araquil, öfriga hufvudpersoner voro
hrr Hansen, Lundmark och C.
Lejd-ström. Mozarts lilla opera, här först
gifven i sept. 1893 tillsammans med
premiären af »Pajazzo», upptogs två år
förut i Tyskland vid högtidlighållandot
af ^Mozarts hundraåriga dödsfag. Den
fick nu ett förträffligt utförande, i
första rummet af Bustiennes representant
fröken Hesse, betagande i sång som
spel. Den till slut gifna baletten bjöd
på mycken omvexling af japanska och
spanska danser, en skara småttingar i
rococo-koslym etc. Valet af
»Navarresiskan» skedde väl för att go fröken
Wul-leni en effektfull roll. Skulle man ej
annars kunnat ;ått en behagligare
för-pjes, t. ex. Bizets »Djamileh».
Reper-toaren kunde för öfrigt behöfva
uppfriskas med en och annan ny småpj^s,
t. ex. någon af d’Alberts, helst då
denne tonsättare om några månader
kommer att presentera sig hos oss.
Såväl hans »Abreise» som Cornelius’
»Berberaren i Bagdad» har varit ifråga
att upptagas på vår opera.
Icke rniudre än tre operajubileer har
i denna månad iuträffat. 200 gånger
har nu »På Sicilien» här uppförts.
Operan framträdde först på Kgl.
teatern d. 11 nov. 1890. S intuzza, Lucia
utfördes då af resp. frökn. Moritz
och Wolf, Lola af fru Edling, Toriddo
och Alfio af hrr Odmann och
Lund-qvist. 125 gånger har »Tannhäuser»
gått öfver vår operascen (först uppförd
1878), 100 gånger »Den svarta
domi-non» (premiären 1845) å de dagar ofvan
synes. I »Valkyrians» titelroll har frök.
Edström uppträdt för första gången.
Efter förnyadt återgifvande deraf torde
vi få tillfälle att yttra oss derom.
Drachmanns drama »Gurre» hvars
premiär på Svenska teatern i
författarens närvaro egde rum d. 22 okt. har
af C F. E. Hornemann, den danske,
i somras aflidne komponisten, försetts
med en särdeles värdefull musik af
uvertyr, mellanspel och melodram samt
en och annan mindre beiydande
solosång. Musiken är mycket
karakteristisk och intressant instrumenterad.
Främst bland musiknumren kan ställas
det som tecknar Toves likfärd.
Florizel von Reuter, det
Paganiuispe-lande underbarnet för några år S“dan,
har icke legat af sig sedan sista
besöket här. Tvärtom kunna vi
konstatera hvad eom framgick af hans
biografi i förra numret att han nu, ännu
så ung, är mästare i violinspelet. SI
väl i tekniskt hänseende som till
musikalisk uppfattning har hans utveckling
fortgått. I förra numret nämnde vi
programmet för hans första konsert
och det tillämnade för den andra,
hvilket dock ändrades, så att han på denna
spelade jämte konsert af Vieuxtemps
Bachs Chaconne, Romans af Sinding
och Bazzinis» Rondo des lutins». Tredje
konserten hade följande program:
Mozart : konsert, Ess-dur, J. S. Bach:
Sonat n:o 1 för violinsolo, Sinding:
Ballad, Sarasate: Zigeunenveisen; dessa
alla hans egua nummer, de extra
oberäknade. I hr Arthur Newstead hade
Reuter en god medhjelpare. Denne
unge man visade sig båds såsom
ac-kompanjetör och solist vara en
framstående pianist med utmärkt teknik,
mjukt anslag och smak i föredraget,
äfven der styrka kräfdes. Hans
so’o-nummer voro på första konserten:
Bach-Tausigs Toccata och Fuga,
Chopins G-moll-ballad, op 23, Eelogue och
Rhapsodi u:o 6 af Liszt; på den an-
dra: Schubert : Impromptu, B-moll,
Chopin: Berceuse, Liszt: Rakoczy-Marsch;
på den tredje: Brahms: Ballad op. 118
Scherzo op. 4 samt Staecato-Etude af
Rubinstein. Konserterna gåfvos inför
talrik publik, hvars lifliga bifall
framkallade extranummer af såväl
violinisten som pianisten.
Konserten af frök. Maud Keyser kan
vi ej ytira oss om då tillfälle ej
erbjöds att bevista densamma. För fyld
salong gaf Musikföreningen sin första
säsongkonsert, fortfarande under prof.
Nerudas säkra ledning. Aftonen var
egnad åt Brahms. Konserten inleddes
med orkeitervariationerna öfver ett
tema af Haydu (»Chorale St. Antoni» ur
ett divertimento för blåsinstrument) en
förtjusande melodi, som med stort
mästerskap af Brahms behandlats i flera
variationer. Efter detta nummer följde
hans vackra körverk »Schicksalslied»,
senast gifven här i början af 1898.
Texten af Fr. Höidei lin med sin början
»Ihr wandelt droben irn Licht» ger
en ljus och skön stämning åt
tondiktens inledning. I senare delen vid
orden »Doch uns ist gegeben auf
keiner Slätte zu ruh n» inträder en
dyster musik med kraftfullt uttryck.
Slutnumret »Ein dtut8ehe8 Requiem» gafs
här 1900 af Filbarmoniska sällskapet.
Brahms skref sjelf efter bibeln texten
därtill på sitt modersmål (latinsk text
annars vanlig i ett requiem) och
komponerade det 1SC8 efter sin molers
död. Att närmare redogöra för de olika
7 delarna sakna vi nu utrymme. De
båda första afdelningarna särskildt
bjuda på särdeles skön musik; den tredje
är ett storslaget nummer med den
berömda fugan öfver en oigelpunkt i 86
dubbelakter. Det hela får en ljus och
stilla afslutning. Kören fylde sin
uppgift beröm värdt och i fru Mally
Högberg och hr Wallgren disponerade
sällskapet de bästa solister.
Fru Norrie hade en trogen och
tacksam publik på sin visafton, hvars
program upptog äldre och yngre,
utländska och svenska tonsättare, af de förra
mer eller mindre kända namn såsom
Miskow, Legay, Séverac, Ruch, Löti,
d-mskarne Kjerulf, Rrsenfeld, Bögh, af
svenskar Peterson-Berger, Halidén och
Engström.
&
Musiknotiser från
hufvud-staden oeh landsorten.
Kgl. teatern. Innan kort torde på
operarepertoaren komma att återupptagas
Stenhammars »Gillet på Solhaug», hvari
fruar Claussen och Mally Högberg skola
utfö:a de kvinliga hufvudrollerna, samt
Peterson-Bcrgers »Ran».
Operasångaren John Forsell, som en
tid vistats i Stugun i Jämtland, har
nu hilkommit och inträdt i tjänstgöring
vid Kgl. teatern, der han torde komma
att ånyo uppträda i slutet af månaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
