Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 1 Februari 1907 - Från våra grannland - Kristiania - Köpenhamn - Från andra land - London - Paris - Dödsfall - Hvarjehanda - Rubinstein och kejsaren - Oscar Wildes Salome och det amerikanska bigotteriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teatera samt »Resan till Kina» och
»Bröllopet paa Uifsbjerg» på
Folkteatern — D. 15 konserterade här paret
Geertrude Vogel von Vladeracken och
Niel Vogel. Dagen efter gafs konsert
af en sångerska Maja Gloersen, som
en vecka senare tillsammans med
Magnhild Rasmu-sen gaf en »duettafton»,
hvarvid j*-mte solosånger utfördes
duetter af Mendelssohn, Dvorak, Brahms,
Tschaikowsky och Bernecken samt »Ola
Glumstuen», arrang. af Per Winge.
D. 19 konserterade pianisten B.
Hammar med bnträde af Nat. teaterns
orkester, sångerskan frk. Kaja Hansen
och pian. Backer-Lunde. Programmet
upptog bl. a. Schumanns A
moll-konsert, op. 54 och S-unt-Saeus’ op. 44.
Pianisten Fridtjof Backer-Gröndahl gaf
d. 26 konsert med program af
Tscbai-kowskys konsert op. 23, Chopins
Fantasie op. 49 och stycken af Ramean,
Lully och Scarlatti. Konserter gåfvos
d. 22 och 29 jan. af fru
Oselio-Björn-son, biträdd af pianisten Backer-Lunde;
Den första romanskonsert, den andra
med arier ock sånger på programmet.
Köpenhamn. Jan. 9—29. Kgl.
teaterns spellista denna tid har upptagit
»Mignon», »Liden Kirsten»,
»Lifjä-gerne paa Amager», »Lohengrin», »Der
var en gang...» samt baletter,
förutom dramatiska pjeser. D. 14 jan.
gaf Anton Hartvigsen sin 3:e
Beetho-ven-afton. Deu 21 och 29
konserterade Briissel-kvartetten med samma
program, som på Stockholmskonserterna
denna gåog. D. 16 gafs
Beethoven-afton af den utmärkte pianisten
Fré-déric Lamond, då han spelade 32
Variationer, C moll, samt sonaterna op.
53, C dur; Ciss moll, op. 27 n:o 2,
appasionata, pathetique och Andante
favori. En annan renommerad pianist,
Godowsky, gaf d. 26 jan. en konsert,
hvars program upptog: Weber: Sonat
Ass dur, Schumann: Karneval, Chopin:
Konsertallegro, Ballade och Tarantella.
Samma dag konserterade med stort
bifall fru Maikki Järnefelt, biträdd
af sin landsman, pianisten och
kompositören Selim Palmgren, hvars
kompo-s.tioner väckte mycken uppmäiksamhet.
Filharmoniska sällskapet gaf d 15 sin
2:a konsert med biträde af fru Teresa
Carreno, som då utförde pianokonsert
af Tschaikowsky och af Schubert
Marche militaire, Impromptu och
»Soirées de Vienne» (Schubert-Liszt).
Pa-läkonserterna under hr
Joachim-Andersens ledning ha fortgått som vanligt
med blandadt program af orkester- och
solonummer. Till d. 2 febr. har an- j
nonserats konsert af Emil Sjögren, som
biträdes af fru Margar. Boye-Jensen
samt hrr Mangeot och Augiéras.
—
Från andra land.
London. Den tyska operasäsongen
öppnades å Coventgarden-teatern d. 14
jan med »Mästersångarne», hvari
Herold sjöng Stoltzing. Fru Arno Aokté
uppträdde här första gången som Elsa,
och Londontidningar förvåna sig öfver
I att en i allo så utmärkt artist icke förr
låtit höra sig i den engelska
bufvnd-staden. Den 2 maj kommer Jean
Si-belius att i London dirigera sin 3:je
symfoni vid en Philharm. Societys
abonnemangskoosprt. Bland solister å
dessa nämnas Teresa Carreno, lady
Hallé och Johanne Stockmarr
Paris Stora operan har efter
Gai!-hard erhållit nya direktörer i den
bekante operakomponisten André
Messager. som varit kapellmästare vid Opéra
Comique och Coventgarden i London,
samt (som ekonomisk meddirektör) mr.
Broussan som bragt operan i Lyon till
hög ståndpunkt.
^WW1"
Dödsfall.
Blombert/, Per (Petrus) Fredrik
August, organist och klockare i Stora
Kopparbergs församling, Falun, f. 1841,
afle l derstädes d. 16 jan. Utrustad
med sarderes vacker röst och mycket
musikaliskt begåfvad var han under
sin studenttid en ofta anlitad sångare.
Han aflade sedan organistexamen i
Upsala, blef organist ocb kb ckare i
Söder-telje samt sedan i Falun. Blomberg
deltog i sångarfärderna till Paris 1867
och 1878 samt sådana inom Sverige
1873 och 1874. Han tänkte en tid
egna sig åt den lyriska scenen och
debuterade ej utan framgång i
Helsingfors som operasångare. Hans
kompo-8itoriska anlag visade sig fördelaktigt
i några glada komiska sällskap»-operet
ter såsom »Morens sista suck» och
»Klockarekriget», den senare med stor
framgång uppförd som
sällskapsspektakel i Falun. Blomberg var en
mycket älskvärd personlighet med stor
vänkrets.
Pettersson, Hans, musikdirektör,
ledamot af Musikal, akademien, f. d.
organist i Hedvig Eleonora församliDg,
afled d. 20 jan. i sitt hem i
hufvud-staden i en ålder af nära 77 år.
Född i Gylle församliDg af Lunda
stift, kom han vid uuga år till
Stockholm och blef efter afslutade studier
vid Musikaliska akademien
musikdirektör. År 1857 utnämndes han till
organist i Hedvig Eleonora församling,
eu befattning, som han i det närmaste
beklädde under 50 år. Han anställdes
1854 som violoncellist vid Dramatiska
teaterns orkester, var i många år
lärare i sång vid Ladugårdslands,
nuvarande Östermalms, allmänna läroverk
same utöfvade äfven en omfattande
enskild lärareverksamhet. Som
Violoncellist deltog han i många år nitiskt
i Mazérska kvartettsällskapets
musikaliska verksamhet. Pettersson var en
Härdfri och vänfast personlighet, som
efterlämnar ett aktadt minne.
Hvarjehanda.
Rubinstein och kejsaren. Anton
Rubin-stein var eu dag befaid till ryska
kejsaren för att spela. Medan han gjorde
detta märkte han att kejsaren
ogeDe-radt konverserade helt högt med en
person i hans närhet. Rubinstein
af-bröt sitt spel lade händerna på sina
knän och riktade blicken på tsaren
med den oskyldigaste min i världen.
Stor förlägenhet hos alla!
Hofmarskal-ken gick fram till mästaren och frågade
hvarför han så plötsligen afbröt sitt
spel. Svaiet blef: »När miu kejsare
talar är det mm skyldighet att vara
tyst!»
Oscar WUdes Salome och det
amerikanska bigotteriet. Operan Salome»,
Richard Strauss’ och Oscar Wildes
unde’bara skapelse, som gåit för fulla
hus en tid bortåt på
Metropolitanope-ran i Newyork, hotas nu att uteslutas
från repertoaren på grund af den
sedliga harm den väckt i puritanska
kretsar. Direktörerna för det bolag, som
äger Metropoluanoperan, ha nämligen
inlämnat en protest till operans ledare,
mr Couried, emedan han låtit uppföra
»Salome», »en föreställning som väcker
anstöt och skadar operans anseende.»
Med eller mot sin vilja ha direktörerna
naturligtvis därigenom gjort en
jättereklam för operan.
Det är, som man kan förstå, ej
musiken som sårat den ömtåliga
amerikanska sedlighetskänslan, utan den
scen, då den dansande Salome smeker
och kysser Johannes Döparens afhuggna
hnfvud. Den betraktas som ett utslag
af Wildes depraverade fantasi. Att
opeian kunnat utan protest få gå
öfver 40 scener i Europa kan man i
Amerika ej förstå. I bibeln står det
uttryckligen, att Salome bad om
Johannes’ hufvud för att göra sin moder
till viljes, icke för att tillfredsställa en
längtan att kyssa läpparna på den man,
som försmått hennes kärlek. Det är
mot detta omoraliska sätt att förvanska
bibeln som puritanerna vändt sig.
Emellertid har mr Conried ej alls
lust att nedlägga »Salome», för
hvil-kens uppförande han betalat dryga
penningar. Han kunde visserligen ute
sluta den förargelseväckande sceneD,
men är ej heller benägen härför. Alltså
tycks det arta sig till stiid på fullt
allvar mellan det amerikanska pryderiet
och operachefen. Möjligen kommer
ser att i Amerika som i England —
och äfven annorstädes — bibeldyrkan
och bigotteri ännu florerar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
