Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 20 Mars 1907 - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Bröllop - Välgörenhetsmatiné - Sven Scholander - Karl Fürstenberg - Johannes Elmblad åter till Sverige - Från andra land - Geraldine Farrar förlofvad - Dödsfall - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S V K NS K MUS 1 KT I DN ING.
Bröllop firades d. 4 mars i Göteborg
mellan organisten och tmsättarinnan
Sara Wennerberg och licentiaten Hugo
Beuter.
Välgörenhets matiné var anordnad d.
14 mars å Dramatiska teatern af
Frankrikes chargé d’affaires mr de
Bligniéres med fru och hvarvid de
franska nyss förnt här konserterande
artisterna mrs Thibaud och Wurmser
medverkade, hvilka förut biträdt på
ett par soaréer hos mr Bligniéres.
Matin én gafs till förmån för de vid
olyckan i Toulon, der nyligen ett
pansarskepp exploderat, skadades eller
dödades familjer.
Sven Scholander har efter
uppträdande i Riga, Reval och Dorpat ånyo
d. 18 mars konserterat i Berlin med
vanlig framgång och skulle sedan
sjunga i Lübeck och Hamburg.
Karl Fiirstenberg, den svenske
tenoren, 6om i sept. 1901 konserterade
här i Vetenskapsakademien, skulle d.
1 (i d:s ge konsert i Wien.
Johannes Elmblad åter till Sverige.
Johannes Elmblad ämnar, enligt
meddelande till en af hans vänner i Malmö,
i höst återvända till fosterlandet och
bosätta sig i Malmö. Han har för
af-sikt att här verka som sångare,
sånglärare och dramatisk lärare.
(Notiser från våra grannland måste af
bristande utrymme sparas till nästa n:r.)
Från andra land.
Geraldine Farrar förlofvad. Den
intagande, utmärkta sångerskan mi6s
Farrar, känd också i Sverige från ett
par gästspel vid Operan, har ingått
förlofning i Newyork. Den utvalde är
en tysk-amerikan, hr Doeme, den
amerikanska sångerskan Lilian Nordieas
frånskilde man.
Dödsfall.
Doppler, Adolf, musikdirektör,
komponist och musikskriftsiällare, f. 1 maj
1850 i Graz, der han 1878 grundade
on musikskola. En hans opera »Viel
Lärm um nichts» uppfördes 189(5 i
Leipzig. Han har äfven skrifvit
körer, pianosaker och solosånger. Han
afled 30 dec. 1900 i G-raz.
Förster, Joseph, organist, professor
och komponist, f. 22 febr. 1833 i
Osoj-nilz (Böhmen), studerade vid
organistskolan i Prag, der han slutligen blef
domkapellmästare och afled d. 3 jan.
1 s5 7 blef han lärare vid orgelskolan
och organist i St. Niklas. F. var stor
kännare af koralen och ifrig befordrare
af den polyfona a capella-musiken.
Han har skrifvit Messor, Requiems,
Orgelverk och en Harmonilära.
Kistler, Cyrill, komponist och mu
sikskriftställare, f. 12 mars 1848 i
Gross Aitingen, nära Augsburg, f 2
jan. i Kissingen. Han var 1867 — 76
folkskollärare, studerade derefter musik
vinder Rheinberger och F. Lachner i
München, blef 1882 lärare vid
konservatoriet i Sondershausen och har
sedan 1885 som komponist och
musiklärare lefvat i Kissingen. Hans
romantiska opera »Kunihild» uppfördes j
1884 i Sondershausen, en komisk opera
»Eulenspiegel» 1889 i Wiirzburg.
Andra hans operor, eller musikdramer i
Wagners stil, äro »Der Brautritt auf
Kynast», »Alfred der Grosse»,
»Baldurs Tod», »Röslein im Haag», »Der
Vogt auf Mühlstein (Köln 1904),
»Faust» (l:a del) och de komiska operorna
»Die Kleinstädter» samt »Im
Honing-mond». Han har f. ö. författat en
Harmonilära, Muusikalische
Elementarlehre» , »Volkschullehrer
Tonkünstlerlexikon och utgifvet strösbrifter:
»Mu-8ikalichse Tagesfiagen» .K. var en
betydande kompositorisk förmåga men
hans lefnad var mera rik på motgång
än framgång.
Krause, Anton, ansedd pianolärare,
dirigent och komponist, f. 9 nov. 1834
i Geithain (Sachsen), f i början af
året i Dresden. K. studerade vid
kon-servotoriet i Leipzig 1850—53, var
1885 — 97 dirigent för konsert- och
sångsällskap i Barmen. Hans
kompositioner äro mest pianoverk, instruktiva
2- och 4-händ. sonater och sonatiner.
Han har äfven skrifvit ett par operor,
körsånger (»Prinzessin Ilse» för soli
fruntimmerskör, piano och deklamation)
och solosånger.
Padilla Y Ramos, Mariano, utmärkt
operasångare (baryton) f. 1842 i
Mur-zia, afled i Auteuil vid Paris under
början af året. Han var sedan 1869
gift med den stora sångerskan Desirée
Artöt. Med henne konserterade han
här i Stockholm 1877 och 1883 samt
biträdde 1887 Sigrid Arnoldson på
konserter härstädes, jemte violinisten
Marsick och pianisten Arditi.
Perfall, Kari, von, friherre,
mångårig genoralintendent vid hofoperan i
München, f. 29 jan. 1824 i München,
f derst. 15 januari. Efter juridiska
studier inträdde han i statens tjänst
men utbildade sig 1848—49 i
Leipzig under M. Hauptmann till musiker.
Statstjensten lemnade han 1850,
grundade 1854 och ledde Münchens
Ora-torieförening till 1864, då han blef
utnämnd till hofmusikintendent och
sedan, 18(57 —93, bofteater-intendent. P.
har komponerat flera operer: »Sakun-
tala» (1853), »Melusina»(»Iiaimondin»),
»Junker Heinz» och »Das Konterfei»,
dessutom sagodikter (körverk):
»Barbarossa», »PrinzKarneval» och »Friede»
(1871) samt sånger. Under hans
ledning inträffade separatföreställningarne
af Wagners operor för Ludvig II, och
mönsterföreställningar af hans
musikdramer »Meistersinger», »Rheingold»
och Walküre (1868—70). Äfven
upptagandet af Ibsens dramer och
inrättandet af den s. k. Shakespear-scenen
var hans förtjänst.
Thuille, Ludwig, professor, komponist,
f. i Bozen (Tyrolen) 30 nov. 18(51, dog
plötsligen af slagfluss d. 5 febr. i
München. Efter musikundervisning af sin
fader och sedan han lemnat gj-mnasiet
studerade han 1877 —79 musik i
Ins-pruch och för Rhenberger i München;
1883 blef han Mozartföreningens
stipendiat och samma år lärare i
piano-spelning och teori vid kgl.
musikskolan i München, samt 1890 utnämnd
till professor. Han gjorde sig först
bekant genom sin Sextett (op. 6) för
piano och biåsinstrument, har dessutom
komponerat förtjenstfull piano- och
kammarmusik, solo- och körsånger samt
operorna »Theuerdank» (München 1887,
prisbelönt), »Lobetanz» (Mannheim
1898) och »Gugeline.»
Urspruch, Anton, pianist, professor
och kompositör f. 17 febr. 1850 i
Frankfurt a M., afled der 1 jan.
Lärjunge af Ignaz Lachner och M.
Wallen-stein, sedan af Raff och Liszt, blef
han lärare i pianospel vid Hochska
konservatoriet och sedan 1887 vid
Raff-konservatoriet derst ädes. Han har
komponerat en pianokonsert, en 4-händ.
pianosonat, Variationer öfver ett tema
af Bach för två pianon, en symfoni, en
pianokvartett, en trio, körsånger samt
operorna »Der Sturm» och »Das
unmöglichste von allen» (Karlsruhe 1897)
m. m.
Wennberg Otto. svensk tenorsångare,
f. 1868 i Partilled, nära Göteborg,
omkom vid den förfärliga olyckan då
ångaren Berlin strandade vid Hoek van
Holland d. 21 febr. Stipendiat vid
Stockholmsoperan var han elev af Axel
Rundberg men slog sig för sex år
sedan ned i Berlin som handelsresande.
Han gifte sig 1904 med en tysk
pianist och operasångerska, Alice Bürger.
I början af detta år erbjöds paret
Wennberg engagement i ensemblen vid tyska
operas’isongen i London, och då denna
upphörde, voro Wennberg med hustru
och en liten dotter på hemresa till
Tyskland. Af familjen blef endast fru
Wennberg räddad.
Rättelser.
Till brefvet från Roma, förra numret,
har författaren önskat tillfoga följande
tillilggjemte några rättelser af pålagliga.lätt
insedda tryckfel. Så skall dateringen lyda:
20 fobr. — 4 rader från brefvets slut bör
framför ordet konsert stå: häromdagen
gifna. — Sid. 35, sp. 3, r. 33 ndfr. o. f. skall i
st. f. Hennes — verkade stå: Fnderstödt af
en för sin uppgift nästan oundgänglig
förutsättning, en strålande vacker och
älsklig apparition, verkade — r. 19 ndfr
skall stå, ist. f. jämväl: jämväl ock — r.
13 uppifr. står densamma, läs: desamma:
r. 21 ndfr. står denna, läs: dennas; r 4
ndfr står Massentes, läs: Massenets;
maistrons, läs: maestrons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
