Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 16 April 1907 - »Läderlappen» med musiksoaré. En recettföreställning på Metropolitan-operan, af Aino Ackté - Musikpressen - Litteratur - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycken forståelse emottogs af
auditoriet.
Nu var det min tur. Jag hade
naturligtvis helst velat uppträda med
något finskt, men då jag inte äger
någon Aino-kostyin, utan däremot råkar
ha en förtjusande, äkta norsk-parisisk
»Senta», beslöt jag mig för att sjunga
en liten Griegbit i nämnda förklädnad,
och kostymen blef också
hufvudattrak-tionen, att döma af de vackra attribut
densamma följande dag enstämmigt
tillägnades af pressen.
Efter mig framträdde den
majestätiska Nordica, vår jovialiske Caruso och
de två fyllnadsstjärnor, som behöfdes
för utförandet af liigolettokvaitetten.
Emellan denna och trion ur Faust, som
med Eimes, Sale/, t och Planron
afsluta-de konserten, sjöng och utförde
Fremstad, iklädd Carmen kostym, den
franskspanska »Les filles de Cadix», samt
den elegante Scotti, — på det mest
oigenkäDnliga och löjliga sätt utstyrd ’
— en en-minuts buffabit ur Falstaff.
Hela detta brokiga virrvarr emottogs
med jubel af åhörarene, men fröjden
steg till sin höjdpunkt, då alla i korus
uppstämde finalen »du-i-du». Detta
praktnummer måste sjungas 3 gånger,
och då Caruso i slutet af detsamma
stal en verklig kyss — på kinden I
af den blyga Nordica, hade
munterheten ingen hejd.
Och nu begynte det gladaste af allt
— dansen! Nordica ansåg sig med
skäl för alltför värdig för en vals
inför publik och drog sig obemärkt åt
sidan inom kulisserna, med den
påföljd att Caruso röfvade mig från
Burg-staller och jag således fick lof att
räcka till för två. Gud, hvilket lif!
Det var eugång för undantags skull
intet instuderadt spel på scenen, utan
uppriktig glädje, barnsliga upptåg och
döfvande skrattsalfvor. Synen måtte i
sanning ha varit löjlig, ty publiken i
salongen vrålade lika hjärtslitande som
vi på estraden.
Men fröjden är sällan lång. Midt i
all glädje sänktes ridån. Då den åter
gick upp, var scenen förvandlad till en
blomstergård. Blommorna voro tillsända
oss artister, men ingen tänkte på att
taga dem åt sig utan blott på att fira
Conried. Hvilket ideellt förhållande!
Vår direktör blef af oss indragen midt
i rosengården och tog sig, bugande
och bockande åt alla sidor, naturligtvis
utmärkt ut i denna praktfulla
omgif-ning.
Sedan ändtligen publiken och det
hela lugnat sig, nedstego fyra af
operans aktionärer på scenen och
öfver-lemnade helt högtidligt ett guldur åt
Conried, som kände sig öfverväldigad
af ett så i allo utomordentligt resultat.
»Läderlappen» foitsattes åter efter
en halftimmes uppehåll, men nu var
mitt intresse slut för aftonen. Jag
tänkte blott på att hastigt få smink
och kostym af mig och komma »hem»,
ty jag hade spelat Brynhilda i Siegfrid
dagen föiut och hade omedelbart en
Tannhäuserafton framför mig. Ett godt
minne har jag dock kvar af den
gladaste af alla Straussaflnar, och jag tän
ker att alla andra, som deltogo i
densamma, likaledes ha det, ty i oskyldig
uppsluppenhet liggger ju intet soin kan
väcka lifsleda följande dag.
Musikpressen.
Då Willi. Hansens förlag,
Köpenhamn, har utkommit
för orgel:
Sjögren, Emil: Legender. Keligiösa
stämningar lin pressions religieuses’ i alla
tonarter, op. -Hi. Tillegn. II. K 11.
Alexander Friedrich, Landtgrefve af
Hessen — Hilft. 1 och II.
Dessa orgelstycken, 12 i hvardera
häftet, de flesta till omfånget blott en
sida, äro utmärkta i sitt slag för det
afsedda instrumentet, men låta
naturligtvis också höra sig för harmonium
och äfven för piano, h vartill de också
synes ämnade, emedan antydan till
registrering i dem icke förekommer. Bland
egenskaper hos dem framträda
kroma-tiska gångar och vexlande, ofta
öfver-raskande, modulationer. Besynnerligt
nog uppgifver titeln att H. I
innehåller stycken i «C dur—H dur» och H.
II i »A moll — Giss moll», då i sjelfva
verket 1 :a häftet innehåller
kors-tonar-terna och 2:a häftet be-tonarterna.
A. Zetlergren: lo små sånger för barn
Pr. kr. 1.25 , Utgifvarens förlag).
Af dessa till melodi och
harmonisering enkla och nätta sånger med god
barnastämning äro tre till ord af Tope
lins: »Sparfven om julmorgonen»,
»Himmelens barn», Spelmans visa»;
tre af Anna Roos: »Gunga, gunga
på mitt knä!» »De hvita lammen»,
»Biåsväder»; två af Jeanna Otterdahl:
»Blåklockorna», »Kattfötterna»; en af
utgifvarinnan; »Yårvisa», och en af
onämnd förfatlare: »Ko, ro liten kind»
(kind skall väl här vara det tyska
Kind = barn). Tryckfel är väl att
förnamnet till förf. Otterdahl blifvit Jenna
i st. f. Jeanna.
Lilteratu r.
Finsk Musikrevy. Andra marshäftet
innehåller: »Cantieum canticorum»,
biblisk kantat af Enrico Bossi.
Musikal. analys af E M. — Från
Stockholms musiklif (Alfvéns sista symfoni
med tematiska notexempel) — Våra
tonkonstnärer i utlandet, Notiser etc.
— Afdelningen Brage: Tomtar och
forskarlar m. m.
Vereinigte Musikal. Wochenschriften
innehåller i n:o 13 14: F. Willfe-
rodt: Zum Zehnjährigen Todestage von
Johannes Brahms (med facsimile-bilaga)
n:o 15: E. Schmitz: Unsere
Musikrenaissance und ihre pädagogische
Bedeutung, båda häftena vidare
Tages-geschichtliches etc.
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. teatern.
R. Wagner: Rlicnguhlel
Roge, Froh: iirr Malm,
Solnve-liach).
Valkyrian (Brynhilda: fru E.
Gulbranson, gäsl: Sigmund,
Wotan: brr Nyblom, Forsell).
Sigfrid (Brynhilda: fru
Gulbranson; Wandraren: hr
Forssell).
Gounod: Faust (Margareta:
fruSvärdström-Werbeck, gäst;
Maittia, Siebei: fruar
Clnus-sen, Bartels; Faust,
Mefisto-feles, Valentin, Wagner: hrr
Ödmann, Wallgren, Oscar,
Grafström).
R. Wagner: Ragnarök
(Brynhilda: fru Gulbranson, gäst;
Günther: hr Wallgren).
Verdi: Den vilseförda.
Puccini: Tosca.
Tsch aikowsky: Jolantha
(Jolantha: fru Svärdström-
Werbeek, gäst; Martha,Laura,
Brigitta: frkn. Karlsohn,
Lindegren, fru Barthels; kung
René, hertig Robert, grefve
Vaudemont: hrr Sellergren,
Forsell, Malm; Almerik,
Bertram: brr Ericson, Söderman;
Ma seag ni: På Sicilien.
Nicolai: Muntra fruarna i
Windsor (Fru Ström, fru Page,
Anna Page: fru Barteis, frk.
Edström, frk. Lagergren;
Falstaff, br Ström, hr Page,
Fenton, Spinker, Cajus: hrr
Sve-delius, Oscar, Sellergren,
Malm. Scbweback, Grafström) |
Puccini: Boheme (Mimi: frk.
Hesse).
Thomas: Mignon (Mignon,
fru Svärdström-Werbeck, gäst)
Oscarsteatern.
April 4—15 Lehar: Den glada änkan.
> 7 Värmländingarne (matiné).
» 14 Talismannen (matiné).
Östermalmsteatern.
April 4, 5 Lgcko-Pers resa.
» 7, 14 » (matiné).
» U—15 På hafvels bolten,
äfventyrs-skådespel i 6 tabl. af Ferd.
Dugné, musik af Alex. Artus.
Musikal, akademien.
April 4 2:a konserten af systrarna
Svärdström.
Aokompanja-tris: frk. Kaebel Tonning.
V etenskapsakademien.
April 4 3:e kammarmusikafton af
frök. Märtha Ohlson, hrr
Ax. Runnqvist, Carl
Lin-dhe. 1. Mo/art: Sonat, D dur,
April 4
> 5
» ü
7
» 8
5 10
» 11
» 12
> ].’>
» 14
> 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
