Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 4 Januari 1909 - En musiktidnings rätta uppgift - Musikpressen - Musikaliska underbarn i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rik och djupgående sådan har till sin
kulturella uppgift att mera populärt
verka i konsthistoriskt intresse och
tillgodose en större allmänhets
musikvetande, särskildt i hvad som rör
nationellt musiklif. Innehållet i en
sådan tidning bör därför omfatta:
musik-historiskt biografiska uppsatser,
särskildt beträffande det nutida
musiklif-vet, lärorika, instruktiva artiklar,
redogörelser för musiktilldragelser af
vikt i hem- och utlandet under
närmaste tiden, musikkritiker i
koncentrerad form, öfversikt af musikpressens
alster och nyare musiklitteratur, främst
inom hemlandet, kortare nekrologer
öfver under året bortgångna musiker,
musiknotiser beträffande dagens eller
den närmaste tidens tilldragelser,
konsert väsendet och den mera
betydande musikaliska teaterverksamheten
samt till omväxling »lättare gods»
såsom följetonger och hvarjehanda som
rör musikpersoner eller
musikförhållanden. En sådan musiktidning med
samlade musikredogörelser, bildar mer
än hvad en daglig tidning kan göra,
ett arkiv för musikvetande, som eger
ett bestående värde för konsthistorien
och kunskap om hvad som rör musik.
Det är en sådan uppgift som Svensk
Musiktidning sökt fylla. Också blir
den ganska ofta efterfrågad, särskildt
af författare till musikbiogratiska
uppsatser. Begäret efter musikvetande
är emellertid hos oss klent nog, och
okunnigheten om märkliga
musikkonstnärer påfallande stor hos vår
musikaliska allmänhet. Man sätser hos oss
ingen ära uti att ha någon kunskap
om musikvärldens stormän. Ett
exempel härpå. Då för några år sedan
denna tidning, första gången i vårt
land meddelade porträtt af Anton
Bruckner, såldes intet enda lösnummer
af tidningen med den biografiska
uppsatsen om honom. Utförligare
biografier öfver här gästande konstnärer,
äf-ven sådana med världsrykte, eller
öfver aflidna sådana, hvilkas lif och
verksamhet vi utförligt söka skildra,
väcka här ej det intresse, som borde
finnas hos en livar som vill kallas
musikbildad.
Musikpressen.
l‘å Abr. Lundquists förlag har
utkommit
för en röst med piano: *)
Alfvén Hugo: Dikter af Ernest
Thiel. 1. Djupt hos friborua menniskor
bor... (d—g); 2. En enda vardt mitt
hjärta gifvet. . . (cisa—f); 3. Jag
kysser din hvita hand (ostr. g—tvåstr.
g); 4. Du är stilla ro (d—f); 5. Jag
*) I dessa sånger angifvas, såsom vi förut
brukat, deras röstomfång (inom klammer)
från lägsta (ettstr. c eller några toner
nedom) till högsta tonen (upp åt trestr. c).
längtar dig (fiss—g); (i. Skogen sofver
(ess— f); 7. Se du kommer med jubel
ooh sång i hågen ... (d fiss eller giss)
Pris kr. 2,50.
På Wilh. Hansens förlag,
Köpenhamn, har utkommit
för en röst med piano:
Rangström Ture: Lyrik. Digte
af Vilhelm Krag og Karl Aug.
Tavast-stjärna. 1. Det spoger (c—g); 2. Det
staar en sorg (ess—gess); 3.
Långsamt som kvällskyn mister sin purpur
(ciss—e); — Drei Gedichte von O. J.
Bierbaum. 1. Des Narren Nachtlied
(ostr. giss—tvåstr. fiss); 2. Lied in
der Nacht (h—diss); Des Narren
Regenlied (ciss—d).
A. V. Carlsons Bok
förlagsaktiebolag har utgifvit
Kyrkliga Högtidssånger., samlade och
i sättning för Sopran. Alt och Bariton
utgifven af Christian Nilsson, organist
i St. Johannes församling, Malmö. Pris
kart. (50 öre.
Skolkören. Två och trestämmiga
sånger, samlade och arrangerade af
Axel Wahlgren, Sam. Ryberg, lärare
vid Malmö folkskolor, Christian
Nilsson, organist i S:t Johannes, Malmö.
Pris häft. fiO öre, kart. 70 öre, klotb.
1 kr.
Sångerna af Alfvén äro förträffliga
med ett intressant utarbetadt
ackompanjemang hvilket här och där med
all sin klangfullhet ock har för örat
stötande harmonier såsom t. ex.
in-ledningstakterna i N:o 1, hvilka äfven
återkomma i själfva sången, somligt i
N:o 3 och i N:o 6 vid ordet »skratt»;
N:o 2 är i en enkel stil som
påminner om A. F. Lindblad. Början af
N:o 4 erinrar om en af Zephoris’ arior i
»Konung för en dag. I N:o 5 kan
man anmärka att orden »Jag längtar
dig», »Jag längtar ditt rike» är en
något underlig svenska. — Rangström
är antagligen svensk komponist efter
den danske förläggaren hitsändt dera
till anmälning. »Lyrik» har äfven
tjrök text. Sången »Det staar en sorg»
har god stämning. De öfriga ha ett
högst sökt och harmoniskt missljudande
ackompanjemang. Priset på häftena ej
utsatt.
Kyrkliga högtidssånger säger
utgif-varen vara »i främsta rummet
tillägnade ärade kolleger i landsbygden».
De utgöra 21 sånger däribland af
Händel, Vogle, [Haydn, Homilius etc.
och folkmelodier. »Skolkören», som
»i första hand är afsedd för
folkskolans högre afdelning» innehåller 39
nummer mest folkvisor, några till sin
text för ungdomen lämpliga
Bellmans-sånger och några sånger af Crusell,
Geijer, Söderman, Wibergh,
Wenner-berg, F. Poise och Karl Karlberg.
Musikaliska underbarn i
äldre tider.
Man säger, att vår tid är
»underbarbarnens tid» i musikaliskt hänseende.
Att sådana äfven funnits i äldre tider
ha flera exempel på. Någon af dem
må till bevis därpå här uppräknas;
antalet skall kunna betydligt ökas.
Bland alla fallenheter finnes ingen som
uppenbarar sig så tidigt och på så
oför-tydbart sätt som musikerns. »Den
musikaliska talangen,» säger Göthe, »bör
naturligtvis vara den första som visar sig,
emedan musik är någonting helt och
hållet medfödt, ett inre som ej har behof af
någon i lifvet förvärfvad erfarenhet*.
Roland de I.assus (Orlando
La so), född i Mons år 1520, död 1594.
hade före tolf års ålder genom sin
stämmas skönhet gjort sig sä ryktbar i
kyrkan St. Nicolas i Mons, att han flera
gånger var utsatt för att bli bortförd af
Ferdinand Gonzago, vicekonung af
Sicilien. Denne passionerade musikälskare
lyckades omsider öfvertala den unge
sångarens föräldrar att låta honom komma
till Italien.
Lully, född i Florenz år 1633, död
1687, spelade som barn utmärkt väl
gui-tarr, och han var ännu endast en af m :lle
de Montpensier’s kockspojkar, då han
komponerade flera vackra melodier, bland
andra, säger man, sängen Au clair de
la lune. Men denna härrör dock frän
en senare dato. Han inträdde helt ung
i konungens stora
violinförening.
Rameau, född i Dijon år 1683, död
1744, kunde vid sju års ålder å
kla-vecin spela alla partiturer vid första
påseendet.
Händel, född i Halle år 1685, död
1759, hade, då han ännu var helt litet
barn oc hman sökt beröfva honom
instrument, om nätterna ensam lärt sig traktera
spinett. Vid åtta år kom han att uti ett
af slottsrummen hos hertigen af
Sachsen-Weissenfels, dit hans fader fört honom,
under det han trodde sig obemärkt, för
den förstnämnde förråda sin talang
genom att spela på clavecin. Hertigen ville
att han skulle få lära musik. Vid tio
är komponerade han motetter för
moderkyrkan i Halle.
Johan Sebastian Bach, född i
Eisenach, år 1685, död 1750, spelade
ända frän barndomen å klavecin de största
mästares kompositioner. För att
komma i besittning af dessa, från hvilkas
studium hans äldre bror ville hindra
honom, afskref han i månljusa nätter
under nära sex manaders tid en volym,
som innehöll en mängd dylika.
Al a reell o, född i Venedig år 1686,
död 1739, var till den grad passionerad
för musik, att han därigenom oroade sin
far, hvilken skickade honom till landet
och fråntog honom alla instrument och
musikkompositioner. Men den unge
mannen komponerade i denna enslighet en
messa, hvars musikaliska skönheter
besegrade det faderliga motståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
