Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 1 Okt. 1909 - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Utställningsinstrument - 1909 års sångarmöte - Från andra land - Moskwa - Karlsruhe - Dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
instrumentens qualité kunna vi ej här
närmare yttra oss. Flere af dem äro
af bekanta, välkända fabriker.
1909 års sångar mö te, hvarvid
en jättekor af nära 2,700 sångare lät
höra sig å utställningens stora plan
d. 17 juli och dagen därpå å Skansen
med samma program, ha vi förut
endast kunnat helt kort omnämna.
Sångarfesten är dock allt för märklig att vi
icke anse oss böra något utförligare
redogöra för densamma. Såsom utförd
i fria luften kunde sången af den
snin-fälda kören för de vidt spridda
åhö-rarne ej göra samma öfverväldigande
intryck, som den skulle ha gjort i ett
slutet rum, men gjorde dock en
mäktig verkan. I konsertens första
afdel-ning sjöngs af hela kören först
Josephsons »Vårt land» med stadsingeniör
G. Hultquist som dirigent, därefter
»Vintern rasat ut» dirigerad af rektor
G. Kallstenius, till sist
»Björneborgar-nes marsch» under hr Hultquists
ledning. Vidare sjöngs i denna afdelning
och i följande ordning af de särskilda
landskapskörerna nedanstående sånger.
3. Af Gotlands sångarförbund (dirigent:
domkyrkoorganisteu H. Lindqnist):
Fre-din: »Gotland», »Uti vår baga», got-
ländsk folkvisa; 4 af Dalarnes
sångarförbund (dirigent: lektor N. Nylund):
»Mandom mod och morske män»,
Wi-dén: »Dalmarsch»; 5 Norrlands
sångarförbund (dirigent: G. Hultqnist): W.
Stenhammar: »Norrland», G.
Wenner-berg: »Svensk frihetssång»; 6. Ostgöta
sångarförbund (dirigent: musikdir. Edv.
Düring): E. Düring: »Ack, om jag
vore kejsare», A. Körling: »Stenbocks
gossar»; 7. Södermanlands
sångarförbund (dirigent: G. Kallstenius):
Diirr-ner: »I stormen», G. Kallstenius: »Sång
för Södermanlands sångarförbund»: I
andra afdelningen sjöngs af hela kören
först under ledning af rektor
Kallstenius: 9. G. Wennerberg: »Hör oss
Svea», »Bjöd så i Thule» och sist
under G. Hultquists direktion: J. E.
Nordblom: »Härliga land», »Du gamla du
fria» samt till slut extra: F. A.
Frieberg: »Sångarfanan». Landskapskörerna
utförde, Örebro läns sångarförbund
(dirigent: musikdir. A. Andrén): 10.
lieis-siger: Aandens herre», Widén:
»Tal-larnes barr», serenad; 11. Stockholms
sångarförbund (dirigent: dir. O.
Sandberg): Ivar Hallström: Hymn ur
»Vikingarne»; 12. Smålands
sångarförbund (dirigent: ingeniör A.
Stom-berg): O. Lindblad: »Stridsbön»,
»Neckens polska»; 13. Vermländska
sångar-förbundet (dirigent: G. Kallstenius):
G. Kallstenius: »Sång för Värmländska
sångarförbundet», Petschke:
»Välkommen till våren»; 14. Västergötlands
sångarförbund (dirigent: musikdir. Sven
Körling): Sven Körling: »Yästgöta-
sång», Aug. Körling: > l’å vakt .
Första afdelningen af konserten
bevistades af konungen, hela densamma
af prins Eugen. På samtliga nummer
följde starkt bifall af den ansenliga
åhörarskarau, hvilket ock var fallet vid
konserten å Skansen, hvilken likasom
den föregående gynnades af vackert
sommarväder.
Dagen för första konserten, som
började kl. 6 e. m. samlades
sångarför-bunden på middagen till repetition å
Cirkus och följande dag sammanträdde
ombud för de särskilda förbunden kl.
12 f. m. å Musikaliska akademien för
att besluta om bildandet af ett allmänt
svenskt sångarförbund.
Från andra land.
Moskwa. Vid den ryska
kontrabasvirtuosen Kussewitzkys
konserte-rande i Stockholm under mars månad
detta år, uämndes i hans då
meddelade biografi att han gjort en donation
på en million till gynnande af ryska
komponister, genom upprättande af
»ryska musikförlaget» i Berlin, der
han nu är bosatt, med en filial däraf
i Moskva. Författarinnan Ellen von
Tideböhl, af hvilken, som bekant, denna
tidning fått mottaga
korrespondensartiklar, meddelar oss nu från Moskva
närmare om denna stiftelse följande.
Till förvaltningens föreståndare med
rösträtt höra: Sergei N. Kusse vitsky,
N. Medtner, S. Rachmaninoff, A. Struve,
musiker af olika riktningar, som ha
att bedöma de inlemnade musikalierna
och om meningarna äro för de särskilda
verken gynsamma befordra dem till
tryck, eller i motsatt fall återsända
dem till resp. kompouist. Tiden för
pröfningen är en månad eller sex
veckor.
Honoraret är bestämdt sålunda: 1.
för pianostycken och sånger: 50 till
100 rubel; 2. för kammarmusik-verk,
konserter, uvertyrer, 200 till 500
rubel; 3. för symfonier, suiter, operor:
3,000 rubel eller mera. Tondiktarne
välja en devis eller sitt namn till
underskrifter för sina verk. Största
frihet medgifves dem i behandling af
form, genre och stil. Så snart
honoraret för ett tryckt verk är betäckt
erhåller komponisten 25 0 0 af hvarje
försåldt exemplar och 50 °/0 så snart
förlagets utgifter äro betäckta, en rätt
som öfvergår till komponistens
arf-vingar. Verken adresseras till
»Russischer Musikvcrlag in Berlin»,
Dessa-uerstrasse 1 7 eller till Moskva-filialen:
»Russischer Musikverlag.
Schmicdc-briieke, Haus Dschamgarov.
Karlsruhe. Ett 25-års-jubileum
iirades ilen 25—29 juni i Karlsruhe
[ af därvarande »Grossherzogliches
Konservatorium für Musik» under
protektion af H. K. H. Storhertiginnan Louis
[ af Baden. Till firandet gåfvos s. k.
festkonserter och elevkonserter,
hvar-till en talrik publik inbjudits, äfven
flere af hofvets medlemmar voro
närvarande vid de flesta af konserterna.
På första festkonserten medverkade
professor Xaver Scharwenka, som
dirigerade sin 4:e Pianokonsert, op. 82
F moll. Solist i denna var Walter
Petzet från Karlsruhe, hvilken i
förening med hofte aterns orkester återgaf
denna härliga komposition fulländadt.
Detta Scharwenkas mästerverk
uppfördes första gången d. 31 okt. i Berlin,
där Marta Siebold, en framstående
pianist och elev af Scharwenka, utförde
solopartiet under medverkan af
Pliil-harmoniska orkestern. Scharwenka
dirigerade äfven där, likasom senare i
Budapest. Ofverallt lofordades
enstämmigt denna intressanta komposition af
såväl kritik som publik. Vid
festkonserterna i Karlsruhe märktes bland
åhörarne flere konstnärer, såsom Max
Pauer, Karl Zuselmeid, Hans Pfitzner
etc. (G. W.)
Dödsfall.
Hilf, Anio, betydande violinvirtuos,
afled d. 2 aug. af ett slaganfall i
Sachsiska badorten Elster, där han
föddes d. 14 mars 1858. Från 1872
var han vid Leipzigkonservatoriet elev
af Ferd. David, Röntgen och Schradiek.
1878 — 88 var han konsertmästare och
andra lärare vid konservatoriet i Moskva;
1889—91 konsertmästare vid
Gewandhaus i Leipzig och blef 1892
Brad-skys efterträdare som förste
violinlärare vid dess konservatorium.
Martucci, Giuseppe, betydande
italiensk komponist och dirigent, afled i
början af sommaren i Neapel. Han
föddes d. (i jan 1856 i Capua och
studerade musiken vid konservatoriet i
Neapel. Som ung väckte han stor
uppmärksamhet som pianist i sitt hemland,
begaf sig 1878 till utlandet,
konser-terande i Berlin, Paris etc. och erhöll
af Rubinstein högsta loford för sitt
pianospel. Ar 1879 kallades han till
lärare vid konservatoriet i Neapel,
grundade där ett kammarmusiksällskap och
en orkester, som han ledde tills han
1888 kallades till konservatoriet i
Bologna, där han verkade mycket för
införande af klassisk tysk musik och
Wagners verk. För sex år sedan
måste han af hälsoskäl flytta åter till
Neapel. Förutom ett hundratal
pianostycken, af hvilka vi från förläggaren
fått en del oss tillsända för anmälning
af dem i Sv. Mus. T., märkas bland
Martuccis öfriga kompositioner:
Pianokonsert op. 68 B moll; S3’mfoni E-moll
(LS95); Pianokvintett; Trio, op. 62,
Ess-dur; Violoneellsonat, Fiss-moll, Fan
tasi för 2 pianon; en lyrisk dikt »La
canzone dei ricordi»; tre
orkester-st3Tcken, »Nocturne , »Novellette» och
»Tarantella». Martucci har äfven
bearbetat orkestermusik af Bach för piano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
