Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 4 Januari 1910 - Prenumerationsamnälan - Ställningar och förhållanden vid Kungl. teatern - Beethovens »Fidelio» och operans första uppförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pil tidningen prenumereras här å Expe
ditionen Kammakaregatan 6, en trappa
öfver gården, samt i bok- och musikhan
dein, å posten och tidningskontor. /
landsorten prenumereras bäst å posten,
då tidningen fortast kommer
prenumeranterna tillhanda.
Presentkort för årsprennmeraiion
finnes att köpa å Expeditionen, i
bok-orh musikhandeln.
Vördsamt anhålles att prenumeration
må ske så snart som möjligt; vid direkt
prenumeration å Svensk Musiktidnings
Expedition, Stockholm, tillsändes
tidningen prenumeranten kostnadsfritt genast
den utkommit.
För att spara våra förra
prenumeranter besvär vid prenumerations förnyelse,
sända vi dem, som förut, årgångens första
nummer, med anhållan att de, som icke
vidare önska erhålla tidningen,
tillkänna-gifva detta åt budet eller
tidningsexpedi-tionen före andra numrets utsändande.
Senast när budet kommer med andra
numret torde det första återlämnas af
dem som ej förnya prenumerationen: af
dem, som därmed fortsätta, torde då till
budet prenumerationsafgiften mot kvitto
erläggas. Dem, som behålla första
numret utan att afsäga sig tidningen, anse
vi oss alltså få fortfarande räkna som
prenumeranter å densamma.
Vördsamt
Redaktionen.
Frans J. Huss.
Ställningar och förhållanden
vid Kungl. teatern.
Upprätthållandet af en operainstitution
i htifvudstaden är i konstnärligt
hänseende, såväl för konsten själf i högre
mening, som för operasujetterna, kapell,
balettkar, etc. och för den stora
konstäl-skande allmänheten af största betydelse.
Här, som öfverallt annorstädes, med fä
undantag, har svårigheterna i finansiellt
hänseende för en sädan institution varit
stora. Under det decennium, hvarunder
j • vår opera existerat i sin nya byggnad
har också det teaterbolag, som haft dess
verksamhet pä sitt ansvar, fått att bära på
en brist af öfver 100,000 kronor. Det
intresse hvarmed vi, naturligt nog,
följer vår operas öde, ger oss anledning
att här inregistrera, hvad som från Kungl.
teaterns senaste ordinarie bolagsstämma
finnes att meddela. Enligt
revissionsbe-rättelsen för fjolårssäsongen, har
inkomsterna för året öfverstigit utgifterna med
kr. 4,630: 11, med hvilket belopp den
från föregående spelar balanserade
bristen sålunda minskats. Vidare har för
Kungl. teaterns verksamhet genom
inspektören under spelaret utbetalats till direk
tör Kauft ett sammanlagdt belopp af
282,143 kr. 63 öre, utgörande konungens
anslag 60,000 kr., statens anslag 60,000
kr., influtna räntor å Kungl. teaterns
reservfond 25,143 kr. 63 öre samt influtna
hyror 137,000 kr.
Revisorerna anse sig jämväl i år böra
framhålla, att Kungl. teaterns
tillhörigheter inom operabyggnaden, såsom
dekorationer, möbler, kostymer, rekvisita m. m.,
icke under revisionsåret varit försäkrade
mot brandskada.
Vidare erinra revisorerna, att
inspektörerna för elektriska ledningar i
Stockholm efter verkställd besiktning af den
elektriska belysningsanordningen inom
operabyggnaden gjort framställning hos
öfverstdthållareämbetet därom, att den
nuvarande s. k. nödbelysningen medels
stearinljus mätte sa fort ske kunde
utbytas mot elektrisk nöd belysning. Med
anledning liäraf ålade ämbelet genom re
solution den 2 juli 1007 styrelsen för
Kungl. teaterns aktiebolag att före
början af spelaret 1008—1000 vidtaga den
sålunda föreslagna anordningen.
Pä gifvett anledning medgaf
öfvcrstat-hållareämbetet därefter den 14 aug. 1008,
att med arbetets utförande finge ansti
till början af spelaret 1000 1010. I n
ligt hvad revisorerna inhämtat, är arbe
tet ännu ieke verkställdt, hvilket
revisorerna ansett sig böra påpeka.
I revisionsberättelsen öfver spelaret 1007
—1008 — heter det vidare — framhöll
öfverdirektör May, hurusom det vore
önsk-värdt, att den i samma berättelse
om-förmälda anordningen ined
teaterverksamhetens öfverlatandc åt enskild person
endast blefve provisorisk samt att Kungl.
teatern återfinge den organisation, som
institutionen innehaft under åren 1808
1908.
Enligt revisorernas uppfattning skulle
en sådan organisation vara bättre än den
nuvarande anordningen ägnad att trygga
den musikaliska, sceniska konstens framtid
i landet.
Till sist hemställa revisorerna, att full
ansvarsfrihet måtte meddelas styrelsen för
förvaltningen under spelaret.
Oaktadt de betydande inkomster
operan, såsom ofvan synes, åtnjuter, står
institutionen nu ånyo inför en ekonomisk
och administrativ kris. Direktör Ranft har
efter ett års verksamhet som operachef
tröttnat pa att inneha denna befattning
och i finansiellt hänseende icke rosat
marknaden. Han har därför velat afgå
med detta spelår, men därför, i eget
lof-ligt intresse, för att icke riskera för stor
ekonomisk förlust, uppsatt villkor, som
emellertid vederbörande ännu ieke funnit
antagliga. Möjligen kan
öfverenskom-melse ske, oeh afgörandet väntas till
någon af första dagarna detta ar, och för
den händelse dir. Ranft drager sig tillbaka,
lär kaptenen vid Göta garde, grefve Hans
von Stedingk komina att utnämnas till
operachef. Grefve Stedingk är, som
bekant, son till förre operachefen, friherre
Eugen von Stedingk oeh hans maka
Wilhelmina Gelhaar, som på hans tid hörde
till operans förnämsta artister.
I 20 är har nu operan haft att kämpa
med osäkra förhållanden, alltsedan
riksdagen 1888 afsade sig ansvaret för dess
ekonomi, och de kungliga teatrarna, den
lyriska oeh den dramatiska, blefvo dä
skilda. Det var hardt när att operans por-
tar då blifvit stängda för obestämd tid,
när, soin man vet, hofkapellmästaren
Conrad Nordqvist åtog sig att på egen risk
hålla operaverksamheten uppe och blef
antagen som operans direktör. Efter
hans afgäng såsom sådan oeh när operan
för 10 ar sedan inflyttade i sitt nya
palats, är det ett konsistorium som står i
ansvar därför.
Efter blott ett ars verksamhet står i
detta ögonblick äfven Kgl Dramatiska
teatern inför en kris, såväl genom
ekonomiskt deficit som med afseende pa fråga
om chefsombyte. I »den gamla, goda
tiden», da riksdagen hade att lämna nödiga
penningetnedel för de da förenade lyriska
och dramatiska kgl. teatrarna och betala
de skulder, dessa måst åsamka sig, hade
de en ganska lugn tid. Nu stå de hvar
för sig med sina nya palats beroende af
enskild företagsamhet, om ock med
inskränkt understöd af konung och
riksdag. Vi beklagade pa den tiden, då de
blefvo separerade, att detta skedde, och
yttrade då följande: »Vi hoppas, att
Dramatiska teatern alltid matte blifva så
förbunden med den Stora teatern, att
denna aldrig behöfver sakna de dramatiska
krafter, som för det stora, med musik
förenade skådespelet pa operascenen, äro så
oum bärliga.»
Den gamla operan kunde bjuda på
sådana klassiska mästerverk som
»Midsom-marnattsdrömmen», »Richard III»,
»Egmont» m. fl., hvilkas musik hade en
värdig tolk i hofkapellet, något som våra
dramatiska teatrar sedan och för
närvarande ej kunna prestera. I dessa dagar
har Andreas’ Hallén i den nya
tidsskriften »Talia» tagit till ordet i denna sak,
d. v. s. för en sammanslagning af
operan och dramatiska teatern under samma
styrelse, ett förslag, hvars detaljer ej här
kunna relateras och hvars utförande i
var tid torde ha sina svårigheter.
Hvad operan beträffar, som nu ej
frekventeras sä som förr, mycket beroende af
den stora konkurrensen med de mänga
teatrar hufviidstadcn nu äger, kan inan sätta
i fråga om ej dess repertoar skulle
kunna göras mera tilldragande genom att i
konkurrens med operetteatrarna egna
mera uppmärksamhet åt den komiska
operan, såsom förr var fallet, då också vid
föreställningar af detta slag nägot lägre
biljettpris kunde locka till flitigare
operabesök. Sädana pjäser som t. ex. »Hvita
frun», »I.alla Rookh», »Alphyddan», m. fl.,
kunna nog ännu räkna pä en stor publik,
som vill ha en »rolig» teaterafton.
. ^
Beethovens Fidelio» och
operans första uppförande.
Med anledning af att »Eidelio» snart
kommer att återupptagas pä kungl.
teatern, vilja vi meddela följande om denna
Beethovens opera.
Huru nära Beethovens tonskapelser
voro förknippade med tillståndet och
förhållandena i Wien kan man finna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
