Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. 18 Januari 1910 - Från Romas horizont. Säsongen 1909—1910. II af Anteros - Från Kungl. Operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Romas horizont.
Säsongen 1909-1910.
II.
28 dtc. 11)09.
Med undantag för »Teatro Comunåle»
i Bologna har Costnnzi-teatern denna
gång gått i teten för de stora
italienska operascenerna, i det densammas
lyriska »stagiéufe» inleddes redan d.
10 dennes, hvareft°r några dagar
senare följde »S. Carlo» i Nåpoli med
Mflstersångame och »La Scala» i Mvl/ino
med Yalkyrian samt annandag jul
»Regio» i Panna med Siegfried. Liksom
äfven den förstnämnda, med
Götterdämmerung, så invigdes jämväl
»Co-stånzi», efter en numera i Italien
vedertagen plägsed med en llagner-opera,
nämligen Tristan och Isolde.
Om det ej kan frångås, att hvarken
den genialiske maestron Mascågni själf
eller hans utvalda stab af solister, bland
hvilka må nämnas den framstående
franske hjältetenoren <’hartes Bousselicre
och den förträffliga ryska
Wagner-sångerskan Felicia Kaschvvska i
titelpartierna, tyckas fullt uppfattat andan
af denna så kollossala svårigheter
erbjudande musikdram med sin rent
filosofiska innebörd, och att densammas
tolkning följaktligen lämnade en del
öfrigt att önska, så torde utförandet
af det andra programmet, Pucrinis
populära Boheme med fog alltigenom kunna
betecknas såsom nästan oöfverträffligt,
och den helt unge tenoren Rinilldo
Grassi, hvilken vid sidan af Bina
Giachettis ypperliga Mimi gjorde en
särdeles vacker debut inför den
romerska publiken i Rodolfos i yttre
måtto föga anslående skepelse, såsom en
uppgående »stjärna» å det musikaliska
firmamentet. Af alla tecken att döma
tyckes alltså Mascågni, som för sin
utsökta »edition» af »La Boheme»
mottog kompositörens tack i ett
telegramm, hvarest denne erinrade om
deras tidigare, gemensamma
Bohéme-dagar, fått vind i »Costånzis» segel.
i »Coréa», som nyligen officiellt
omdöpts med det rent klassiska namnet
»Anliteåtro Augustéo», hafva, sedan
Balling, efter att ha genomfört sin
Beethoven cykel och ledt ett par ej mindre
präktiga Wagner-konserter, nedlagt
spiran, italienska kapellmästare åter
kommit till heders, närmast Pésaro
konservatoriets direktör Amilcäre Zanella, som
bland annat lät höra några sina egna,
särdeles anslående tonsättningar, och
den ej mindre i egenskap af
komponist än dirigent remarkable
konstnärs-veteranen Lutgi Mancinelli, hvilken
jul-och annandagen bjöd på ett synnerligen
intressant programm, upptagande Liszts
af Dante inspirerade, om än väl
monotona symfoniska dikt »Divina
Commedia». Wagners stämningsfulla
»Waldesweben» ur »Siegfried», samt
fragment af Bachs juloratorium och
Rimski-Korsakovs originellt färgrika opera
Julnatten», hvilka senare briljant måla
planeternas harmoniska dans,
kometernas fall och häxornas ogier med, såsom
afslutning, en bal hos ryska
kejsarinnan. I afton h‘ir den romerska
pressens monsterkonsert ägt rum under
medverkan af allra förnämsta till buds
stående konstnärer, däribland de enkom
för tillfället hitkomna Saloméa
Krusce-nischi och Giuseppe Anselmi, en
sannskyldig »tenére di gråzia», hvars
utomordentligt deliciöst föredragna nummer
gestaltade sig till denna musikhögtids
»clou».
Till sist må signaleras ett nytt
»underbarn», den allenast elfvaårige
pianisten Dante Aldertghi, en redan högst
häpnadsväckande talang, som det i år
några gånger varit tillfälle att beundra
blund annat hos enkedrottning
Marghe-rite samt senast hos undert. och som
i förening med den utbildning, hvilken
kommer den ovanligt täcke gossen till
del af en sådan pianospelets mästare
som prof. Giovanni Sgamhnli, ingifver
de största förhoppningar om en den
mest lysande framtid.
P. S.
Beträffande Adriåno-teaterns säsong,
hvatom nämndes i vår förra
korrespondens (1909 N:o 18), må tilläggas
följande : För att i Italiens hufvudstad
introducera den i sitt nya fädernesland,
hvarest hennes make tillhör den allra
högsta aristokratien, medan hon själf
allt fortfarande är engagerad vid Kejs.
operan i S. Petersburg, högt uppburna
grefvinnan Olympia Boronat-Reze
vtiski, hade man på repertoaren
upptagit ännu en Verdi-opera, »Traviata».
I sin favoritroll Violetta
dokumenterade sig denna konstnärinna såsom
en dramatisk sångerska »di primo
car-tello, om ock interprestationen
ingalunda öfverglänste »Camelia-damens»
här förut hörda ypperliga
representanter, Gemma Bellinciéni m. fl., oafsedt
att densamma med sina förryckningar
af tempi etc. alltför mycket skattade
åt en föråldrad skolas virtuos-manér.
Dessuom skämdes totalintrycket af
tenorens beträffande apparition och spel
rent får-aktiga framställning af den
unge Alfredos poetiska gestalt.
I stället för Cecilia-akademien, i
förra brefvet, bör stå S. Cecilia aka-
,le,nien- Anteros.
-mm-
Från Kungl. Operan.
Extra bolagsstämma med delägarna
i k. teaterns aktipbolag ägde rum d.
15 jan. i teaterns stora foajé under
ordförandeskap af hofrättsrådet grefve
G. von Rosen. Därvid beslöts efter
förslag af styrelsen att bolaget skulle
bifalla en af direktör Alb. Ranft gjord
anhållan att bli löst från sitt kontrakt
med bolaget med utgången af
innevarande spelår samt att bolaget skulle
hos regeringen göra framställning om
förlängande af bolagets kontrakt med
k. m:t och kronan rörande
uppehållande af operaverksamheten för åtta år,
räknadt fåån 1 juli 1910.
Vidare beslöts att som kvilande anta
ett förslag till ändring af § 9 i
bolagsordningen till likhet med dess
lydelse före den 1 juli 1908.
Bland bestämmelserna i
öfverens-kommelsen med hr Kanfi om
annulle-rande af det nu gällande kontraktet
märkes att af de af hr Ranft depone
rade 150,000 kr. 20,000 kr. bibehållas
svm deposition intill den 1 juli 1911
såsom säkerhet för uppfyllande af de
förpliktelser hr Ranft iklädt sig såväl
genom kontraktet som genom den nu
gjorda öfverenskommelsen. Afven
förhinder sig hr Ranft vid ansvar att
under tre år efter den 1 juli 1910 ej
idka operaverksamhet i Stockholm vare
sig själf eller genom uthyrande af sina
teatrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
