Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 1 September 1910 - Kungl. Teatern under herr Albert Ranfts chefskap 1908—1910 - Symfoni på Wolga. Musikbref från Moskva, af Ellen von Tideböhl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prof. Wassili Sa fon o ff, dirigerande
en extra symfouikonsert. Den 10
mars återgafs titelrollen i Glucks
»Orfeus» första gången af fru
Glatissen och dagen därpå sjöng hr
Meu-zinsky första gången den inanliga
hufvudrollen i »Tristan och Isolde»,
nu på tyska, eftersom han vid
spelårets slut skulle lämna vår operascen.
Den 1 april gjorde fröknarna Astrid
och Signe Svärdström debut för
första gången på vår operascen med
titelrollerna i Humperdinck s »Hans och
Greta» och den 9 april började fiöken
Davida Hesse efter engagemang i
Berlin gästspel på vår opera, där hon
gjort sig så omtyckt. Det skedde
först som Mimi i »Bohéme» och
fortsattes sedan, då hon den 27 sjöDg
Busauna i »Figaros bröllop», då
gif-ven för 350:de gången. Den 13 april
uppfördes efter rätt lång instudering
en svensk operanyhet, nämligen Arnljot
»handling i 3 akter» af
Peterson-Berger. Tredje Bymfouikonserten för
säsongen gafs påskdagen den 2< mars
ocli den sista 22 april, då med
biträde af Nya Filharmoniskn sällskapet
Sgambatis »Requiem» uppfördes.
Den 12 maj uppfördes jämte Aug.
■Södermans ej på många år gifna
operett »Hin ondes lärospån» spelårets
sista nyhet, en-akts-operan Förseglad
(Versiegelt) af Deo Blech. Dagen
därpå började den förut här gästande
m:lle Yvonue de Tréville ett
gästspel, som afslutades den 2(i maj,
hvar-vid hon uppträdde i »Den vilseförda»,
»Boheme», »Mignon», »Romeo och
Julia» samt »Faust». Farväl från
operan togs den 30 af fru Jungstedt
i »Carmen» och den 31 af hr
Men-zinsky i »Lohengrin». Den 3 juni
gafs konsert af »Berliner
Liedertafel, den 4 gjorde fröken Olga
Blomé sin första operadebut som
Margareta i »Mefistofeles». Spelåret
afslutades den 8 och 9 ma] med
gästspel af balettsällskapet »Do fire» från
Köpenhamn och utförandet af
»Förseglad» samma aftnar.
—X––––
Symfoni på Wolga.
Musikbref från Moskva.
Den världsberömde konti
abasvirtu-osen Sergei Kussewitski har
upp-trädt såsom kulturbärare i sitt ryska
hemland och företagit en turné, som
ej har sin like. Han har förhyrt en
stor ångbåt och gjort en färd utefter
Wolga från Twer till Astrakan, 2,992
verst, och sedan åter till
Nischni-Nowgorod -— en resa, som omfattade
mer än (1,000 kilometer. Därunder
gåfvos 19 konserter i 11 städer vid
stranden af Wolga under loppet af
en månad. Hans orkester räknade
65 man af utvalda musici. Själf
uppträdde han såsom högt begåfvad
dirigent och förstod att ired sitt lifliga
temperament vinna konstnärerna för
sitt värf. Orkesterns prestationer
öfverstiga i betydlig grad den vanliga
nivån.
Sergei Kussewitski är född i
Wyschni-Wolotschek i guvernemeutet
Twer 1874 * Sin musikaliska
utbildning erhöll han vid Philharmonieus
högskola i Moskva, där han
sedermera verkade som professor och äfven
som solist, vid deu kejserliga operan.
Af en händelse kom han att egna sig
åt kontrabas-spelet; han sökte
nämligen ett stipendium vid musikskolan,
men ett sådaut fauns endast ledigt
för tillfället i kontrabasklassen. Då
nu ödet så fogat, arbetade han med
outtröttlig ilit på sin fullkomuing och
bragte snart världen i förvåning med
sin virtuositet. Ar 1904 lämnade han
Moskva och begaf sig till utlandet,
där han firade lysande triumfer. Han
kände emellertid för stor begränsning
inom ramen af hans soloinstrument
och försökte sig som orkesterdirigent,
en verksamhet, som ådagalade stor
insikt och begåfning hos honom. Haus
symfonikonserter under senaste
säsongen 1909 —1910, livilka delvis
dirigerades af honom själf, delvis af
Oscar Fried från Berlin, voro de mest
glänsande under denna viuteri Moskva.
Hans lifliga konstnärssjäl anvisade
honom äfven andra vägar, dem
konsten i hans hemland hade att beträda.
Sålunda företog han denna vår den
omnämnda Wolgafarten, som varade
från 9 maj till 10 juni.
De enorma svårigheter, som
uppreste sig mot detta företag, kan man
ej föreställa sig. Alla förberedelser
voro emellertid så väl gjorda, att
framgången däraf var betryggad. Det var
ingen lätt uppgift, att på fartyget
inhysa alla de resande och för en hel
månad bereda dem lugn och trefnad.
Många af musikerna åtföljdes af fruar
och barn. Om bord funnos äfven
hedersgäster, skriftställare,
korrespou-dentei, konstnärer, målare och en
läkare, som hade att sörja för de
resandes välbetiunande. Men den
älskvärda uppmärksamheten hos företagets
upphofsman och hans maka titjämnade
allt och beredde Wolga-fararne en
sorglös och angenäm tillvaro.
1 de mindre städerna — Twer,
Ri-binsk, Jaroslow, Kostroma,
Niscbni-Nowgorod, Simbirsk, Zariziuo — gafs
endast en konsert med följande
program: Beethoven: »Egmont-uvertyr»;
Tsehaikoirsky: 5:te symfonien;
Rimski-Korsakoir: »Sadko« och Wagiier: För-
spel till »Mästersångarne». Några af
dessa nummer ersattes ibland med
»Scheherazade» af Rimski-Korsakoir
och »Orestia» af S. Taneiew.
Såsom solist medverkade Alex.
Skria-bin, den store tänkaren som tondiktare,
hvilken under senaste tiden med sina
symfonier »Poeme divin» och »Extase»
bragt musikvärlden i förvåning genom
* Hans biografi med porträtt är införd
i Svensk Musiktidning PJO!) n:o 7 med
anledning af hans konserterande här dä.
den nya väg han beträdt. Han
spelade sin pianokonseit med det
förfinade föredrag och den själfullhet,
som endast han kan prestera.
I de stora städerna — Kasan,
Samara, Saratow, Astrakan — gåfvos
tvä konserter, den andra egnad åt
vesterländsk musik. Programmet
upptog då jämte Beethovens 7:de
symfoni »Le rouet d ömphale» af Saint
Saeas och »Les Preludes» af Liszt.
Som solist uppträdde den unge
violinisten Alexander Mogilewski. Han är
laureat af Moskva kouservatoriet 1909,
en förträfflig violinvirtuos, full af kraft
och konstnärlig elan. Han spelade
konsert af Bruch och Bach såsom
extranummer.
Så gick färden strömmen utför till
Astrakan, ändpunkten för resan.
Konserterna hafva haft en kulturhistorisk
betydelse: huru många år hade icke
förlupit innan en symfoni ljudit i
dessa städer, dit nu Wolgafarten
bragt en sådan? En tröst, ett
hjärte-behof var det för de bildade där,
hvilkas kall det är att vara kulturbärare
i fjärran trakter i det väldiga ryska
riket. Under långa år ha de måst
umbära sådan musik. Till Samara
hade kommit många besökare från
Orenburgs stepper, andra åter från
Uralbergen för att med musikens höga
njutning befria sig från den börda,
Som belastade deras själ, för att fröjda
sig åt konstens glans. Och ungdomen
sedan! Hur klappade ej hjärtat af
lust och fröjd hos de unga, då de
fingo höra en symfoni i sin
fullkomlighet, något hvad de aldrig anat eller
drömt om! Förtjusningen och bifallet,
som framkallades af hvarje konsert,
ville aldrig taga en ända. Detta var
belöningen för mästaien Kussewitski
och hans män, hvilka af hela sin själ
bemödade sig om att ställa sitt verk
i den sanna konstens tjänst.
Från Astrakan gick man tillbaka
uppför Wolgaströmmen. Fyra
konserter egde därjämte rum på
återvägen, i Saratoff, Samara, Kasan och
Nischui Nowgorod. Ett nytt program
var uppställdt och bjöd på endast
ryska saker af Mttssorgski, Conus,
Glinka, Kalinnikow (första symfonien)
och Tschaikowsky. Solisten R.
Ehrlich, gedigen violoncellist, spelade verk
af Glazounoff, W. Damajew, utmärkta
sångare sjöngo arior af Gretschaninoff
och Rimski-Korsakow. Återfärden var
ett sannskx’ldigt trimftåg!
Konstnärerna hälsades med hänförelse och
stormande bifallsj’ttringar. I
Nischni-Nowgorod, den nyss aflidne Balakiteffs
födelsestad, blef andra hälften af
konserten eguad åt han3 minne. »Romeo
och Julia», den symfoniska dikten,
som Tschaikowsky en gång tillegnat
honom, utgjorde slutet. Det var
också det allra sista stycket på
Wolga-fartens konserter. En skön dröm var
Wolga farten för alla som deltagit i
densamma. Den lysande ramen för
de konstnärliga föreställningarne, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
