Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 17 September 1910 - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Herr och fru Oscár - Impressarien Gustave Thalberg - Från andra land - Zweikau - Parisoperans utgifter - Metropolitanoperans gästspel i Paris - En Rysk opera - Dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr och fru Oscår började en
liöstturué d. 10 sept. i Sundsvall,
vidare går densamma öfver Norrland
söderut. t december resa de båda
operaartisterna till utlandet för att
göra studier och inträda åter i
tjänstgöring vid operan med nästa års
början.
Impressarien Gustave
Thalberg erhöll från den svensk
amerikanska elitkören efter dess
konserte-rande i Sverige en vacker hedersgåfva
som bevis på körens tacksamhet och
erkänsla. Hedersgåfvan bestod af en
bröstnål af diamanter och satirer samt
en vacker silfverpokal, utgången från
juvelerare Hallberg, infattad med ädla
stenar och med inskription: Från
svensk-amerikanska elitkören till sin
värderade impressarie Gustave
Thalberg.
Från andra land.
Zweikau, den sachsiska staden,
där Robert Schumann föddes, rustar
sig att fira 100 årsdagen af sin store
sons, kotiert Schumanns födelse, den 8
juni, med en vacker minnesfest, i
hvilken en utvald Schumaun-förening.
däribland kompositörens 7S åriga
svägerska, Marie Wieck, skall deltaga.
Samtidigt kommer ett
Schumann-mu-seum att grundläggas.
Parisoperans utgifter.
Direktionen för Stora Operan i Paris har i
dagarna haft ett sammanträde, vid
hvilket det klagades öfver att Operans
utgifter äro alldeles för stora. 1’nder
det förflutna året belöpte de sig sålunda
till ej mindre än 4,107,436 francs.
Hvarje föreställning kostar i regeln
18- å 20,000 francs, men pjäser med
särskildt stor apparat höja
utgiftsposten betydligt.
Sålunda kostade »Faust 8»
iscensättning 1(55,000 francs och »Monna
Vanna» 35,400, under det Wagners
»Ragnarök föranledde en utgift på
82,000 francs.
Staden Paris har hittills bestämdt
vägrat att tillskjuta något belopp, och
man kan ej besluta sig för att höja
inträdesafgiften.
Metropolitanoperans
gästspel i Paris. En utvald
konst-närsskara från Metropolitanoperan i
Newyork inledde vid midten af maj
ett gästspel å Ohåtelet teatern i Paris
under direktör Gatti-Oasazzas ledning
och under beskydd af ministrarna
Pichon och Barthou samt spetsarna
inom den amerikanska och italienska
kolonien. Början gjordes med Verdis
»Aida», hvari Caruso och barytonisten
Amato, Emmy Destinn och Louise
Homer som innehafvare af
hufvudparti-erna bildade en oförliknelig ensemble
och särskildt i tredje akten firade
stora triumfer. Äfveu den geniala
kapellmästaren Toscauini blef föremål
för stora ovationer. Operan sjöngs
på italienska språket. Hela det
konstnärliga och litterära Paris var
närvarande. I minister Barthous loge
syntes d’Annunzio och Rostand.
Clemen-ceau satt hos gästspelets organisatör,
teaterdirektör Astruc. Föreställningen
gjorde på denna elitpublik ett
ovanligt starkt intryck.
En Rysk opera. På kejserliga
Operan i Petersburg gafs början af
maj första gången Ivanovs nya opera
»Gore et uma» (»Olycklig för sitt
snille»), kvartill libretton lånats från
Gribojedovs komedi med samma namn.
Kompositören, som gjort sig allmänt
bekant som musikkritiker i Novoje
Vremja, fick för några år sedan en
annan opera uppförd, som vann en
viss framgång. Musiken i det nya
verket är lättfattlig och melodisk, utan
att vara nyskapande, och operan
mottogs med välvilja. Föreställningen
bevistades af änkekejsarinnan och
några af storfurstarna.
först som konsertsåDgare, men
öfver-gick snart till operan. Sommaren
1899 inbjöds han att i Bayreuths
utföra Loges parti i »Rheingold» och
har särdele3 i denna roll vunnit
erkännande såsom oöfverträffad, samt
utfört densamma på flera scener. Till
hans repertoar har för öfrigt hört
Sigmund, Sigfried, Faust, Florestan,
Lo-hengrin, Erik (»Holländaren"), Fra
Diavolo, Eleazar, Max i »Friskytten»,
Tamino etc. För vår hufvudstad är
d:r Briesemeister väl bekant. Han
hitkom först 1901 om hösten för
pre-miäreu af »Rheuguldet», men sjöDg
här innan denna Wagner-dram blef
färdig att uppföras, Don José, Cauio,
Turiddo, Tannhäuser och Lohengrin.
Hau stannade här spelåret ut och
sjöng i febr. 1902 Pollion i »Norma»
på svenska, samt sedan Sigmund och
Erik. I slutet af april gästade han
åter vår opera som Loge i
»Rhen-guldet», senast uppträdande här i
denna roll d. 4 maj efter att sista
april ha utfört Sigmund i v Valkyrian».
(Porträtt och biografi i Svensk
Musiktidning 1906 n:o 9.)
■Nr–-
Dödsfall.
lialnkiretv, Milt/, Alexejewitscb, rysk
komponist, f. 183(5 i
Nischni-Nowgo-rod, har under sommaren aflidit i
Petersburg. Han studerade först na
turvetenskap vid universitetet i Kasan,
men begaf sig därifrån till Mcskva,
där han gjorde sig berömd som pianist.
Där gjorde han bekantskap med den
gamle Oulibischeff, Mozartbiografiens
författare, hvilken gjorde honom
bekant med den honom förut obekanta
tyska musikens skatter. Ar 18(50
flyt-tade Balakirew till Petersburg och
kom i umgänge med Mussorgski, Cui,
Rimsky-Korsakow och Borodine. Med
Lamakin grundade han 1862
»Musik-friskolan» och ledde 18(57 —18 7 0
Ryska Musiksällskapets konserter, men
drog sig 1872 undan till privatlifvet.
Balakirew hör som komponist till den
nationalryska skolan. Hans förnämsta
verk äro: Ouvertyr öfver ryska,
spanska och bömiska tema. en symfonisk
dikt »Tamara», musik till »Kung Lear»,
en orientalisk fantasi för piano
(»Sla-mey»), Symfoni. C dur (1898),
pianostycken, pianoarrangementer af
ouvertyrer af Glinka, Berlioz etc., en
samling ryska folkvisor. Hans sista verk
är en pianokonsert, som lär komma
att under denna säsong spelas bl. a.
i Berlin.
Briesemeister, Otio, Ferdinand,
berömd tysk tenor, wagnersångare, f.
18 maj 1866 i Arnswalde
(Brandenburg) har under sommaren atlidit i
Wilmersdorf efter en kort sjukdom.
Han studerade först medicin och blef
praktiserande läkare. Han egnade sig
sedan åt sångkonsten och uppträdde
Skärlén, Emma, sångerska, f. i
Sundbyberg 4 febr. 1871, afled d. 12
juli i Stockholm efter flerårigt lidande.
Hon var 1888—93 elev i Musikal,
akademien, studerande sång för
Arlberg och 1893—96 för fröken Signe
Hebbe. Fröken Skärlén har mest
gjort sig känd som konsertsångerska,
men har äfven tillhört Lindbergska
operettsällskapet och debuterat som
Anna i »Yärmländingarne» på operan.
1899 —1900 gjorde hon en utrikes
resa till Tyskland och Paris.
Simrock, Hans, ledare af den 1S70
grundade Simrock ska
musikförlagsaffären i Berlin, afled deu 20 juni,
49 år.
z ■’/ ’///’/ /re* /yCyt/ssi
/vzz- > //zzzzzz-rz/ //// er//f .jc‘ss/
/zzz zzzzzz -’ rPcifjyr r/c/./Cr/ffj/
■j" cre/e/fyZ ’//"■//“ s/////r/
zzzzy .icif’ri’/ zzzzz/ «■ zz zz/zvzz
( «/zz//y //t ’■/cejyy’z zz .zz-zzz
> ’ /, zzzz z/zzzz z/Zzz yTtfi
zz/z /y’ /f r zz.zzlvzzzz
yrfi’.y/^erJr>//fy//i j
c//(.z c z’zzv
// /z zz’z’zZZZZ.
• ^Zzzzz-z /// . //,’Z.Z.Z .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
