- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 30 (1910) /
105

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 14. 3 Oktober 1910 - Gottfried Galston (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H:r 14.

Redaktör och utgifvare:

FRANS J. HUSS.

Telefon: Brunkeberg 14 97.

NORDISKT MUSIKBLAD

Stockholm den 3 Oktober 1910.

Expedition: Kammakaregatan 6.

Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.

30 Arg.

Gottfried Galston.

Atcr har en af nutidens förnämsta
pianovirtuoser hittat vägen till vår
nordiska lnfvudstad för att presentera
sig och sin konst från konsertestraden.
Det torde ej vara så inånga här, som
ha reda på att han gjort sig ett
be-römdt namn icke blot t i Europa, utan
äfven i Amerika, ja till och med i
Australien.

Gottfried Galston är född den
31 aug. 1879 i Wien. Hans far var
ungrare och modern af polsk härkomst.
I den österrikiska hufvudstaden till
bragte han sin ungdoms- och studietid,
såsom lärjunge vid gymnasiet tillika
egnande sig åt pianospelet med prof.
Schenner till lärare. Trots sin tydligt
och tidigt framträdande musikaliska
begåfning hade hans far bestämt
honom för handelståndet. Men då
Theodor Leschetitski, den berömde
pianoläraren, upptog honom bland
sina elever, veko faderns
betänkligheter, och han egnade sig nu
med stor ifver åt tonkonsten.

Efter fyra års studier i
Lesche-titzkis skola begaf han sig till
Leipzig, där han studerade
musikteori för Jadassohu oeh
Rei-necke. Där gaf han den 13 febr.

1900 sin första konsert i
Gewandhaus, då kritiken i honom fann
en tekuiskt mästerlig och mycket
lofvande pianist. Han tog sedun
sin bostad i Berlin, men företog
efter nämnda uppträdande i
Leipzig stora konsertresoj i Tyskland,
Österrike, England, Frankrike
och Ryssland. Ar 1903 antog
han befattningen som professor
vid Stern’ska konservatoriet i
Berlin, en post som han dock
snart lämnade för att egna sig
åt konserterande. I London
väckte han på sin första konsert stor
uppmärksamhet med Brahms’
kompositioner, och den berömde
dirigenten Hans Richter
engagerade honom då för sina konserter i

Gottfried Galston.

Kathleen Parlow.

Manchester och London. När den
berömde, med honom jemnårige,
Violoncellisten .Tean Gerardy sökte sig en
pianist för en turné i Amerika och
Australien, förband sig Galston med

honom för denna långväga konsertresa.
Ar 1905 gifte sig Galston med Anton
Rubinsteins framstående pianoelev
Sandra Droucker och företog
tillsammans med henne en rad konserter,
vid hvilka originalverk för två pianon
kommo till utförande. I vår
redogörelse för musiklifvet i Köpenhamn och
Kristiania har hennes medverkande vid
större konserter eller eget
konserterande därstädes omnämnts.

Galstons första konsert i Stockholm
blef honom en fullständig triumf.
Redan med programmets första nummer,

4 koraler af Bach, bearbetade af Fer-

luccio Busoni, visade han sig stå på

höjden af teknisk fulländning och ut-

vecklade en kraft och uthållighet, som
man knappt kunde vänta af den
spenslige konstnären, och strax
efter detta kraftprof utförde han
med samma bravur Liszts
ensat-siga långa H-moll sonat. Tredje

numret på programmet utgjorde
en fint spelad rSicilienne» af
Bach samt Intermezzo op. 119
och Walzer op. 39 af Brahms,
hvarmed han visade sig motsvara
sitt rykte som utmärkt
Brahms-tolkare. Konserten afslöts med

det nya krafrprofvet att utan
uppehåll spela Chopins 12 Etudes op.

10 och hans Ass dur-polenaise.
Konserten var till program som
utförande ett stordåd, om än de
båda begynnelsenumren
merablef-vo uttryck för exekutörens
glänsande virtuositet än skänkte
musikalisk njutning. Pianogiganten
Busonis Bach-beaibetning är i
det hela låugtrådig och
öronbedöf-vande, om än koralmelodierna,
som utgör kärnan i densamma,
med mästerlig klarhet pointerades
af konsertgifvaren. Äfven Liszts
sonat gör mest intryck af ett
dundrande bravurstycke med några bär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1910/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free