Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 15 Mars 1911 - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från scenen och konsertsalen.
Kung!, teatern.
Mars 1.
2.
4.
5.
7.
8, 10, 12, 14.
0.
11.
Wagner: Tannhäuser.
P u c c i n i: Boheme. (Roclol phe:
lir Otto Wolf, gäst; Mimi:
frk. Hörndahl.)
Bi /et: Carmen. Don José:
lir Otto Wolf, gäst.
E. d Albert: Izeyl.
Fest-föreställning
Oounod Taust. Faust: lir
Otto Wolf, gäst; Margareta:
fru Lizell; Mefistofeles: hr
Sjöberg.
Claude Terasse: Telemaks
friarfärd, komedi i 5 akter,
(i tablåer, al Jules Lemaitre
odi M. Donnay.Öfvers.afSven
Nyblom. (Helena, Penelope,
Nausikaa, Arete: fruar
Järne-felt, Lizell, frkn. Osborn,
Karlssohn; Odyssevs.
Mene-laus, Telemak, Alkinoos: lirr
Wallgren, Stiebei, Stockman,
Sjöberg: Eurymedusa,Phylo,
Alkippe, Adreste: frnar
Jahn-ke, Bartels, Högberg, frk.
Hörndahl: Phemios.
Hemisti-kos: hrr Svedelius, Ericson:
Eumäos, Podasochus, Styrax,
Etoneus, Asphalion: hrr
Len-nartsson, Mandahl,
Graf-ström, Gustafson, Widerfelt;
Minerva: Luise Colma
Leoncavallo: Pajazw.
((’.a-nio: hr Otto Wolf, gäst.
Balett: Festen hos Therese.
Puccini: Madam’1 Butterfly.
Oscarsteatern.
Mais 1 14. Leo Fall: Julia.
5. 12. Ljungby horn. (Matiné.
Musikal, akademien.
Mars 3. Konsert till förm. för Kvinnliga
Kontorist-och expeditföreningens
pensionskassa. Medverkande:
sångerskorna fru Otti Pegel, miss
F.ssie Case; frk. Stina Holm
de-klam. ; operasångaren Sven
Nyblom, hr Nils Fahlman,
violinisten Carl Nordberger.
(i. Konsert af pianisten frök. Tilli
Wall. Biträdande: violinisten
Sven Kjellström.
Vetenskapsakademien.
Mars 4. Konsert af barytonsångaren
Johan Ljungquist. Biträdande:
fru Anna Lang, hr Olli Suolahti.
14. Konsert af pianisten Kerstin
Runbäck. Biträdande:
sångerskan frk. Ebba Nyström.
Den tyske tenorsångaren Otto Wolfs
gästspel afslöts med Oauio i »Pajaz./.o»,
en roll som jämte Rodolphe hörde till
hans hästii här. Ehuru begåfvad med
stark och rätt behaglig stämma, som
behandlades vårdadt, gjorde han med
sin satta och fylliga figur ej något
märkligare intrvck i dramatiskt
hänseende. Operans sista nyhet »Telemaks
friarfärd» hade premiär på en
abonne-mangsdag inför fylld salong i närvaro
af konungen och en stor del :if det
kungliga husets medlemmar samt
konungens gäster, konungen och
drottningen af Danmark med tre deras
barn, en prins och två prinsessor. Den
muntrande komedien med de gemytliga
grekiska kungarne och den lilla
kärlekshistorien roade synbarligen publiken
och vann liksom utförandet rätt stort
bifall. Någon sträng måttstock får
icke appliceras på en komedi-operett
af detta slag, men den vanliga
operetten med dess slipprigheter och
trivialiteter står den vida öfver. Spelet
var godt å alla sidor och goda
sångkrafter skötte de vokala partierna, som
delvis voro rätt underhållande med
stöd af en rätt välljudande orkester.
Dekorationerna erhjödo en god ögon
fägnad. Pjesens innehåll ha vi på ett
annat ställe i detta nummer relaterat.
Penelope och Helena hade utmärkta
representanter i fruar Lindberg och
Järnefelt, likaså < idyssevs och
Mene-laus i hrr Wallgren och Stiebel. Det
unga paret Telemak och Nausikaa
åter-gåfvos behagligt till sång som spel och
apparition af hr Stockman och fröken
Osborn. Af de bägge hofskalderna
gjorde hrr Svedelius och Ericson roliga
figurer. Fröken Karlsson som Arete
och hr Sjöberg som hennes gemål
Alkinoos fyllde väl sina platser och
balletten gjorde sin sak förträffligt.
Beträffande musiken bade fröken
Os-boru, hrr Stockman och Wallgren rätt
underhållande solosånger, Helenas
tärnor hade en högst intagande ensemble
vid sina sländor, äfven duetter, körer
och en del annan musik, likasom
mellanspel i orkestern läto väl höra sig,
om ock musiken i sin helhet ej är
särdeles originell och i lätt stil.
Af andra Terasses verk för scenen
månämnas operetterna »Ambassadören»
uppförd å Oscarsteatern D.107, »Der
Kongress von Sevilla, uppförd i
München 1906, »Die Arbeiten des
Herkules», gifven 1908 i Leipzig.
Oscarsteaterns »Julia», som nu gått
25 gånger öfver scenen, är en
oförargligt glad operett med ett och annat
välklingande musiknummer. Fröken
Berentz är förträfllig som »Puppen
mädehen», hr Ringvall mycket rolig
som teaterdirektören, likssä fru
Meissner samt hrr Allum, Ulman och
Barklind i sina roller.
Konsertrei)/. En för oss ny
komponist och komposition
presenterades d. 14 febr. i Musikaliska
akademien med Filharmoniska sällskapets
utförande af Wolfrums
»Weihnachtsmysterium».
Philip Wolfrum, född 1850, är sedan
1S9S professor i musikvetenskap i
Heidelberg och har gjort sig känd
som flitig kompositör af orgelmusik,
kammarmusik, större körverk och
solosånger. Detta »julmysterium» inne
håller i första afdelningen 1 Förspel,
hvarpå följer en kör »Ehre sei Gott
in der Höhe»; 2. Die Ankündigung
des Engels; 8. Marias Lobgesang; 4.
Mellanspel för 2 instrument; 5. Die
Geburt Jesu; li. Die Verkündigung des
Engels an die Hirten. Andra delen: 7.
Einleitung. »Dem aller Weltkreis nie
beschloss, der liegt in Marien Schoss:
8. Maria an der Krippe; 9. Die
Hirten bei der Krippe: 10. Die drei
Könige aus dem Morgenlande; 11. Schluss-
Scene Dies ist der ’lag, den Gott
gemacht».
Innehållet är, som man kan förstå,
den bibliska berättelsen om Jesu
födelse med änglaförkunnelsen, Marias
lofsång, ängelns förkunnelse för
herdarna, Maria och herdarna vid
krub-ban och berättelsen om de tre komm
garna från < isterlandet. Efter
förspelet insätter kören ett kraftigt och
välljudande »Ehre sei Gott in der Hübe ,
med en mycket trivial mellansats:
»Fröhlich seid und jubiliret», hvarpå
följer ett ganska långt mellanspel i
orkestern. Berättelserna innehöllo,
som vanligt i sådana oratorier, en
torr och föga uttrycksfull musikalisk
deklamation. Vacker musik innehåller
i n:o 5 växelsången mellan Maria och
Josef likasom inledningen till andra
afdelningen, herdelåten för orkester
före herdarnes framträdande till
krabban, och den ganska s’åtliga slutkören
med stegrad kraft. Marias monolog
(n:o 8) är en något konstlad vision
om Jesusbarnets framtida förföljelse af
judarne och korsdöd. Oratoriet hade
vid utförandet goda solister i fruar
Pegel och Hultman, frkn Ebba
Nyström (Maria) och Rohnström samt hrr
Nyblom (evangelisten), Husberg,
Fahlman och Norrby. Hofkapellmästaren
Järnefelt anförde det hela under
hof-kapellets medverkan. 1’tförandet var
i allo värdt beröm, och publikens
bifall efter oratoriets slut gaf
erkännande däråt.
Musikföreningens senaste konsert
under prof. Nerudas ledning, som
vanligt, gafs för full salong. Med anled
ning af att Franz Liszts födelsedag
inträffade för 100 år sedan, d. 12 okt.,
och hans dödsdag, d. 31 juli för 25
år sedan, hade hans oratorium »Kris
tus» upptagits på programmet. Till
följd af verkets ursprungliga längd
hade en del uteslutningar vidtagits vid
utförandet, enligt kompositörens egen
anvisning. Oratoriet uppfördes här af
Musikföreningen i mars 1906. Det
sönderfaller i tre afdelningar. I
Kristus födes. 1. Orkesterinledning. 2.
Pastoral och änglarnas budskap; 8.
Hymn: »Stabat mater speciosa»; -I.
Herdesång vid krubban; 5. De heliga
tre konungar; II Kristus lär och
verkar. 6. Saligprisandet; 7. Bönen
»Fader vår»; 8. Kyrkans grundläg
gande; 9. Undret; 10. Intåget i
Jerusalem; III Kristus lider och uppstår.
12. »Btabat mater dolorosa; 13.
Påskhymn; 14. Resurrexit. (»ratoriets mest
framstående satser äro orkesterns, om
också äfven vokala skönheter här och
där uppenbara sig.
Orkesterinledningen är något enformig men
herdesångens pastoral och de heliga
konungarnas intåg äro anslående och väl
instrumenterede orkesternummer. Af
vackra vokala partier kunna påpekas
änglarnas budskap »Gloria in excelsis»
och »Stabat mater speciosa»,
Saligprisandet och Påskhymnerna i gammal
stil, Benedictus och delar af »Stabat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
