Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 12 April 1911 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kungl. teatern - Understöd åt tonsättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presenterade nu dramats hjälte med
rätt god framställning och vokal kraft
i det högre röstläget. Fru
Lykseth-Skogmans Brynbilda ha vi förut
om-nämntmed erkännande af hennes talang.
Höjdtonerna hos henne förefaller
stundom något skarpt forcerade i
passionerade moment. I Waltrautes parti
tick man ånyo tillfälle att beundra fru
Glatissens vackra stämma samt konst
närliga sång och spel. Fru Lizell är
en behaglig Gudruua. Hr Oscar tager
sig dramatiskt väl ut som Gunter och
för den sträfve Hagen passar hr
Sve-delius bra. Rhendöttrarna presterade
utmärkt sång i sin trio. Operan är
otillbörligt lång, och det kan sättas i
fråga — i fall det ej betraktas som
ett helgerån — om icke den handlingen
egentligen ej tillhörande nornornas
prolog kan uteslutas. 5 timmars
föreställning afskräcker många.
Oscarsteatern har gjort lycka med
sin österrikiske gäst hr Marischka,
som nu, med förlängdt gästspel,
frara-trädt i tre operettt-r. Hans lifliga spel,
goda sång och app irition verka mycket
anslående, hvilket kanske mest
frara-träd le i hans sista parii, Fredy i
»Dol-larprinsessan», där man fick återse hr
Barcklind och fägna sig åt fröknar
Grönbergs och Berentz’ sång och spel
samt hr Ringvalls muntrande komik.
Operans 4:de svmfouikonsert gafs
d. 1 april. Det hade vatit öuskvärdt
om annonseringen därom hade varit —
ett apr.lnarri, tv nu kom denua
konsert i kollission med Emil Sjögrens,
några veckor förut annonserade
kotn-p rsitionskonsert medframförandeaf flera
hans nya kompositioner, till olägenhet
för såväl vår framstående komponist
Sjögren som Kgl. teatern själf och vår
musikpubl k. Men kanske fanus ingen
annan dag att välja. Veckan förut
biträdde hofkapellet vid O.
D.-konserten, ett par dagar senare uppfördes
Ragnarök» och i midten af månaden
kommer väl den vanliga
påskdagskon-serten att gifvas. Musikreferenter, som
måste taga notis om Sjögrenkonsertens
nyheter, måste nu, sedan det skett,
bals öfver hufvud skynda till Operan
att där med få bevista senare
afdel-ningen af symfonikonserten med för
sakande af att få höra Beethovens
»Eroicasymfoni», som utgjorde den
första. Det tyska programmet upptog
sedan Mendelssohns vackra »Ruy
Blas»-nvertyr, Brahms underhållande
»Tragiska uvertyr», Wagners härliga, endast
väl långt, utdragna
»Charfreitagszau-ber» ur »Parsifal» och slutligen Rich.
Strauss’ färgbrokiga, många fängslande
instrumentala detaljer innehållande
symfoniska dikt «Don .Juan», som man
dock tycker slutar väl tamt, om man
tänker på den spanske äfventyrarens
våldsamma slut i operan. Symfonien
leddes med säker hand af
kapellmästaren Voghera.
Emil Sjögrens »souatafton» med sång
gafs för ganska talrik publik, men
bade säkert samlat fulltalig sådan, om
icke Operans symfonikonsert förhindrat
det. Konsertgifvaren biträddes denna
gång af Violoncellisten frk. Nini
Wær-nér, violinisten Sven Kjdlström,
sång-ersk m frk. Ebba Nyström (i bt. för
fru Dagmar Möller, som förhindrats
melverka) samt barytonsångaren
löjtnant Erik Elfgren. Konsertens första
afdelning upptog som nyheter Sonat
för violoncell och piano A-dur, op. 58,
(manuskr.) samt fyra barytonsånger.
I andra afdelningeu sjöng frk. Nyätröm
sångerna »Tänd stjärnor» (op. 50),
»Ro, ro ögonsten» och »Alt vandrer
maanen» med obligat violin och
utfördes till sist Sonat n:o 4, H-rnoll (op.
47) för violin och piano. Tonsättaren
utförde själf pianopartier och
ackompanjemang. Den nya
violoncellsona-tens tre satser benämnas Allegro con
spirito; Romanza, andante cm moto;
Allegro scherzando. Likasom
slutnumret H-moll sonaten öro dessa satser ej
särdeles ’ånga, rika på m ’dulationer och
frisk rytm samt många vackra
melodiska idéer. Man röjer i dessa en nyare
stilriktning, som icke utmärker sig af
samma omedelbara inspiration s >m i
tonsättarens äldre verk, t. ex. den andra
violinsonaten och bekanta sånger.
Detsamma kan sägas om de njm, un fram
förda sångerna; » Ett drömackord» (op.
34; dikt af Fröding), »Generationer»
(op. 53, n:o 2; dikt af Ernst
Josephson), »Die geheimniss/olle Flöte»
(op-54, n:o 1 ; kinesisk dikt af Li-Tai Po
70 2 — 7(53 e. Kr.) — fri öfvers. till
tyskan af Hans Bethge), »Ack, hvad
vår lefnad är flyktig och snar» (op. 53,
n:o 3; dikt. af Ernst Josephson).
Sonaten op. 47, H-moll, uppfördes här
första gången på en Sjögren-konsert,
mars 1008, utförd af honom och
violinisten mr Mangeot på samma gång
som en annan nyhet af h. nom, »Tema
med variationer» för piano, (op. 48)
spelad af frk. Märtha Ohlson. I
fröknar Nyström och Wærnér, samt hrr
Elfgren och Kjellström egde Sjögren
vid nu gifna konsert framstående
biträden, hvilka också, likasom den om
tycke tonsättaren själf, voro föremål
för lifligt bifall.
Kungl. Musikkonservatoriets konsert
med elever och f. {I. elever, d. 4 april,
gafs för i det närmaste fulltaliga
åhörareunder förste hofkapellm. Nordqvists
| ledning efter ett värdefullt program,
upptagande Brahms’ vackra
»Schicksalslied» för kör och orkester, Mozarts
sköna G moll-symfoni och Cherubinis
stämningsfulla »Requiem», C-moll, för
blandad kör och orkester — intressant
nog att få höra strax efter hans
nydi-gen af O. D. gifna Requiem för
mansröster. Den rätt stora kören, med
ungdomsfriska stämmor och den äfven
ungdomliga orkestern, hvari man såg
många kvinnliga violinister, skötte sig
godt. Det hela vann stort erkännande
af publiken, och konserter af detta
slag hafva onekligen värde och nytta
äfven för de utförande.
Fru Maikki Järnefelt-Palmgrens kon-
sert — annonserad till 31 mars i
Musikaliska akademien och då i sista
stund inställd — ägde rum i
Vetenskapsakademien, där hon för åtta år
sedan först presenterade sig för vår
musikpublik med sin d. v. make Armas
Järnefelt som ackompaujatör. Den
stora rösten och sångkonsten har den
i hem- och utlandet länge bekanta
sångerskan ännu i besittning, om än
föredraget nu tycks vara mera anlagdt på
effekt, hvarigenom rösten stundom
forceras till skrikton och en
hyperdrama-tisk framställning förleder till en ofta
komisk verkande mimik. Där dessa
fel undvikas bereder hennes sång rätt
stor njutning. Programmet upptog en
aria ur Ponchiellis »Gioconda» (uppf.
i Stockholm 1892) samt en d:o ur
»Tosca»,en intagande sång »Amarilli»
af Giulio Cacciui (1550 —1018),
Schuberts »Die Liebe hut gelogen», af
Liszt; »Uber alle Gipfeln ist Ruh!»
och »Enfant si j’étais roi», af Hugo
Wolf: »Das verlassene Mägdlein», »Er
ists», af Rich. Strauss: »Ständchen»,
Augusta Holmes: »Noel», vidare af
Selim Palmgren — som bekant en af
nutidens ansedda finska tonsättare —
Sigrids bön ur operan »Dar.iel Hjort»,
Dyligen uppförd i Abo och Helsingfors,
sångerna »Herbst» och »Lotta
Len-ntngs vaggvisa» samt till slut »En
spel- och dansvisa» af A. Järnefelt
samt »Var det en dröm?» af J.
Sibe-lius. Hr Palmgreu var en utmärkt
ackompanjatör, och om än bönen till
»Guds moder» ur hans opera var ett
stycke nuridsförkonstling, förtjänade
hans andra sånger, om än äfven de i
modern stil, det stora bifall de väckte,
och hvilket nödgade den till det yttre
anspråkslöse komponisten att efter
påstötning af sångerskan gemålen mottaga
den honom ämnade delen af hyllningen.
Publiken röjde en förtjusningsfeber,
som föranledde flera bisseringar och
extranummer.
_________
Musiknotiser från hufvudstaden
och landsorten.
Kungl. teatern. Operans nästa
— och väl s sta — nyhet för
säsongen, Mussorgskis »Boris Godunoff»
är nu under iuöfning. Herr Forsell,
som skulle uppträda i densamma, är
ännu icke återställd från sin efter den
finska tesan iråkade sjukdom,
hvur-före hans parti torde komma att
öf-vertagas af herr Wallgren, som äfven
fått inöfva detsamma.
Mot slutet af maj kommer Signora
Maria Labia att gästa här efter att i
Tyskland ha varit mycket uppburen,
sedan den unga sångerskan uppträdde
som gäst, å Stockholms-operan från
mars 1905 till jan. 1906. Hon har
på senaste åren varit engagerad vid
Komische Oper i Berlin.
Understöd åt tonsättare.
Musikaliska akademien har afgifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
