Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 18 Oktober 1911 - Signe Rappe (med porträtt) - Franz Liszt 1811—1911 (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilländalupit, har hon tillbragt
sommaren här i föräldrahemmtt och nu till
en början under denna säsong ägnat
sig åt konserterande. På ett annat
ställe i detta nummer omnämnes den
succés hon gjort härstädes med tvänne
konserter under denna månad i
Musikaliska akademien. Efter deßsa ger
hon konserter i Upsala och Göteborg,
samt ställer sedan kosan till Paris.
I första numret af förra årgången
hade vi med anledning särskildt af
fröken Rappes gästande då på vår
Opera, en utförligare uppsatts om
hennes sångstudier och konstnärsbana
hvarför vi här kunna hänvisa till densamma.
Vi omnämnde då hur hon som
konsertsångerska först gjorde sig mycket
bemärkt i hemlandet och i Köpenhamn
samt huru hon efter fortsatta
sångstudier för utmärkta lärarinnor i
Berlin äfven med förberedelse till
uppträdande på scenen, dit hennes håg
drog henne, debuterade på Mannheims
opera d. 6 sept. 1900 som Pamina och
straxt gjorde stor succés med
kreerandet af Salomes svåra parti på denna
teater, där hon under två år vidare
bland stora roller utförde Venus i
»Tannhäaser», Sulamith i »Drottningen
af Saba», Rezia i »Oberon», Elsa i
»Lohengrin», Desdemona i »Otello»,
Senta i »Holländaren , Aida och
Margareta i »Fau»t» etc. Genom den
berömde dirigenten Weingartner blef hon
sedan vunnen för hofoperan i Wien.
Fröken Rappes gästande på
Stockholins-operan, ha vi i godt minne. Det
skedde först under december 1908, då
hon uppträdde som Salome, Margareta
i »Faust», Aida och Senta med stor
framgång i alla dessa roller. Hennes
andra gästspel här ägde rum från 0
dec. 1909 till 13 jan. 1910, då hon
för första gången framträdde här som
Desdemona och Elisabeth i
»Tannhäu-ser», en för henne ny roll, och ånyo
denna gång utförde Margareta, Aida,
Elsa och Senta.
Under vistelsen i Mannheim gästade
fröken Rappe flera större tyska
operascener, däribland Berlins Kgl. Opera,
som Salome med sällsynt framgång,
och i slutet af förra året som Senta
på Coventgarden-teatern i London, där
hon, likaledes med stor framgång
medverkade på en konsert.
Vi antaga att fröken Rappe ej
kommer att öfvergifva scenen, där hon
med sin vackra röst och stora
sångkonst i förening med dramatisk talang
och särdeles fördelaktig apparation
har utsikt att fortfarande fira triumfer.
––-m–––-
Franz Liszt.
1811 — 1886.
I denna månad firas mångenstädes
minnet af en musikvärldens märkligaste
stormän, Franz Liszt, hvars
födelsedag inträffade för 100 år sedan, d. 22
aug. och dödsdag för 25 år sedan d.
31 juli. Företrädesvis i hans
fädernesland Ungarn och i Tyskland, där han
tillbragte större delen af sitt lif och
hade siu rikaste verksamhet, kommer
detta minne att högtidlighållas med
konserter för uppförande af hans
kompositioner. Äfven den svenska
huf-vudstaden lämnar bidrag till denna
hyllning. Nyligen har JgDaz Friedman
här gifvit en Liszt-afton på Musikaliska
akademien, där en konsert eger rum
d. 13 d:s tillhörande »borgarskolans
serier» med program af uteslutande
Liszt-komposioner för piano, solo- och
körsång, hvartill kommer att K.
Operan ger sin första syinfonikonsert d.
21 okt. med Liszt-program.
I Budapest firas en fem dagars
Liszt-fest från 21 till 25 okt. med
uppförande af hans verk, börjande med
»Elisabeth-legenlen» och slutande med
oratoriet »Kristus». En Liszt-komitté
därstädes har nyligen beslutat att
ut-gifva en ny upplaga af hans samtliga
kompositioner, att där upprätta en
minnesvård öfver honom och till hans
fädernesland öfverflytta hans jordiska
kvarlefvor.
Hvad som först gjorde Liszts namn
bekant var hans talang som världens
mest storslagna piano virtuos och Lans
på grandios effekt anlagda stora
pianokompositioner, med hvilka han
skapade »n Dy teknik för pianots heroer.
I sina »rhapsodier» och stora
»transskriptioner» äfvensom sina
pianokonserter har han lämnat virtuosen ett
betydande bravur-material, dit man
äfven kan räkna många af hans etyder.
Först senare har Liszts vokala
kompositioner, körverk och solosånger samt
orkesterverk gjort sig kända och
uppskattade. Wagners och Berlioz’
inflytande ger sig tillkänna i de
sistnämnda, hvari de instrumentala och
dynamiska effekterna öfverglänsa
inspirationen och uupfinningen. En högst
framstående egenskap hos Liszt är hans
eminenta förmåga som pianolärare.
Med den kolossala virtuositeten
förenade sig hos Liszt en geuialitet och
värme i musikalisk uppfattning och
framställning som verkade fascinerande
på åhörande. Lika mästerligt kunde
han tolka ett stycke af gamle Scarlatti,
som en Beetho vensonat eller nyare
tcnsättningar, och med sin enastående
talang förenade han en personlig
älskvärdhet, som tjusade hans elever. Man
kunde ej räkna på att anses för en
fullkomnad pianist under hans tid om
man ej hos honom satte kronan på
verket och fått mästarbrefvet.
Franz Liszt föddes d. 22 okt. 1811
i Raiding, en by nära den ungerska
staden Oedenburg. Fadern var
förvaltare hos furst Esterhazy, hvars
berömda kapell, för hvilket Jovef Haydn
varit anförare, var stationerad i den
närliggande staden Eisenstadt. Fadern
var musikalisk, spelade klavér och andra
instrument samt kunde därför
under-| visa sonen. Vid 6 års ålder började
dennes musikundervisning, och redau
såsom nioåring medverkade han å en
konsert i Oedenburg med sådan
framgång, att furst Esterhazy lät honom
komma till Eisenstadt och spela för sig,
hvarpå fadern beslöt att låta gossen
konsertera i Pressburg. Följden af
konserterandet här var att flere
ungerska magnater tillförsäkrade honom ett
stipendium af (iOO gulden under sex
år. Liszts fader lämnade nu sin plats
i Raiding, och föräldrarne egnade sig
därefter helt och hållet åt sonens
uppfostran. De öfverflyttade då till Wien
1821, där Czerny blef den unge Liszts
lärare i pianospelning och Salieri
öf-vertog hans teoretiska utbildning; de
framsteg han nu gjorde gränsade till
det otroliga. Redan efter ett års ifriga
studier kunde han låta höra sig
offentligen i Wien och väckte formlig
entusiasm. Vid denna och några snart
därpå följande konserter spelade den
13-årige pianisten Hummels då nyss
skrifna konserter i A- och H-moll,
dennes septett, Ries’ konserter,
kompositioner afMoscheles och Czerny, samt
improviserade öfver af publiken gifna motiv.
Bekant är huru Beethoven, af hvilkens
bekantskap han rönte stort inflj^tande,
vid hans afskedskonsert i Wien blef
så förtjust öfver gossens spel, att han
gick upp på estraden och kysste honom.
Från Wien begaf sig L till Paris
1823, sedan han först gifvit en
afskedskonsert i Pressburg. Den
samvetsgranne fadern ville nu låta gossen
vidare utbilda sig vid konservatoriet i
Paris, men såsom utländing afvisades
han af Cberubiui. Offentligheten blef
sålunda Liszts egentliga högskola. Han
spelade för hertigen af Orleans,
infördes i världsstadens förnämsta
sällskapskretsar, och snart var »le petit Liszt»
de fina parisersalongernas älskling.
Några pianolärare erhöll han ej vidare,
men Paör och sedan Reicha gåfvo
honom fortsatt undervisning i komposition.
Framgången i Paris föranledde fadern
att resa öfver med honom till London
1824, där han äfven lät höra sig med
framgång. Han återvände emellertid
snart till Paris, där Paganini, Chopin
och Berlioz nu utöfvade stort
inflytande på honom. Han förnyade sedan
besöket i London och gjorde två resor
genom de franska departementen. På
den sista af dessa dog hans far i
Bou-logne sur mer 1827, och modern
skyndade då till sonen ifrån Wien. L.
måste nu försörja sig och sin mor med
musiklektioner, ty tiden för stipendiet
var utgången. Sysselsättning fattades
honom ej, alldeustund han genast blef
en eftersökt lärare i de förnämsta
familjer. Hans rykte som pianist var
redan stadgadt, och äfven som komponist
hade han gjort sig känd; i oktober
1825 hade nämligen en operett af
honom, »Don Sancho», blifvit uppförd
på Stora operan.
Julirevolutionen, som han hälsade
med hänförelse, hade stort inflytande
på utvecklingen af hans karaktär, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
