Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 15 November 1911 - Aino Akté (med porträtt) - Signe Rappe (med porträtt som Elsa i »Lohengrin») - Severin Eisenberger (med porträtt) - Bayreuth-minnen, af Felix Motti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pH svensk operascen, nämligen i
Göteborg 1877, då hon jämte Signe Hebbe,
Fritz Arlberg och Leonard Labatt
gästade i »Trubaduren».
Aino Ackté föddes i Helsingfors d.
23 april 187(j och erhöll sin första
sångundervisning af modern. Vid 18
års ålder deltog hon med henne i en
konsertturné genom de flesta finska
städer. Om hösten 1894 reste Aino
Ackté, åtföljd af sin mor, till Paris
och efter ett par veckors sångstudier
för Edmond Duvernoy blef hon
intagen på konservatoriet därstädes och
erhöll 1897 första priset i
operaklassen. Med deita pris följde två års
engagement vid Stora Operan, ehuru att
börja med på anspråkslösa villkor.
Efter att i okt. 1897 ha debuterat som
Margareta i »Faust» erbjöds henne
engagement på tre år med betydligt större
lön. Genom sin vackra stämma och
stora sångkonst samt för scenen
särdeles anslående figur och utseende vann
hon stor framgåDg och gjorde samma
år stor lycka som Julia i Gounods
opera och om våren 1899 som Elisa
beth i »Taunhäuser». På hö-ten 1902
kreerade hon Nedda i »Pajazzo», som
då hade premiär på Stora Operan och
hade vid denna tid af ministern för
de sköna konsterna utnämnts till
»Offi-cier dacadémie». Utom näranda
opera partier utförde hon på Stora Operan
Elsa i »Lohengrin», Hermine i »Cloche
du Rbin» af S. Rousseau. Benjamin
i Méhuls »Josef», Thisbé i »Orsola» af
bröderna Hillemacher, titelrollerna i
Duvernoys Helle och Gluck’s Alces te
samt har utfört Magyane i Reyers »La
statue», etc.
I början af 1901 ingick
konstuärin-nan äktenskap med juris d:r Renvall
i Helsingfors. Efter anställningen vid
Paris Operan var Aino Ackté säsongen
1904 — 5 engagerad vid
Metropolitan-oper.tn i New-York och har sedan som
gäst uppträdt på en mängd europeiska
scener samt äfven verkat som
konsertsångerska. N\ligen ha vi omnärnt att
fru Ac*té verkat för upprättande i
Helsingfors af en »inhemsk opera»,
d v. s. med finska sångkrafter, då
fornt, operatör* ställt.ingar i den finska
liufvudstaden gifviis med biträde af
utläu lska arli-teri hufvu Indierna eller
af ryska operasällskap. Det var d 2
okt., som dessa föreställningar med
inhemska krafter började på
Alexan-dersteatern, och fru Ackté m*dverka
de själf med titelrollen i Massenets
»Navarie-eskan». Hon har själf utfört
regien vid denna teater. Under när
nias’e tid instuderar hon hufvudrollen i
operan »Acté» af den berömda
violinisten Joan Manén, hvilken opera
under säsongen skall gifvas i
Helsingfors. Efter att till julen hvila ut i
hemmet drager sångerskan nästa år ut
på en operaturné, då hon äfven lär
komma att uppträda i sistnämnda roll.
Möjligen kommer hon att nästa termin
gästa vår kungliga op^ruscen.
–––^–––-
Signe Rappe.
Med anledning af hofsångerskan
fröken Signe Rappes började gästspel på
Operan ha vi i dagens nummer intagit
hennes porträtt såsom Elsa i
»Lohengrin», hvarmed hon börjat detsamma.
Gästspelet lär ock komma att omfatta
»Aida» med henne i titelrollen och
»Den flygande holländaren», hvari hon
u’för Sentas parti. Hon bar förut,
såsom vi veta, med mycken framgång
utfört dessa roller här. Fröken Rappes
gästuppträdande nu inskränker sig
till dessa roller, på grund af htnnes
snart förestående rera till utlandet.
Fröken Rappe har efter det af oss
om-nämda kouserterandet i Stockholm och
Göteborg, gifvit. två konserter i
Upsala och en i Strängnäs med största
framgång.
Severin Eisenberger.
Ungefär vid samma tid förra året
fingo vi först gö’ a bekantskap med
pianisten Eisenberger, som är bosatt
i Berlin och har godt anseende i
Tyskland bland yngre p’anovirtuoser.
Hvad hans teknik beträffar har han
redan hunnit till stor fullkomlighet
och hans anslag utmärker sig både
för mjukhet och kraft, den senare
tagen i anspråk kanske för mycket ibland,
hvilket är vanligt hos nutidens
pianohjältar. Hans första konsert här d.
9 nov. inleddes med Schumanns vackra
sonat op. 22 G-moll, hvars sköna
andantino han spelade smakfullt likasom
sonaten i öfrigt med undantag af
obehöf-lig kraftyttring någon gång. På denna
följde samme tonsättares stora Fantasi
op. 17 C dur, som togs mycket bravur
messigt. Härefttr lät han höra Brahms’
Variationer öfver ett tema af Puganini
op. 35, ett rätt omfångsiikt och un
derhållande verk för att vaia
varia-lioner. Till slut spelade han fyra
stycken af Anton Rubinstein, hvars
namn numera sällan möter oss på
pia-nistpro »rammen, underligt nog. De
nämnda styckena tillhöra hans »Album
de danses papulaires des differente
nations», utgörande Mazurka (Pologue),
Valse (Allemagne) Russkaja i Trepak
(Russie) De föregingot af en Barcarole,
G moll. Den andra konserten, d. 12
nov. var ägnad åt Beethoven och
programmet upptog: Sonater op 101,
A-dur, op. 109, E dur samt Appasionata
op. 57, F moll. Efter de första
sonaterna spelade han 4 Bagateller, Rondo
G-dur Variationer op. 76. Hr
Eisen-berger dokumenterade sig härmed
såsom god Beethoventolkare. Konser
terna hade ej lockat fullt hus till
Musikaliska akadeinieD, men hr
Eisen-berger kunde fägna sig åt rikligt bifall,
som han ock lönade med extranummer.
Severin Eisenberger är af polsk
härkomst. Några närmare uppgifter om
hans person och utbildning till pianist
ha ej stått oss till buds.
––-INI
Bayreuth-minnen
Af Felix Mottl.
I sammanhang med den här nyss
uppförda »Nibelungringen» vilja vi intaga
följande minnen från de första festspelen i
Bayreuth af den i somras af.idne
berömde dirigenten Felix Mottl.
Jag var körrepctitör vid hofoperan i
Wien. Under cn rcpeti ion med piano i
maj 1S76 kom Hans Richter till mig i
öf-ningssalcn och sade: »Du måste göra dig
färdig att resa ti 1 Bayreuth». Han hade
strax förut fått telegram från Wagner
ined uppdrag att genast sända mig till
festspelen. Öfverlycklig skyndade jag hem,
packade mina saker och satt andra dagen
på bantåget, som förde mig dit jag af hela
milt hjärta kände mig dragen, och där
jag skulle erhålla intryck, som voro
bestämmande för hela mitt lif. Den 22
maj, på mästarens födelsedag, kom jag till
Bayreuth och kastide genast på mig
festhabiten för att med klappande hjärta göra
min inträdesvi-it i \ i la »Wahnfried».
Wagner var i den gladaste
födelsedagsstäm-ning och välkomnade mig på det
hjärtligaste. Skämtsamt kallade han mig, som
uppträdde i frack och hvit ha’sduk,
»grcf-ve Almaviva» och menade, att min frack
snart måste utbytas mot arbetsrocken,
all-denstund redan på eftermiddagen våra
arbeten på teatern skulle begynna. Utom
mig voro såsom mu-ikaliska assistenter
anställda Seidl, Fischer, en herr Zimmer
och cn ung grek vid namn Lalas. Vi
bodde i det s. k. Nibelung-kansliet, ett
litet hus i närheten af Wagners villa, och
till oss sällade sig därjämte kapellmästaren
Riemenschneider. Med Fischer blef jag
snart närmare bekant, under det Seidl
förhöll sig tämligen reserverad mot sina nya
kolleger. Visserligen var jag blott en
tju-guåring, men Anton Seidl endast sex år
äldre. Redan då berömd dirigent hade
han emellertid en äldre och säkrare
position hos Wagner. Alla, som kände Seidl,
sade emellertid, att det alltid dröjde rätt
länge, innan han närmare slöt sig till
någon. Snart lade han emellertid bort sin
tillbakadragenhet mot mig, och vi blefvo
sedan alltjämt goda vänner.
På denna första scenrepetition blefvo
alt bärja med Rhendötlrarnas ställningar
och rörelser bestämda. Den dåvarande
scentekniken hade icke framskridit så långt,
att den fullkomligt kunde lösa de stora
svårigheter, som första bilden i
»Rhen-guldet» medförde. Detta skedde först
flere år senare vid nyinstuderingen af
»ringen» i Bayreuth. 1876 måste man hjälpa
sig fram med tungrodda vågar för
simningen. Vid hvar och en af de tre
vågarna voro tre arbetare och en musikalisk
assistent sysselsatta, hvilka, osedda af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
