Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 o. 20. 13 December 1911 - César Thomson (med porträtt) - Prenumerationsanmälan - Beethoven i Heiligenstadt, efter Ludw. Speidel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i violin vid konservatoriet där, blef
Thomson hans efterträdare. Bland
svenska elever af den utmärkte
läraren kunna nämnas Hugo Alfvén,
Magna Ahlberg och Sven Blomquist.
Vid denna konsert biträddes
Thomson i Bach-konserten (se nedan) af en
här bekant elev till honom nämligen
ryske violinisten Ilja Schkolnick, som
i början af 1908 gaf 2 konserter i
Vetensk. akad. och en under oktober
i Musikaliska akademien, då med
förnamnet Aljosch», som han nu
förkortat. Han var då en anspråkslös
17-åring.
Af Thomsons kompositioner må
nämnas Passacaglia (efter Händel) Berceuse
scandinare, Scandinavische Volkslied,
Persische Tänze, Zigeuner-Rhapsodi, h
varjämte han bearbetat äldre mästares
verk, äfvensom ett par Chopin
kompositioner.
Det är första gången Thomson
gästar den svenska hufvudstaden, där man
länge längtat efter att få höra
konstnären. I Kristiania gaf han redan
1888 fyra konserter tillsammans med
Briisselpianisten Arthur de Greef och
blef rikt hyllad för sin stora virtuosi’
tet och konstnärlighet. För en ej mindre
entusiastisk hyllning blef han nuföremål
här i Stockholm vid operakonserten d.
5 dec. efter sitt mästerliga föredrag
af Beethoven-konserten föregången af
Beethovens »Coriolan»-uvertyr och
efterföljd af Bachs bekanta konsert,
D-moll, för 2 violiner, ett vackert
konsert-Adagio af Max Bruch samt till
sist den enormt svåra
Paganini-Fantasien, hvarpå följde verkliga ovationer
af publiken och orkestertouche. Då han
inropades efter konserten
öfverlämna-des till konstnären en präktig
lagerkrans med band i de svenska
färgerna under fanfar af orkestern. Många
inropningar och stormande bifall följde
sedan. För en 2:a Thomson-konsert
å Operan d. 8 dec. få vi redogöra
under rubriken »Från scenen och
konsertsalen.
Vi hoppas att detta mottagande skall
ge professor Thomson anledning att
hädanefter oftare konsertera härstädes.
––-X–––
Premimerationsanmälan.
Svensk Musiktidning
upplefver sin 32:a årgång 1912
och anb’faller sig i våra musikvänners
åtanke. Undertecknad har ock nu i 27
år ensam var t utgifvare af och redak
tör för tidningen. Bebofvet äfven i
vårt land af en musiktidning,
tillgodoseende den allmänna musikbildningen
— ej endast fackmusici af lägre eller
högre ordning — är oomtvistligt, och
att den plan, efter hvilken Svensk
Musiktidning är redigerad, tillgodoser
detta behof — nämligen af en
populär-instruktiv musiktidning för den
musikaliska allmänheten — tycks bevisas
däraf, att ingen annan tidning for musik
så länge existerat i vårt land eller ens i
den skandinaviska norden. Svensk
Musiktidning ha gjort till sin uppgift att
tillgodose så väl vår konsthistoria ge
nom kontinuerliga uppgifter om
operaverksamheten och konsert väsendet i
hufvudstaden samt genom utförliga
biografiska uppsatser etc., som ock i det
allmänna musik vetandets intresse med
dela notiser om musikvärldens viktigaste
tilldragelser i in- och utlandet, särkildt
i Finlands, Norges och Danmarks
buf-vudstäder, instruktiva uppsatser,
blandade med följetongsartiklar, musikpressens
alster, musiklitteratur etc., hvarigenom
: både lärorikt och omvexlande innehåll
erbjudes. Fina porträtt till biografierna
illustrera tvarje nummer. Svensk
Musiktidning är den enda verkliga sådan
här. Den är icke en facktidning för
ett särskildt slag af musiker, icke heller
ett »musikblad» med musikstycken som
hufvudsak, likasom ej heller en både
dramatik och musik omfattande
tidning. Svensk Musiktidning har ock,
under sin långa tillvaro, i utlandet
gjort sig bekant fåsom svenskt
musikaliskt fackorgan och där varit
uppmärksammad.
I det vi frambära vårt tack till dem,
som hittills gynnat Svensk
Musiktidning med prenumeTation, hoppas vi på
deras fortfarande intresse för densamma
och att de äfven skola
rekommendera den åt andra musikvänner i
och för behöflig större spridning.
Svensk Musiktidning utgifres 1912,
såsom förut, två gånger i månaden (utom
juli—augusti, »den döda säsongen*) till
ett pris af 5 kr. pr år. Mindre än hel
årgång beräknas efter lösnummer (25 ört).
På tidningen prenumereras här å
Expeditionen, Kammakaregatan 6, en
trappa öfrer gården, samt i bok- och
musikhandeln, å posten och
tidningskontor. I landsorten prenumereras bäst
å posten, då tidningen fortast kommer
prenumeranterna tillhanda.
Presentkort for årsprenumeration
finnas att köpa å Expeditionen, i
bok-och musikhandeln.
Vördsamt anhålles att prenumeration
må ske så snart som möjligt; vid direkt
prenumeration å Svensk Musiktidnings
Expedition, Stockholm, tillsändes
tidningen prenumeranten kostnadsfritt gerast
den utkommit.
För att spara våra förra
prenumeranter besvär vid prenumerations förnyelse,
sända vi dem, som förut, årgångens första
nummer, med anhållan att de, som icke
vidare önska erhålla tidningen,
tillkänra-gifva detta åt budet, eller å
tidningsexpe-ditionen före andra numrets utsändande.
Senast när budet kommer med andra
numret torde det första återlämnas af
dem som ej förnya prenumerationen; af
dem, som därmed fortsätta, torde då till
budet prenumerationsalgiften mot kvitto
erläggas. Dem, som behålla första num-
ret utan att afsäga sig tidningen, anse
vi oss alltså få fortfarande räkna som
prenumeranter å densamma.
Vördsamt
Redaktionen.
Frans J. Huss.
Beethoven i Heiligenstadt.
Där Wienerwalds utlöpare stupa mot
Donau i breda, vågliknande stalper,
ligger Heiligenstadt, en långsträckt,
af ett dalstråk g-nomskuren. urgammal
bykommun, som numera sammanslagits
med Wien. Dess gröna och
blomstrande trädgårdar taga vid, där den af
blommor och grönt kantade väg, s m
löper mellan Hohe Wartes villor, slutar.
Den lil!a ortens minnen sträcka sig
långt mot historiens fjärran bakgrund.
Den har skådat Boms leg’oner, den
var en af de första i Österrike, som
förnam återlösningens glada budskap,
och den tröstbringande vinraukan har
framom alla andra telningar s’agit rot
i dess jord. Folkvandringens vågor
ha brutit fram öfver denna orts
odlingar och hyddor, i tur och ordning
ha magyarer, turkar och fransmän
hemsökt dem med plundring, mord och
brand. Men ortens genius stod ej att
döda, alltid flög hau ljus ur askan,
styrkt och återupprättad af den
sorg-förskingrande vingudens båfvor. Men
hur rik på upplefvelser denna ort än
må vara — för oss, barn af nutiden,
träder allt annat tillbaka för det
faktum, att Heiligenstadt gång på gång
har härbärgerat en af de nyare
epokernas största konstnärer under sina
tak och att han här forberedt och
skapat några af sina mest betydande verk.
Beethoven har mer än en gång
ge-nomlefvat sina sommarsemestrar i
Heiligenstadt ech i sin njutning af
naturen, i sitt skapande har han sammanväft
denna plats med sommaruppehållen i
det närbelägna Dobling, under hvilka
han, »promenerande och arbetande»
som han sade, of a hämtat sina
intryck från Heiligenstadt. När Beethoven
stod vid råmärket mellan Hohe Watte
och Heiligenstadt på
»Hungerbergets» krön — och hur ofta månne
han icke s’ått där! — såg han under
sig de behagfulla former, i hvilka
Wienerwalds berg löpa ut, innan de
stup» ner i Donau; de långa och veka
berglinjsrna måtte klingat honom
melodiskt till nnte, ty mot musikern
klingar ju allt i världen, och då måtte han
ha erinrat sig Bonn, sin hemtrakt,
från hvars stränder man blickar öfver
det melodiskt gestaltade Siebengebirge,
hvilket helt visst i hemlighet lefver i
Beethovens skapelser. Till
Heiligenstadt, från hvars landskap Beethoven
blott med svårighet kunde skiljas,
be-gaf han sig första gången 1802. Sjuk
till kropp och själ, hoppades han på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
