- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 32 (1912) /
26

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4—5. 1 September 1912 - Frans J. Huss † (med porträtt) - Prenumerationsanmälan - Signe Hebbe 75 år (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning af Brendels med originalartiklar
om svenska musikens historia. I
öfver-sättning från tyskan har han dessutom
utgifvit C. Schwartz’ Grunddragen till
den kristna religionsläran , en
Beetho-ven-biografi till hundraårsminnet 1870
samt dessutom flera romaner.

Redaktör lluss förde såsom ogift ett
stilla, tillbakadraget lif, oeh hans
umgänge, åtminstone under senare
decennier, inskränkte sig till hans närmaste.

Sällan har en man gått ur tiden så
välförtjänt älskad och aktad som han.
Ilan var en verklig gentleman i detta
ords bästa bemärkelse. Genom
plikttroget och själfuppollrande arbete i sin
kära tidnings tjänst och tack vare sitt
nobla, försynta väsen förskaffade han
sig odelade sympatier från alla, med
hvilka han kom i beröring. Ilelt visst
skall minnet af honom alltid vara
lör-enadt med känslor af liflig tacksamhet
för hans insats till det svenska
musik-lifvets fromma.

Prenumerationsanmälati.

Svensk musiktidning bar som bekant
under så godt som hela sin tillvaro haft
att kämpa med ganska stora ekonomiska
svårigheter, till en del härrörande från
det ringa antal abonnenter och läsare,
som velat intressera sig för tidningen.

fltt under sådana förhållanden ge sig
in på ett så ovisst och föga
vinstgif–vande företag som att fortsätta
utgifvan-det af densamma måste gifvetvis vara
föga lockande. Då vi emellertid äro af
den absoluta meningen, att vårt lands
högre musikintressen, som för
närvarande äro stadda i ett lugnt och
förtro–endeingifvande crescendo, icke ha råd att
undvara detta organ, vilja vi våga
försöket i förlitande på, att en del af den
välvilja, som under den förre utgifvarens,
Redaktör pr. J. Russ’ tid kommit
tidningen till del, om möjligt alltfort måtte
tillfalla den.

Vår sträfvan skall blifva att,
åtminstone till en början, låta Svensk
musiktidning vara densamma som hittills,
sär–skildt då hvad formen beträffar,
flnga–ende själfva innehållet, komma vi att
väsentligen utvidga detsamma, så att
tidningen, förutom de regelbundet
återkommande uppgifterna om
operaverh-samheten ocb honsertväsendet i
hufvudstaden ocb utförliga
biografiska ocb instruktiva uppsatser, kom=
mer att lägga stor vikt vid
nyutkommen musik ocb musiklitteratur från
in- ocb utlandet, redogörelser för de
förnämsta företeelserna i
musikvärlden — något som möjliggöres ge-

nom af tidningen engagerade, talrika
korrespondenter såväl inom Sverige som
på de största utländska musikcentra —;
dessutom kommer tidningen att erbjuda
en öfversikt öfver innehållet i de
större musiktidskrifterna samt alltid
vara illustrerad med ett eller flera
musikerporträtt etc. £n eller annan gång
medföljer någon musikbilaga af mo=
derna mästare, särskildt svenska. Stor
uppmärksamhet skall ägnas åt de
statsunderstödda orkestrarnas verksam*
bet. Dessutom kommer tidningen att
bafva en afdelning för kyrkomusik.

Svensk Musiktidning utgifves fort*
farande två gånger i månaden utom juli
—augusti till ett pris af 5 kr. pr. år.
Under återstoden af är 1912 kommer
tidningen att tryckas i dubbelexemplar,
mindre än bel årgang beräknas efter
lösnummer (25 öre; 40 öre för
dubbel–nummer).

prenumeration sker bäst å posten,
och kostar tidningen till årets slut,

postarfvodct inberäknadt, kr. 3,50.

TTytillträdande prenumeranter kunna,
om de så önska, ännu erhålla tidningen
frän årets början.

Uppsala i augusti 1912.

Redaktionen.

Signe Hebbe 75 år.

Den 30 juli kunde en af vår
scenkonsts veteraner fira ett
födelsedags-jubileum, som ger oss anledning att
här ånyo meddela hennes bild samt
några data ur hennes växlingsrika
lefnad.

Årtionden ha visserligen förflutit
sedan Signe Hebbe framträdde på den
gamla operascenen, och i år är det
I 37 år sedan hon som Margareta i

»Faust» tog afsked af scenen, men ett
angenämt minne af hennes sällspordt
fina och höga konst lefver 110g ännu
kvar hos mången. Till senaste tiden
har hon ägnat sig åt undervisning i
sång (efter den italienska
sångmetoden), i plastik och inöfning af roller.
För längre tid tillbaka anställd som
lärarinna i sång vid konservatoriet
har hon sedermera arbetat med
privatundervisning i ofvan anförda ämnen.
En mängd af våra svenska sångerskor
har af Signe Hebbe fått sin
utbildning. Bland sångeleverna må nämnas
fru Norrie och fru Oscår, bland dem
som åtnjutit hennes undervisning i
plastik och rollinöfning särskildt Mathilda
Jungstedt-Reutersvärd och Liva
Edström.

Vi åtcrgifva här i något
koncentrerad form, den biografi, som Svensk
Musiktidning gaf öfver Signe Hebbe
1884.

Som så många andra af Sveriges
ryktbarheter inom konst och vetenskap,
är hon född i Småland. Få en stor
och vacker egendom, Näsbyholm, i
Östbo härad och Vernamo socken såg
hon dagens ljus. Redan tidigt yppade
sig hennes musikaliska anlag, och vid
4 års ålder hade hon uppfattat och
lärt sig en hel del visor, dem hon
med stor frimodighet föredrog i
hemmets krets, hvars oskrymtade bifall
säkert gladde henne mer än många
senare triumfer. Hon hade också den
tiden ett storartadt auditorium, ty i
hennes barndoms- och ungdomshem
sågos dagligen såsom gäster landets
främsta män och kvinnor i konst,
litteratur och vetenskap. Män sådana
som Tegnér, Geijer, Thomander,
Runeberg, Lars Hierta, Såtherberg m
11. ha mången gång efter liten Signes
sångrepresentationer till bifall strukit
sin hand genom den lilla sångerskans
krusiga lockar. Det berättas ocksi,
att då modern för första gången
visade Tegnér sin lilla skatt och hörde
honom säga i det han lade handen på
barnets hufvud: »Gud signe dig»,
fattade hon inom sig det beslutet, att
Signe skulle blifva dess namn; och
<å bl ef det.

Hvilket stort inflytande hemmet och
särskildt modern utöfvar på barnets
utveckling är en känd sak, och här
hafva vi en bekräftelse på denna
sanning. Signe Ilebbes moder var
nämligen den konstälskande, musikaliska
och vittra författarinnan Vendela
Hebbe, född Åstrand, gift med Gustaf
Clemens Hebbe, hvilken äfven gjort
sig känd såsom historisk och politisk
skriftställare. Hvilken riktning den
unga telningen i detta estetiska hem
skulle taga, var snart gifvet; hennes
begåfning hänvisade henne otvetydigt
att blifva sångerska. Hade den lilla
Signe hittills just ej visat synnerlig
lust för boken och den tröttande
skolgången, utan öfverlämnat åt sin
moder, sin präktiga och sällsynt
begåf-vade moster Pella samt sina äfven i
andligt hänseende rikt utrustade äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1912/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free