Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrechts mord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Bengtsson, Riddarens son, nalkas i en slup, och
förmodade, det hans ärende vore, att bjuda honom
till gäst hos sin fader, ett anbud, som hans
svaghet likväl bestämde honom att icke antaga. Han
lät emedlertid en af sine tjenare visa de anländande
det beqvämaste landstigningsstället. Knappt hade
Mans Bengtsson kommit npp på holmen, förrän han,
i stället för åen gästvänliga bjudningen, nalkades
med vredgad uppsyn och häftiga åtbörder,
fingande, om han ej kunde få åtnjuta fred inom rikets
gränser? Engelbreckt berättade nu med saktmod,
huru han förlik t sig med Bengt Stensson, och ej
hyste någon fientlighet mot dess slngt. Långt ifrån
att blidkas af det fogliga svaret, rusade ynglingen
emot Engelbreckt med lyftad stridsyxa, hvarmed
han afhögg tre finger på höfdingen, som med sin
krycka ville afvärja hugget. Försvagad af sjukdom,
vapenlös och oberedd, ville han nu draga sig
undan mördaren, men denne förföljde honom, och gaf
honom åtskilliga slag af yxan i hals och hufvud,
hvilka fällde honom till jorden, hvarefter den
vildsinte sköt flera pilar på den redan liflösa kroppen.
Engelbrekts följeslagare, som varit utrustade till
en fredlig resa, ej till någon strid, samt minst af
allt anade en sådan afsigt med besöket, kunde ej
göra något motstånd, utan blefvo tillfångatagne af
Måns Bengtssons beväpnade knektar, en
fångenskap, som Engelbrekts hustru äfven måste dela*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
